Intressekonflikter i livbolagen
Hur är riktlinjer i livbolagen utformade för att säkerställa att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner?
Livförsäkringsbranschen har åsamkats bristande förtroende från deras försäkringstagare och samhället i stort de senaste åren. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstår. Anledningen till att denna problematik är viktig att belysa är att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försäkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieägare. Den 1 juli 2004 infördes en lagändring som innebär att livbolagens styrelse ska fastställa riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats ämnar undersöka och öka förståelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen är utformade i livbolagen för att säkerställa att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner. Vidare undersöker uppsatsen vilken funktion Finansinspektionens metodstöd för tillsyn av koncerninterna transaktioner har vid framtagandet av livbolagens riktlinjer samt vad livbolagen anser om detta metodstöd. Undersökningen har gjorts genom en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. För att kartlägga hur riktlinjerna i livbolagen är utformade genomfördes intervjuer med representanter för livbolagen. Undersökningen ämnade vara en totalundersökning men då två bortfall erhölls genomfördes intervjuer med Folksamgruppen (innefattande Folksam Liv, Förenade Liv Livförsäkrings AB och KPA AB), SEB Trygg Liv (Nya och Gamla) samt Skandia Liv. Livbolagens uppställda riktlinjer för hantering av koncerninterna transaktioner och intressekonflikter efterfrågades varav dessa erhölls från Folksam, KPA AB samt Skandia Liv. För att få ytterligare en aspekt på problematiken genomfördes även en intervju med en Finansinspektör på Finansinspektionen. De slutsatser som uppsatsen frambringat vad gäller riktlinjernas utformning i livbolagen är att de till stor del uppfyller de minimum krav som god standard ställer. Vidare är livbolagens riktlinjer relativt lika varandra innehållsmässigt, Folksamgruppens och Skandia Livs riktlinjer tar upp nio gemensamma punkter medan de har två respektive fyra säregna punkter. Slutsatserna vad gäller Finansinspektionens metodstöd samt vad livbolagen anser om detta är att metodstödet fyller sin funktion vid tillsynen av att riktlinjerna i livbolagen efterföljs samt utgör en praxis för hur koncerninterna transaktioner ska hanteras. Metodstödet anses vara tillräckligt omfattande av samtliga livbolagsrespondenter men vissa brister påtalas dock. Livbolagen uppfattar till viss del metodstödet som otydligt och svårtolkat och efterfrågar tydligare direktiv.