Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff..

Familjeföretag Àr en stÀndigt vÀxande företagsform och stÄr idag för hÀlften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig frÄn icke-familjeföretag i olika hÀnseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad anvÀnder sig av finansiell information vid beslutsfattande Àn icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bÀttre Àn dem. Detta trots att finansiell information har pÄstÄtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta vÀcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare anvÀnder sig av finansiell information nÀr de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagarens perspektiv utforska anvÀndningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid lÄngsiktiga och Äterkommande satsningar som familjeföretagare stÀlls inför.

För handels- och kommanditbolag krÀvs inte alltid revision. Det finns dock företag som vÀljer att anvÀnda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. VÄrt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot anvÀndandet av revision som tjÀnst och revisorn som person i smÄ handels- och kommanditbolag som inte Àr revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkÀt med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i SkellefteÄ stad. Vi utförde Àven personliga intervjuer med tre företag som antingen anvÀnde sig av revision, revisor eller inget av dem.

Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.

Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av smÄ barn i förskolan, men inte mycket forskning i Àmnet. UtifrÄn populÀrvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som förÀldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga hur inskolningen gÄr till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frÄgestÀllningar. Dessa rör vilken metod man anvÀnder vid inskolning, hur inskolningen gÄr till, vem som bestÀmmer och vad som avgör att en viss metod anvÀnds. Ansatsen i studien Àr kvantitativ och frÄgorna stÀlls genom en enkÀtundersökning.

Under de senaste decennierna har förÀldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgÄng (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gÀllande Àven dÄ ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att studera förÀldrars delaktighet i utformande och genomförande av ÄtgÀrdsprogram. UtifrÄn detta syfte har följande forskningsfrÄgor formulerats: a) I vilken utstrÀckning Àr förÀldrar nÀrvarande dÄ ÄtgÀrdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas förÀldrar i ÄtgÀrdsprogram? c) Vad sÀger denna position om förÀldrars delaktighet i utformande och genomförande av ÄtgÀrdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av ÄtgÀrdsprogram för elever i Är 8 och 9, vilka avslutats mellan Är 2000 och 2006.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning kan definieras som de medel som organisationen har tillhands för att planera, koordinera, kommunicera och utvÀrdera det arbete som syftar till att realiserade strategier som organisationen stÀllt upp för sin verksamhet. DÄ individens mÄl inte alltidstÀmmer överens med organisationens Àr det av betydelse att styrningen verkar för att förena dessa.Denna problematik Àr för den icke-vinstmaximerande organisationen, till skillnad frÄn dessvinstdrivande like, ett relativt outforskat omrÄde. DÄ det existerar grundlÀggande skillnaderangÄende primÀra mÄl har de icke-vinstmaximerande organisationerna inte samma möjlighet attanvÀnda sig utav resultatmÄttet för att utvÀrdera sitt arbete. IstÀllet Àr mÄl ofta uttryckta i kvalitativatermer, nÄgot som gör dem mer tvetydiga. Styrutmaningen blir sÄledes att lösa en situation dÀr mÄlÀr tvetydiga, vilket medför att det Àr svÄrt att veta vad som krÀvs för att realisera dem samt omverksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om skolans och pojkarnas textvÀrldar matchar varandra. Detta görs genom att undersöka vilka urvalsmetoder och arbetsmetoder svensklÀrarna i Äk 7-9 anvÀnder sig av. Studien synliggör problematiken kring vikten av rÀtt matchning, vilken Àr en av faktorerna som pÄverkar attraktionen av lÀsning som i sin tur kan generera bÀttre skolresultat.Tidigare forskning, exempelvis Christina Olin-Scheller och Kathleen McCormick, visar att det finns balansproblem i relationen mellan den litteratur som skolan erbjuder kontra det pojkar efterfrÄgar. LÀrare bör efterstrÀva s.k. ?matchning? mellan lÀsare och text, för att i högre grad uppnÄ engagemang.Studien visar att lÀrare ofta överlÄter till andra kollegor, bibliotekarier m.fl.

Event marketing har allt sedan begreppet instiftades runt tiden för OS i Los Angeles 1984 varit starkt praktikerdrivet, vilket Àven Äterspeglas i den litteratur som skrivits om fenomenet. Den största delen av denna Àr av normativ karaktÀr och antar skepnaden av handböcker snarare Àn av akademisk litteratur. Bland författarna rÄder dessutom stor oenighet angÄende vad som faktiskt innefattas av begreppet event marketing. För den person som försöker förstÄ vad event marketing handlar om utgör detta ett problem; ett problem som ligger till grund för denna undersökning. UtifrÄn den ovan beskrivna situationen formulerades för undersökningen följande syfte: Genom att ur ett marknadsföringsteoretiskt perspektiv studera olika författares och praktikers definitioner av och uppfattningar om event marketing, precisera de fenomen som bör innefattas av begreppet.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nÀstan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebÀra stora investeringar. Det innebÀr Àven man mÄste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa pÄverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som stÀlls pÄ dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som stÀlls frÄn verksamheten pÄ IT-applikationer med fokus pÄ ett affÀrssystem. SÀrskilt gÀller det de som kan ha en signifikant pÄverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, sÄ kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.