BakgrundI hälso- och sjukvårdslagen förklaras att vården bör upprätthålla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sårinfektioner står för ett påtagligt lidande för den enskilda patienten och innebär stora kostnader för samhället. Det finns även en tydlig sammankoppling mellan bristande Hygienrutiner och ökat antal vårdrelaterade infektioner. En förebyggande åtgärd för att minska antalet vårdrelaterade sårinfektioner är de väl dokumenterade rutiner för såromläggningar som finns utformade. Grundat på detta är det intressant att undersöka hur såromläggningsrutiner och basala Hygienrutiner efterföljs.SyfteSyftet var att studera tillämpning av såromläggningsrutiner och basala Hygienrutiner i samband med såromläggning vid en ortopedklinik.MetodSom metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema.

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala Hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala Hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala Hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala Hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala Hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala Hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala Hygienrutinerna.Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala Hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet.Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns.

Bakgrund: Basala Hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillämpas för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett hot mot patientsäkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhället.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala Hygienrutiner inom ambulanssjukvård i ett antal utvalda omvårdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie där data inhämtades genom strukturerad observation. Bekvämlighetsurval tillämpades och totalt 68 observationer gjordes på två ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala Hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hår (87%) samt till användning av handskar (87%). Lägst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnära arbete eller användning av handskar (1%). Inte vid någon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala Hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala Hygienrutiner.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra Hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner.Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och Hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till Hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till Hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till Hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare.Metod: 41 chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat: Chefer upplever att följsamheten till Hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan yrkeskategorier.

BakgrundGod va?rdhygien kan reducera antalet va?rdrelaterade infektioner med en tredjedel och med dagens kunskaper ga?r det med enkla medel att iaktta de fo?rha?llningsregler som a?r no?dva?ndiga fo?r att sa?kersta?lla en god va?rdhygien. A?nda? fo?ljs ofta inte Hygienrutiner.SyfteAtt belysa vilka faktorer som underla?ttar att va?rdpersonal pa? va?rdavdelningar pa? sjukhus fo?ljer basala Hygienrutiner.MetodStudiens design a?r en deskriptiv litteraturstudie. Denna metod valdes fo?r att utforska det aktuella kunskapsla?get inom omra?det.

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om Hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.

Det är väl känt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlängningen minska lidande och öka patientsäkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner är flera och en ensam förklaring går oftast inte att finna. Personalmässiga faktorer är dock en del av problemet. Följsamhet till Hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i känd forskning och dess förklaring är komplex. Operations-sjuksköterskors omvårdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter när det gäller följsamheten till Hygienrutiner är studerat i mycket liten omfattning.

Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala Hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala Hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala Hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades.

Johnsson, Å & Vigre, V. Följsamhet till basala Hygienrutiner ? en kartläggning av faktorer av betydelse. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng.

Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala Hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala Hygienrutiner. Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala Hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed. Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall.

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala Hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala Hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör ett omfattande problem. Omkring en tredjedel av alla VRI anges möjliga att förhindra och lösningen består i Hygienrutiner. Undersökningar visade att följsamheten till dessa var långtifrån tillfredsställande. Syftet med denna litteraturstudie var att klargöra några tänkbara smittvägar och identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till Hygienrutiner samt se effekter av försök att öka följsamheten. Metod: Resultaten baseras på 17 vetenskapliga artiklar.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala Hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier.

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följaHygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala Hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala Hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats.