I denna studie har vi undersökt tre förskollÀrares uppfattning av förÀndringar i detsocioemotionella samspelet efter ett mÄlinriktat arbete med EQ-aktiviteter pÄ förskolan.Vi har i studien sÀrskilt inriktat oss pÄ följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala fÀrdigheter, relationsfÀrdigheter,kommunikationsfÀrdigheter, samarbetsfÀrdigheter, problemlösningsfÀrdigheter, sjÀlvhÀvdelseoch sjÀlvkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien Àr sociokulturellteori, Honneths erkÀnnandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden Àr kvalitativ ochbestÄr av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter pÄ förskolan har förÀndrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmÄga har utvecklats. Denna utveckling visar sig frÀmst genom att barnen i högreutstrÀckning Àn tidigare visar benÀgenhet att agera pÄ ett mer genomtÀnkt ochprosocialt sÀtt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs pÄ olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrÄn en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, dÀr vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn olika teorier och diskuterats utifrÄn de tidigare Àmnesrelaterade forskning.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja delaktighet i dagliga aktiviteter för Àldre personer inom sÀrskilt boende. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter. För att analysera data anvÀndes en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: Bedömningar som kartlÀgger den Àldre personens behov; AnvÀnda den Àldre personens förmÄgor för att frÀmja delaktighet; Olika aspekter att ta hÀnsyn till vid förskrivning av hjÀlpmedel; Skapa ett fungerande samarbete med vÄrdpersonal. Resultatet visade att ett likvÀrdigt synsÀtt och ett vÀl fungerande samarbete med vÄrdpersonal var en viktig förutsÀttning i arbetet. Vidare sÄgs handledning och utbildning av vÄrdpersonal som en viktig faktor i arbetsterapeuternas arbete med att frÀmja delaktigheten i dagliga aktiviteter.

MÄlsÀttningen med det hÀr arbetet Àr att visa pÄ och pröva olika aktiviteter för arbete med vÀrdegrundsfrÄgor. VÄr förhoppning Àr att barngruppen och pedagogerna med hjÀlp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhÄllen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfÀllen som vi sedan genomfört i en barngrupp dÀr barnen Àr fem Är gamla. För att komma fram till vÄrt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vÄr mÄlsÀttning.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, ÄterhÀmtning samt coping hos individer som genomfört tÀvlingsinriktad diet jÀmfört med de som dietat av icke-tÀvlingsmÀssiga skÀl. 86 individer (64 mÀn och 21 kvinnor) deltog dÀr medelÄldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulÀr innehÄllandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulÀr dÀr informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tÀvlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tÀvlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, dÀr BB upplevde mer stress jÀmfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning Àn IT. De implikationer som framhÀvts har riktat sig mot att sprida en bÀttre förstÄelse för ÄterhÀmtning hos dietister inom allmÀnvÄrd likvÀl som dietcoacher inom bodybuilding..

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar pÄ utformningen av ett samarbetscenter belÀget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktÀr det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver sjÀlv utformningen har omfattande arbete lagts ner pÄ visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte Àr att fungera som ett forum för Àventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlÀrning.

Med utgÄngspunkt frÄn Lpo 94 och kursplaner i grundskolan frÀmst för Är 1-3 ville vi med vÄra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hÄllbartlÀrande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en Äldersintegrerad och mÄngkulturell grupp för att pÄvisa att alla elever kan inkluderas oavsett Älder, etnicitet och kultur. Det var vÀrdefullt att utveckla aktiviteterna sÄ varje elev ska kunna utgÄ frÄn sina förutsÀttningar och kunskapsnivÄer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgÄngspunkt frÄn vÄr syn pÄ elevens lÀrande tÀnkte vi oss ett tematiskt arbetssÀtt nÀr vi utvecklade vÄra aktiviteter.

Lipider Àr en viktig energikÀlla och olösliga i vatten. De transporteras med hjÀlp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel pÄ lipoproteiner Àr low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende pÄ storlek. Det har visat sig att en stor andel smÄ LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdom.

VÄr ambition med uppsatsen Àr att undersöka och analysera nÀr, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa anvÀnds i praktiken hos vÄra fallföretag. Vi för resonemang runt bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..

MÄnga företag vill marknadsföra sina produkter och tjÀnster via Internet. För en nÀtbutik rÀcker det inte med att finnas pÄ webben, utan det krÀvs ocksÄ att nÀtbutiken Àr anvÀndarvÀnlig och attraktiv. För att underlÀtta produktionen av en sÄdan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. VÄra egna erfarenheter tyder dock pÄ att mÄnga nÀtbutiker inte alls Àr uppbyggda efter dessa. DÀrför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen anvÀnds av webbyrÄer och varför.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever pÄ skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under nÄgra lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfÀlle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer frÀmjas i bÄde de vana och ovana aktiviteterna, eleverna fÄr möjlighet att knyta nya kontakter med elever frÄn andra klasser Àn sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, dÄ de fÄtt komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lÀrande i fritidshemmet enligt fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgÄtt pÄ att det finns sÄvÀl enade som splittrade meningar om vad lÀrande innebÀr för verksamheten. Exempelvis gÀllande synen pÄ vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlÀrning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet lÄg till stor grund för lÀrandeprocessen. Vad som begrÀnsar fritidslÀrarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet Àr utrymme i form av tid och rum för aktiviteter.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.