Budgetlös styrning har vÀxt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. MÄnga författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har dÀrför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angÄende budgetsstyrning. För att undersöka omrÄdet har vi utfört en fallstudie pÄ ett företag som tillÀmpar budgetlös styrning. Respondenternas Äsikter samt teori har analyserat och behandlats.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Bakgrund och problemdiskussion: Musikindustrin har gÄtt mot allt mer nÀtverksbaserade former. Detta har Àven forskningen inom omrÄdet för ekonomistyrning inom interorganisatoriska miljöer. Forskningen har dock frÀmst koncentrerats pÄ varuproducerande branscher. Musikindustrin karaktÀriseras av mÄnga relationer och samarbeten, varvid det uppstÄr ett behov av att förstÄ och utveckla ekonomistyrning för att hantera dessa. Det empiriska glapp som har konstaterats, tillsammans med möjligheten att studera nÄgra av Sveriges största artister, leder fram till frÄgestÀllningen: Hur utformar och anvÀnder artisten ekonomistyrning i det interorganisatoriska nÀtverk de verkar i?Syfte: Syftet med studien Àr förutom att kartlÀgga och analysera hur ekonomistyrningen utformas och anvÀnds, samt att etablera uttrycket artistorganisationen som ett begrepp för artistens nÀtverk.Metod: DÄ författarna ingÄende ska kartlÀgga hur ekonomistyrningen anvÀnds och utformas sÄ Àr studien av deskriptiv karaktÀr.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03LÀrosÀte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

I den ha?r rapporten har vi underso?kt hur man genomfo?r en re-design av logotyp och hur man kan fo?rmedla ka?rnva?rden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifra?n Hollies Reklambyra? att re-designa Hud & Ha?lsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det a?r inte ovanligt att fo?retag inte fo?rsta?r hur viktigt det a?r att ens grafiska profil a?r uppdaterad och fo?rmedlar det man sta?r fo?r.

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

Bakgrund och problem: Alla företag behöver en stark ekonomistyrning för att kunna konkurrera ute pÄ marknaden. Ekonomistyrning innebÀr att företag kan planera, följa upp och utvÀrdera olika rapporter. För att kunna göra detta behövs styrmedel som budget som innebÀr en ekonomisk handlingsplan som ska styra företaget mot ett visst mÄl. Senaste tiden har budgetens att vara eller icke vara diskuterats aktivt. UtifrÄn den kunskapen vill vi undersöka budgetens betydelse för tillverkningsföretag samt öka vÄr förstÄelse för Àmnet. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tre företag i, inom tillverkningsbranschen i SmÄland arbetar med budgeten.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 1980-talet uppkom stark kritik mot den dÄvarandeekonomistyrningen. Detta renderade i att större vikt började lÀggas vid icke-finansiella mÄttoch att kunden hamnade allt mer i fokus. I takt med detta har intÀktsdrivare, det vill sÀgafaktorer som pÄverkar intÀkter, fÄtt mer uppmÀrksamhet. I dagens hÄrt konkurrensutsattamarknader blir det för företagen viktigt att förstÄ intÀktsdrivarnas roll, dess pÄverkan pÄintÀkter och att kunna dra nytta av detta i sin verksamhet. Tidigare studier har identifieratintÀktsdrivare pÄ olika nivÄer men inga studier har tidigare undersökt hur vetskapen omintÀktsdrivarna pÄverkat företags ekonomistyrning.Detta har lett fram till följande frÄgestÀllningar:· Hur kommer vetskapen om de identifierade, kundrelaterade intÀktsdrivarna till uttryck iutformningen av de undersökta företagens ekonomistyrning ? vilka styrmedel berörs?· Hur anvÀnds den berörda ekonomistyrningen ? vad Àr dess funktion och dess syfte?Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera hur identifierade, kundrelateradeintÀktsdrivare i tre företag inom klÀddetaljshandelsbranschen kommer till uttryck iutformningen och anvÀndning av respektive företags ekonomistyrningAvgrÀnsningar: Studiens utgÄngspunkt Àr resultatet frÄn Nissen, StÄhl, och StÄhle (2007) dÀrintÀktsdrivare identifierades hos tre företag ? AB Lindex, JC AB och KappAhl AB ? inomklÀddetaljhandelsbranschen.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgÄngspunkt behandlas i uppsatsen EU-rÀttens förhÄllningssÀtt till kommunal markförsÀljning. Vid försÀljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner Àn att endast erhÄlla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemÄl om att förena försÀljningen med vissa krav pÄ köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lÀgre pris pÄ marken. Alternativt kan priset pÄ marken sÀnkas i syfte att locka investeringar. Att markförsÀljning pÄ detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid vÀcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.