Studien hade tvÄ huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjÀltesvolym, mjÀlteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnétrÀning kan sÀnka antalet andetag och förbÀttra simprestation, t.ex. genom att förbÀttra mjÀltesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnétrÀningspersoner. Dessa genomförde apnétrÀning med 2 serier å 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min.

Den hÀr studien avser att med en kvalitativ metod nÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa mÀn och icke hemlösa personer har haft för mÀnnen under den tid dÄ de fick ett hem. I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med sÀrskilt fokus pÄ intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har ocksÄ AnvÀnt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvÀrldsintervjuer med före detta hemlösa mÀn har vi insamlat vÄrt empiriska material frÄn tre olika lÀnder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid dÄ mÀnnen fick ett hem, och att de dÀr fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig sjÀlva, vilket underlÀttade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förÀndring av sina livssituationer.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.

Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och utifrÄn relevant litteratur analysera bolagsstyrelsemedlemmars Äsikter och instÀllningar till könskvotering i bolagsstyrelser.Vi har valt att utgÄ ifrÄn ett induktivt angreppssÀtt och gjort en kvalitativ undersökning bestÄende av semistrukturerade intervjuer med 6 bolagsstyrelsemedlemmar. Den teoretiska referensramen utgörs av relevanta lagar och litteratur inom omrÄdet. Denna anvÀnds som underlag för vÄr analys och slutdiskussion. VÄr empiri bestÄr av det material som insamlats genom de 6 intervjuerna med bolagsstyrelsemedlemmarna.VÄr slutsats Àr att respondenterna anser att det inte Àr lÀmpligt att lagstadga om könskvotering i bolagsstyrelser i Sverige men trots detta kan de identifiera bÄde positiva och negativa effekter utav det för styrelsen och dess arbete. VÄr andra slutsats Àr att de viktigaste ÄtgÀrderna som företagen kan vidta för att minska underrepresentationen av kvinnor i bolagsstyrelser Àr att erbjuda dem utbildning för att höja sin kompetensnivÄ och uppmuntra dem att söka till styrelsepositioner..

Kreativiteten Ă€r mĂ„ngfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen Ă€r ett personlighetsdrag som pĂ„verkar alla omrĂ„den i individernas liv. ÄndĂ„ Ă€r perfektionismens pĂ„verkan över kreativ problemlösning otillrĂ€ckligt utforskat. DĂ€rför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med kĂ€nslor pĂ„verkar förmĂ„gan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkĂ€t samlades data in frĂ„n 96 deltagare genom sjĂ€lvskattningsinstrument för perfektionism och för kĂ€nslotillstĂ„nd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem dĂ€r svarstiderna registrerades.

Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumÀrken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumÀrke för en organisation Àr att ladda det med en egenskap som skapar ett vÀrde för kunden och en kvalitet som fÄr kunden att Äterkomma till just det varumÀrket gÄng pÄ gÄng.IstÀllet för att anvÀnda varumÀrket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av mÄnga organisationer börjat anvÀndas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att pÄ ett bÀttre sÀtt stÀrka sin konkurrenskraft och stÀrka skapa en stabil framtid.PÄ uppdrag av Handelskammaren VÀrmland var syftet att ta reda pÄ, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren VÀrmlands medlemmar, icke-medlemmar och VÀrmlands politiker anser om organisationens varumÀrke och organisation. Studien genomfördes via en enkÀtundersökning i alla urvalsgrupper.Resultatet av enkÀtundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren VÀrmland som nÀringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i VÀrmland. Undersökningen visar Àven att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagslÀget inte sÄ stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren VÀrmland.Resultatet av undersökningen Àr ett hjÀlpmedel för Handelskammaren VÀrmland att fÄ en uppfattning om hur omvÀrlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper..

Diskriminerande offentlig upphandling har lÀnge utgjort ett problem inom EU nÄgot man försökt ÄtgÀrda genom fullbordandet av den inre marknaden i början pÄ 1990-talet. Detta icke-tariffÀra handelshinder kan jÀmföras med en subvention och innebÀr högre inhemska priser och minskad import och dÀrmed snedvridningar pÄ marknaden. De förvÀntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling Àr dÀrför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemslÀnderna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft pÄ den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förÀndringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 Är efter den inre marknadens skapande och faststÀller att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgrÀnserna.

Uppsatsen Àr ett försök till att belysa programledarens roll i tvÄ svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow Àr att den Àr ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhÄllande. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvÀrd för en talkshow anvÀnder sig av för sÀtt att kommunicera pÄ samt att se hur programledarna ifrÄga agerar under sjÀlva samtalet.   Jag har analyserat dessa tvÄ talkshows genom samtalsanalys och gÀsterna genom att anvÀnda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmÀrksamma de tillvÀgagÄngssÀtt programledarna anvÀnder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har ocksÄ undersökt programledarnas roller utifrÄn Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet bestÄr av ungefÀr 30 minuters speltid frÄn vardera talkshow, det vill sÀga ungefÀr ett halvt avsnitt av varje program.

HÀlsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhÀlle. Folksjukdomar och ohÀlsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hÀlsosamt och sunt liv. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hÀlsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hÀlsa, kost och livsstil har behandlats dÀr skolans roll har varit i fokus.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀs- och skrivinlÀrning innebÀr, bÄde det som barn sjÀlva kan rÄda över och sÄdant som Àr yttre faktorer. Detta arbete bygger pÄ studier inom litteratur, frÀmst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har Àldre böcker anvÀnts, dÄ nyare inte fanns att fÄ tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillÀgnar sig nÀr de ska lÀra sig lÀsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom lÀs- och skrivinlÀrningen.Min slutsats efter arbetets gÄng har inte tillfört forskningen nÄgot nytt eftersom det Àr en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har dÀremot fÄtt en bra grund att stÄ pÄ i mitt arbete som lÀrare för de yngre Äldrarna, nÀr jag ska lÀra elever att lÀsa och skriva..

VĂ€sterlĂ€ndska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fĂ„tt en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. PĂ„ grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare Ă€n en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa dĂ€r alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten Ă€r för lĂ„ng eller kort. Även i Sverige mĂ€rks den allt mer pĂ„tagliga och inte sĂ€llan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan Ă€ven genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos sĂ„ vĂ€l skolungdomar som hos den röstberĂ€ttigade befolkningen. Den hĂ€r uppsatsen har som syfte att ta reda pĂ„ hur tvĂ„ lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhĂ€llet.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Kritik, ett kĂ€nsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen frĂ„n branschen gav mig inspiration att försöka ta reda pĂ„ substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att nĂ€rma mig kĂ€rnan pĂ„ ett tvĂ€rvetenskapligt sĂ€tt, vilket i sin tur ger ett trovĂ€rdigare resultat. Jag har valt att stĂ€lla tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma sĂ„ nĂ€ra som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda pĂ„; hur Ă„keribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se pĂ„; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföretrĂ€dare, verksam personal i skolan och Ă„keriĂ€gare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i lĂ€ngden försĂ€mrar individens sjĂ€lvförtroende. Vidare har branschen höga förvĂ€ntningar pĂ„ nyckelfĂ€rdiga förare, trots att de kommer frĂ„n en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..