Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vÄrt dagliga arbete i förskolan, dÀr vi kommer i kontakt med förÀldrar. LÀroplanen Àr ett styrdokument för förskolan. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger talar om Förskolans lÀroplan (Lpfö98). Vi har Àven valt att undersöka vilken funktion LÀroplanen har för förÀldrar och pedagoger, samt vilka förestÀllningar pedagoger har om förÀldrarnas medvetenhet om den. FrÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken funktion har LÀroplanen för förskolan för förÀldrar och pedagoger? Vilka förestÀllningar har pedagoger om förÀldrarnas medvetenhet om LÀroplanen för förskolan? Vilka förestÀllningar om LÀroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Syfte: Studiens syfte Àr att faststÀlla hur vÀl CFROI förklarar förÀndringar i marknadsvÀrdet för börsnoterade svenska företag. I syftet ingÄr Àven att avgöra huruvida vÀrdebaserade vÀrderingsmodeller har större förklaringsvÀrde Àn traditionella redovisningsbaserade mÄtt samt att utreda om CFROI utgör ett alternativ till etablerade jÀmförbara vÀrderingsmÄtt. Metod: Studien utförs med en hypotetiskdeduktiv kvantitativ ansats och baseras frÀmst pÄ data erhÄllen frÄn sekundÀra kÀllor. Metodologin i den kvantitativa studien Àr linjÀr regressionsanalys. Resultat: Resultaten visar att CFROI har ett marginellt högre förklaringsvÀrde Àn EVA? vad gÀller svenska börsnoterade företags över-/underavkastning.

Syfte: Beskriva ett exempel pÄ anvÀndandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hÀlso- och sjukvÄrden samt beskriva förÀndringar kopplat till modellen. Syftet Àr Àven att beskriva den organisatoriska trögheten kopplat till anvÀndandet av Balanced Scorecard. Metod: Ett övervÀgande deduktivt val av metod med ett deskriptivt syfte. Vald metod har varit kvalitativ. Slutsatser: BSC anvÀnds som ett mÀtsystem pÄ avdelningen i uppsatsen.

Min essÀ beskriver nÄgra hÀndelser en typisk dag pÄ förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestÀmda metoder och riktlinjer. Jag berÀttar om hur otrygg och osÀker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt, dÀr regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. EssÀn handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men ocksÄ som den farliga tystnad jag upplever i arbetet pÄ förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tÀnkande undersöka förskolan genom jÀmförelser med nÀringslivet, vÄrd och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har ocksÄ undersökt förskolans styrmedel och vissa tillÀgg.

?Base of the Pyramid? (BOP) beskriver de fyra miljarder ma?nniskor som lever i extrem fattigdom. A?ven om de a?r fattiga har de tillsammans stark konsumentkraft, vilket go?r BOP till en marknad som inte ska fo?rbises. Fo?retaget Emerging Cooking Solutions (ECS) tillverkar pellets av o?verbliven biomassa i Zambia som kan anva?ndas som bra?nsle i matlagningsspisar de sa?ljer.

Syfte Syftet med arbetet a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r utvecklingen fra?n traditionell till digitalmarknadsfo?ring samt att analysera hur fo?retag praktiskt arbetar med detta.Studien anva?nder en kvalitativ metod och data har inha?mtats fra?n ba?de prima?ra och sekunda?ra ka?llor. Empirin har samlats in genom 10 intervjuer, vilket har analyserats med hja?lp av teori och det har sedan lett till studiens slutsatser.Studien visar varfo?r det finns en o?verga?ng fra?n traditionella marknadsfo?ringsmetoder till digitala marknadsfo?ringsmetoder, hur de kompletterar varandra och vilka verktyg som fra?mst anva?nds av fo?retagen i studien.Fo?rslag till fortsattforskning Àr Facebook-annonsering, ma?tinstrument, SEO och Web 3.0. Dessa termer ga?r att arbeta vidare med och det a?r na?got som va?r studie har pa?visat vara viktigt.I va?r studie bidrar vi till en fo?rsta?else av va?gen fra?n de traditionella marknadsfo?ringsmetoderna till de digitala marknadsfo?ringsmetoderna.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Bakgrund och problem: Under de senaste Ären har företag Àndrat grundkoncepteninom verksamheterna, genom att bara fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet.AffÀrsrelationer har blivit av större vikt dÄ koncept som outsourcing tillÀmpas, vilkethar lett till att integrationen mellan företagen ökar. Ekonomistyrningsmetoder hardÀrför blivit av större intresse dÄ företagsgrÀnserna flyter ihop med varandra. Inombilindustrin har trycket ökat, vad gÀller effektivisering och kostnadsreducering ivÀrdekedjor. Det kan vara de krav kunden stÀllt och de behov som finns för att skapaen slutprodukt. Studier kommer att göras angÄende, vilken effekt relationer har, samtvilka styrmedel som anvÀnds för att effektivisera processer, vilket leder tillkostnadsreducering.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om och hur en relation kan pÄverka för attskapa effektivisering för att uppnÄ kostnadsreducering, sett utifrÄn kundens perspektiv.AvgrÀnsning: Vi har lagt störst fokus pÄ att undersöka relationer mellan leverantöroch kund dÀr det finns ett avgörande samarbete.

Relationer mellan ko?pare och leveranto?ren har funnits lika la?nge som det funnits handel. Relationsmarknadsfo?ring beskrivs idag som viktig fo?r fo?retag da? strategin anses hja?lpa leveranto?rer i dess stra?van efter lo?nsamma kunder. Vissa forskare beskriver dock relationsmarknadsfo?ringens effektivitet som la?g och menar att andra faktorer a?r betydligt viktigare da? en kund ska va?lja leveranto?r.Syftet med denna studie a?r att utforska hur effektiv relationsmarknadsfo?ring a?r i en leveranto?rs stra?van att o?ka inta?kter och etablera kundrelationer.Vilka faktorer pa?verkar en ko?pbeslutprocess vid inko?parens val av leveranto?rer? Hur stor roll har relationskapandet vid en inko?pares val av leveranto?r?Sex semi- strukturerade intervjuer, da?r inko?pare var respondenter, la?g till grund fo?r det empiriska materialet i studien.

Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

The aim of this report is to give a picture of how attitudes and behaviours of owners of environment cars look like and how they can be influenced. The alignment lies on environmental cars which run on biogas and ethanol which both are renewable fuels. The starting point is to sort out if it is environmental thinking that controls the choice and use of an environmental car. The feeling is that there are many other factors that can be more controlling, for example the price and the quality of the car. The result of the questionnaire survey which is the foundation of the report shows however that those who buy an environmental car do it mostly because of environmental reasons.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.