Det är väl känt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlängningen minska lidande och öka patientsäkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner är flera och en ensam förklaring går oftast inte att finna. Personalmässiga faktorer är dock en del av problemet. Följsamhet till Hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i känd forskning och dess förklaring är komplex. Operations-sjuksköterskors omvårdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter när det gäller följsamheten till Hygienrutiner är studerat i mycket liten omfattning.

Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och Hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar. Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, varav 86 besvarade enkäten.

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala Hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala Hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik.Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt.

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalaHygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala Hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala Hygienrutiner.

Detta arbete är inriktat på hur frekvensen av MRSA eller metecillinresistenta Staphylococcus aureus ser ut inom hästsjukvården runt om i världen och speciellt i Sverige idag. Arbetet behandlar frågor kring hygien och smittspridning, vad som behövs för att djuromvårdnaden ska bli säker och effektiv för både djuren och människorna som arbetar i djursjukvården. En av de viktigaste metoderna för att minska smittspridningen är att klinikerna har handfasta Hygienrutiner och en plan för hur hästar med misstänkt eller verifierad MRSA ska hanteras på kliniken. Enkätundersökningen i arbetet syftar på att få en inblick i arbetsätt och medvetenhet om MRSA vid olika hästkliniker i Sverige. Arbetet belyser hygien och skötsel av patienter med MRSA infektion.

Syfte. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala Hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala Hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS ? Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas.

En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar Hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av Hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs.

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala Hygienrutiner.

Bakgrund: Undernäring bland barn är ett stort problem i Filippinerna. Enligt de senasteriktlinjerna från Världshälsoorganisationen bör barn med undernäring behandlas ihemmen. Vid undernäring försvagas immunförsvaret och risken för allvarligainfektioner ökar. Oavsett vårdform är vårdrelaterade infektioner ett globalt problem.Basala Hygienrutiner, framförallt utförande av handdesinfektion är den viktigasteåtgärden för att förhindra smittspridning. Hög arbetsbelastning och glömska är någraorsaker till bristande följsamhet till Hygienrutiner.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier, däribland MRSA, är idag ett globalt samhällsproblem. Infektioner förorsakade av MRSA skapar ett onödigt lidande för patienter med utdragen vårdtid som i värsta fall kan resultera i ökad dödlighet. Enligt Smittskyddsinstitutet (2010) drabbades 1479 patienter förra året i Sverige. Med få verksamma antibiotika måste andra åtgärder tillämpas, så som basala Hygienrutiner, screening, isoleringsvård och utökad städning av sjukhusmiljön. Det är dock viktigt att utvärdera åtgärdernas effekter för att kunna utföra smittskyddsarbete på bästa möjliga sätt.Syfte: Syftet var att undersöka effekterna av olika åtgärder i smittskyddsarbetet mot MRSA.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på tio vetenskapliga original artiklar.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala Hygienrutiner gällande handhygien.

Efterföljs handbokens riktlinjer vid kateterspolning? En observationsstudie om följsamheten kring Handbokens riktlinjer och Hygienrutiner vid kateterspolning. Patienter med urinkatetrar är frekvent förekommande inom stora delar av vården och är därför något som vårdpersonalen kommer i kontakt med. Momentet då katetern spolas är förenat med komplikationer och därför har en jämförande kvalitativ studie här genomförts utifrån Handbokens riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal gällande hygien, material och tillvägagångssätt för att säkerställa en god och säker omvårdnad. Föreliggande studie syftar till att beskriva överensstämmelsen mellan hur kateterspolningar genomförs i praktiken och de riktlinjer som ges i Handboken avseende kateterspolning. Observationerna genomfördes på en vårdavdelning och deltagarna i studien bestod av undersköterskor samt patienter som bar kvarliggande katetrar.

Bakgrund: Inom förskolan finns det många aktivitetersom utsätter både barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta påverkar inte bara deras hälsa utan även spridningen av infektioner i samhället. Barn i förskola löper två till tre gånger högre risk för att få infektioner än barn som inte vistas på förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förändringar på förskolan som skrivna riktlinjer för Hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och föräldrarkan minska sjukfrånvaron och risken förspridning av smitta.Syfte: 1) Att kartlägga grundläggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning.

Vårdrelaterade infektioner kan innebära stora ekonomiska förluster för samhället men medför även lidande för dem som drabbas. Främsta orsak till uppkomst och spridning är att vårdpersonalens basala Hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hälso- och sjukvård innehåller riktlinjer som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Hand hygiene compliance is one of the most important factors to prevent healtcare associated infections (HAI), which can cause unnessesary suffering, prelonged insitutional care, invalidity and higher mortality rate. It has been shown that despite regulations for hygiene compliances in healthcare, these are used unadequately. HAI affects 5-10 % of all patients in industrailized countries, in development countries the number is estimated to be up to 20 times higher. The aim of this study was to illustrate healthcareworkers hygiene compliances in patient care at a rural healthcarecentre in western India. Participant observation was used as a method, fieldnotes was taken for qualitative analysis.