Detta examensarbete Àr en studie och en jÀmförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & KÀnsla. MÄlgruppen för samtliga projekt har varit lÄngtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, dÀr projektledaren, en anstÀlld och en deltagare har intervjuats. MÄlet med jÀmförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stÀrka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anstÀllda pÄ ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. DÄ vi med vÄr studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anstÀllda som arbetar i projekt pÄ Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi lÄtit vÄr empiri styra vilka omrÄden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal omrÄden som vi diskuterar i vÄr analys.VÄrt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet pÄ olika sÀtt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivÄn i projektet uppfattar kreativitet frÀmst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare pÄ den övre nivÄn framförallt innebÀr utvecklande av processer och arbetssÀtt.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Syftet med vÄrt forskningsarbete var att genom jÀmförelse av tvÄ projekt som bÄda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssÀtt som vi som blivande pedagoger kan anvÀnda oss av i den ordinÀra skolundervisningen. DÀrigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett lÄngsiktigt perspektiv och för en bÀttre medvetenhet gÀllande kost, hÀlsa och motion i förhÄllande till övervikt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att ta reda pÄ tankar och kÀnslor hos de medverkande i de bÄda projekten. Vi har intervjuat en projektledare frÄn ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever frÄn ett lokalt projekt. I vÄrt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rÄdgivning.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÀsta vÄg av Business Intelligence - CorporatePerformance Management - och vilka typ av möjligheter detta koncept kan bidra med nÀrdet kommer till uppföljning av projekt i ett kunskapsföretag som vi kan kalla ?Kusten AB?.Kusten AB finner nÀmligen utmaningar att i sina leveransprojekt identifiera problem ochrisker innan de fÄr negativa konsekvenser för projektets budget, tidplan ellerleveranskvalitet. Till hjÀlp i vÄrat arbete hade vi vÄr akademiska handledare MagnusBergquist samt vÄr handledare pÄ Kusten AB. Det praktiska arbetet bestod avprototypbyggande samt laborationer med hjÀlp av Microsofts verktyg PerformancePointServer. NÀr det kom till valet av metodologi valde vi ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt sombestod av fyra intervjuer, en enkÀt samt evaluering av ovannÀmnda prototyp.

I den hÀr studien som behandlar SödertÀlje kommuns projekt F50 som arbetar med att hitta metoder som Àr fungerande för att fÄ ut fler invÄnare pÄ arbetsmarknaden, ska vi ta reda pÄ om projektet har lyckats och hur mÀnniskorna som fÄr ta del av den hÀr hjÀlpen upplever att det har varit. Projektet gÄr ut pÄ att de har ett antal kompetensmÀklare vars jobb gÄr ut pÄ att ha ett visst antal personer som dem tar hand om. De ser till att hjÀlpa dem med det varje individ behöver. Mest förekommande Àr att personerna behöver hjÀlp med CV och personligtbrev skrivande, men det kan Àven vara att man behöver hjÀlp med att skicka in en ansökan, eller bara en sÄ viktigt del som att hitta rÀtt kontakter för att kunna söka det jobb man vill ha. För att ta reda pÄ hur arbetet fungerat har jag intervjuat 6 stycken personer som varit med i projektet och fÄtt hjÀlp.

Coat en kollektion av slow fashion-möbler Àr ett projekt inspirerat av det traditionella herrmodets?tröghet? och dess betydelse för hÄllbarhet. Temat Àr hÀmtat frÄn de lÄngsamma strukturerna iherrmodet med kostymer, skjortor och detaljer, sÄsom manschettknappar."Slow fashion" handlar om att göra succession snarare Àn revolution, att förvalta ett arv medgradvisa förÀndringar, att förflytta det som fungerade igÄr till idag. Det syftar till att förmedla detgenuina, det som det finns en historia bakom och det som inte Àr styrt av dagens trender ochkonsumtionshets. Arbetet vill visa pÄ betydelsen av formval, dÄ ett objekts livslÀngd ofta intesitter i dess material, utan snarare i dess grundform eller proportion.Resultatet Àr kollektionen Coat, bestÄende av tvÄ möbler, en fÄtölj och en stol, skapade för att gekontrast och utrymmet för rummet att verka i sin fulla elegans..

Hur vet man att ett projekt Àr pÄ banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nÄ gaternas specificerade kriterier i tid och med rÀtt resultat? Vilka mÀtpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mÀtas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna sÄ att rÀtt ÄtgÀrder för att styra rÀtt kan sÀttas in om det Àr pÄ vÀg att gÄ fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmÄgan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhÄllas sÄ att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Följande forskningsfrÄgor stÀlldes:1. Vilka indikatorer Àr enligt forskning och ledande praktik lÀmpliga att anvÀnda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera om den nya Arenan kan komma att vara en bidragande faktor till sÀsongsförlÀngning i Kalmar. Eftersom den nya Arenan inte Ànnu Àr fÀrdigbyggd, vill vi undersöka beslutsfattares syn pÄ projektet samt hur ett sÄdant projekt kan komma att pÄverka Kalmar som destination.För att kunna studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier, valde vi i vÄr studie att anvÀnda oss av en induktiv ansats. Den större delen av vÄr datainsamling grundas pÄ kvalitativa intervjuer, vilka vi kompletterade med diverse rapporter och skrivelser pÄ hemsidor.VÄr slutsats i den hÀr uppsatsen Àr att den nya Arenan kan bidra till sÀsongsförlÀngning om verksamheten maxas. För att detta ska vara möjligt bör samtliga beslutsfattare börja spela i samma lag, klara och tydliga mÄl med projektet mÄste sÀttas upp och fokus bör lÀggas pÄ hur ett projekt av den hÀr storleken kan gynna hela Kalmar som destination, inte enbart en av de inblandade aktörerna..

Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.

Detta arbete Àr en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som anvÀndes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrÄgasÀtter om detta val var lÀmpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under vÄren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att lÀsaren skall förstÄ den roll projektet hade. Studenternas uppgift har varit att utveckla en prototyp för ett system som skall sprida information relaterad till logistik och transporter.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Innan Ärsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som Àr miljöcertifierat enligt LEED fÀrdigstÀllt. LEED stÄr för Leadership in Energy and Environmental Design och Àr en miljöcertifiering som har funnits sedan Är 2000. LEED finns i fyra olika nivÄer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivÄ som projektet nÄr baseras pÄ ett poÀngsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vÄr fallstudie Àr certifierad i nivÄ gold. LEED vÀxer stÀndigt och Àr idag en internationellt vÀletablerad miljöcertifiering.