Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer anvÀnt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. DÀremot har Balanced Scorecard mer sÀllan anvÀnts i icke-vinstdrivande företag. FÄ ideella verksamheter anvÀnder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bÀttre, just pÄ grund av att det fokuserar mindre pÄ finansiella mÄtt. NÀr det gÀller icke-vinstdrivande organisationer Àr budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. AnvÀnds endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt lÀggs vid kortsiktiga istÀllet för lÄngsiktiga mÄl.Med detta i Ätanke Àr det troligt att Àven en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas pÄ ett annat sÀtt..

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

Denna studie syftar till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r fenomenet chefssto?d ur chefernas eget perspektiv. Med en induktiv ansats har detta gjorts genom en fallstudie pa? ett kommunalt hyresbolag. Vi utfo?rde kvalitativa intervjuer med nio linje- och mellanchefer samt organisationens VD.

Göteborg Àr en stad som vÀxer. Det behövs ÄtgÀrder för att göra stadens transportsystem mer effektivt nÀr invÄnarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet VÀstsvenska paketet har utvecklats. Vid Ärsskiftet 2013 introducerades ett system för trÀngselskatt, som en del av VÀstsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vÀgar och spÄrvÀgar har traditionellt varit statligt finansierade, nÄgot som frÄngÄtts alltmer under senare tid. I och med lagÀndringar har det blivit bÄde möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trÀngselskatt kommer att ha för Göteborg.

?The language of management is money?, har nÄgon sagt. I affÀrslivet gÀller det att veta vilka ÄtgÀrder som lönar sig. Vi har i vÄr uppsats fokus pÄ design som en strategisk resurs; skapande av mervÀrde. Kunskapsbaserade tillgÄngar, Àr mycket viktiga för företagens framgÄng i dagens hÄrda konkurrenssituation.

Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie av fo?retaget Boomerang utreda hur ett varuma?rkeskoncept med en stark koppling till fo?retagets ursprungsland pa?verkar beslutsfattandet kopplat till fo?retagets internationalisering. Med avstamp i det teoretiska ramverket da?r det beskrivs hur country of origin som en del av ett varuma?rkeskoncept kan pa?verka ett fo?retags internationalisering genomfo?rdes intervjuer med Boomerangs VD och med fo?retagets marknadschef. Resultatet av intervjuerna visade att det a?r av vikt att ett fo?retag utva?rderar om country of origin a?r en framga?ngsrik del av varuma?rkeskonceptet da? det avgo?r hur varuma?rket uppfattas pa? en internationell marknad.

Förbifart Stockholm Àr ett stort planerat vÀgprojekt som byggs för att möta den ökadeefterfrÄgan av kommunikationer i Stockholmsregionen. Transportsektorn stÄr för en tredjedelav Sveriges utslÀpp av vÀxthusgaser. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hurklimataspekter behandlats i beslutsunderlag till projektet i arbetsplanen, jÀmfört med tidigarearbetsskeden. Förarbetet till rapporten bestÄr av omfattande litteraturstudier av underlag tillprojektet, samt personliga intervjuer och mailkonversationer med nyckelpersoner inblandade iprojekt Förbifart Stockholm. Rapporten visar att till skillnad frÄn tidigare underlag, gerMKB:n till arbetsplanen en bÀttre helhetsbild pÄ vissa omrÄden, exempelvis sÄ genomförskÀnslighetsanalyser med olika grader av framtida styrmedel.

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamthandelssystem med utslÀppsrÀtter för koldioxid för att möta problemet med vÀxthuseffekten.Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger pÄ teorier kring konkurrens, prissÀttningoch komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utslÀppsrÀtter har pÄden svenska stÄlindustrin, samt vilken tÀnkbar miljönytta som kan uppnÄs medutslÀppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett Är efter handelssystemetsinförande fortfarande Àr osÀkert vilka konkreta effekter utslÀppshandeln kan komma att fÄ pÄstÄlindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tÀnkbara resultat av utslÀppshandeln, dÀrstÄlindustrin pÄ olika sÀtt kan tÀnkas utsÀttas för en snedvriden konkurrens frÄn stÄlindustrier iandra lÀnder. Handelssystemet med utslÀppsrÀtter Àr dock ett styrmedel som med storsannolikhet pÄ sikt kommer att leda till en ökad miljönytta..

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Denna uppsats a?r en fallstudie med fokus pa? huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som fo?religger fo?r ett starkt varuma?rke. Apple a?r ett fo?retag med ett varuma?rke som anses vara ett av de starkaste i va?rlden och da?rfo?r finner vi det intressant att studera hur de har ga?tt tillva?ga na?r det ga?ller mp3- spelaren iPod. Det a?r av intresse att studera just iPod da? det a?r en produkt som har lyckats na?r man ser till fo?rsa?ljningssiffror och produktens sta?llning pa? marknaden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka konsekvenserna för den svenska stÄlindustrin vid ett införande av utslÀppshandel. Uppsatsen behandlar endast den inledande försöksperioden inom EU, det vill sÀga mellan Ären 2005 till 2007. Under denna period omfattas handeln endast av koldioxid. Teorin för utslÀppshandel, inklusive dess för- och nackdelar, beskrivs för att fÄ en övergripande förstÄelse för problemet. För att utvÀrdera effekterna pÄ den svenska stÄlindustrin genomförs fallstudier pÄ SSAB Svenskt StÄl AB och AvestaPolarit AB.

Lettland Ă€r ett av de lĂ€nder som blir medlem i EU Ă„r 2004 och i och med det sĂ„ förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbĂ€ttrande och skyddande Ă„tgĂ€rder enligt det sĂ„ kallade SjĂ€tte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Lettland kan gĂ„ tillvĂ€ga för att nĂ„ de av EU uppsatta mĂ„len samt att föreslĂ„ lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder för att nĂ„ mĂ„len. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutslĂ€ppsnivĂ„er som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp Ă€r att 40 procent av de försurande utslĂ€ppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till Ă„r 2010 rĂ€knat frĂ„n 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutslĂ€pp av svaveldioxid, medan utslĂ€ppsnivĂ„erna av kvĂ€veoxid och koloxid mĂ„ste minskas för att uppfylla de av EU uppstĂ€llda kraven.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).