VÀrdeskapande tid Àr nÄgot som skapar ett mervÀrde för kunden, nÄgot som förÀdlar produkten. TyvÀrr Àr stora delar av ledtiden för en produkt icke vÀrdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara sÄ hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som vÀrdeskapande Àr interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och sjÀlva kostnaden för lagerlokalen.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar vÀrde för kunden. Ett vÀrdeflöde Àr de processer som anvÀnds nÀr en produkt förÀdlas. Genom att göra en vÀrdeflödesanalys gÄr det att identifiera vilka aktiviteter som Àr vÀrdeskapande respektive icke vÀrdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom vÀrdeflödesanalys sÀnka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag pÄ förbÀttringar som kan uppnÄ detta men ocksÄ att undersöka vÀrdeflödesanalys som verktyg nÀr produktionsordningen varierar.

Att leva med demens innebÀr att livet pÄverkas dÄ tidigare förmÄgor inte lÀngre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande pÄ dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, dÀr forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sÀtt att ta sig an dagliga aktiviteter sÄsom enklare hushÄllsgöromÄl och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville Àven synliggöra hur pedagogerna anvÀnder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, pÄklÀdning, ute- och innelek. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav Ätta Àr verksamma pÄ förskola och tvÄ icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

MÄnga mammor upplever inledningsvis svÄrigheter med amning. En förutsÀttning för en lyckad amning Àr att mamman fÄr ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men ocksÄ för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd Àr en betydelsefull faktor Àr det viktigt att ytterligare fördjupa förstÄelsen av vad som Àr stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet Àr att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik fÄr rörelserestriktioner i tre mÄnader. Förutom den fysiska begrÀnsningen efter ett trauma som höftfraktur pÄverkar Àven restriktionerna aktivitetsförmÄgan pÄ olika sÀtt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?kÀnsla av att vara utelÀmnad? och ?rÀdsla och osÀkerhet gjorde att vÀrlden krympte?.

Bakgrund: Ett av mÄlen med god omvÄrdnad Àr att etablera en vÄrdande relation. Godkommunikation stÀrker relationen och det skapas utrymme för bekrÀftelse och trygghet. Ickeverbal kommunikation utgör omkring tvÄ tredjedelar av alla budskap som förmedlas och Àrvanligtvis det som uppfattas som mer Àkta nÀr budskap strider mot varandra. Sjuksköterskansicke verbala uttryck kan bÄde öppna upp och skapa hinder i mötet med patienten vilket visar pÄvikten av en god kommunikativ förmÄga. Syfte: Detta fördjupningsarbete belyser hur icke verbalkommunikation pÄverkar den vÄrdande relationen och patientens upplevelse av trygghet ochbekrÀftelse.

Skolan Àr ett omdebatterat Àmne i samhÀllet och i massmedia. Under de senaste Ären har en av de mest diskuterade frÄgorna i denna debatt varit lÀxornas vara eller icke vara. DÄ det inte finns krav pÄ att lÀxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte Àr att belysa hur matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver sitt anvÀndande eller icke anvÀndande av lÀxor i undervisningen. Den belyser Àven i vilken grad lÀxan anpassas utifrÄn individens behov och förutsÀttningar.

Detta examensarbete behandlar kunskapsomrÄdet friluftsliv inom ramen för Àmnet idrott och hÀlsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist pÄ friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlÀttat det pedagogiska arbetet för lÀrarna. Undersökningen Àr riktad mot hur lÀrare upplever och undervisar inom detta kunskapsomrÄde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lÀrare frÄn tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lÀrarna frÀmst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det Àr mÄnga ramfaktorer som försvÄrar arbetet med omrÄdet.

Tanken med detta arbete Àr att ta reda pÄ förskolebarns kunskaper om taluppfattning med fokus pÄ antal. Studien genomfördes i en förskola i Mellansverige med 15 barn frÄn 3-5 Är för att se skillnaden i taluppfattning mellan dessa Äldersgrupper men Àven mellan jÀmnÄriga. Vidare ville jag genom observation ta reda pÄ vilka aktiviteter som görs i förskolan för att kunna utveckla barnens förstÄelse och tÀnkandet inom taluppfattning. Resultatet av intervjun visar att barnen har stor förmÄga och förstÄelse kring klassificering och sortering oavsett Älder. Men 14 av de 15 barnen förstod inte antalskonservation.

Upplevelseindustrins omsÀttning ökar men omrÄden inom den följer inte samma utveckling, till exempel teater som tappat besökare de senaste Ären. PÄ uppdrag av Uppsala Stadsteater avser uppsatsen att ge en tydligare bild av studenters uppfattning och köpbeteende gÀllande Stadsteaterns utbud för att attrahera denna grupp som har lÄg besöksfrekvens. Genom att undersöka teaterns befintliga marknadsföring mot studenterna ges möjlighet att se hur den kan utvecklas för att mer resultatrikt nÄ ut till dem. Teorier om konsumentbeteende och marknadsföring av kulturorganisationer anvÀnds för att analysera resultatet som insamlades genom en enkÀtundersökning bland studenterna. Studenter föredrar ett lÀgre pris samt att de förlitar sig pÄ personer i omgivningen.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt vÀlja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De Ätta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Vid analys av data nyttjades Àven OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för ÄtgÀrder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.