Sök:

Sökresultat:

214 Uppsatser om Hydrologisk cykel - Sida 2 av 15

Ergometercykeltest visavi Steptest : Fysiologisk jämförelse mellan två skilda arbeten

 Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka sambandet mellan hjärtfrekvens (HF), skattad ansträngning samt syreupptag i jämförandet av två arbetsformer; ergometercykel och steplåda. Frågeställning var: hur ser sambandet ut mellan arbetseffekt och HF samt skattad ansträngning för de två arbetena på de givna submaximala effektnivåerna 75 Watt, 125 W samt 175 W. Studien har även för avsikt att jämföra den skattade ansträngningen på ergometercykel kontra den på steplåda vid försök att uppnå maxpuls. Vidare att jämföra den beräknade maximala syreupptagningsförmågan vid Rhyming & Åstrands steptest med den beräknade maximala syreupptagningsförmågan för denna studies modifierade Åstrandstest på ergometercykel. Dessa jämförs sedan med den bestämda maximala syreupptagningsförmågan på ergometercykel.MetodDatainsamlingen har skett genom att 16 testpersoner, åtta kvinnor och åtta män, utfört två maximala tester, ett On-linetest på ergometercykel Monark Ergomedic 839E där utandningsluften analyserades i blandningskammmare (Oxycon Pro, Jaeger GmbH) och ett på steplåda där enbart HF och skattad ansträngning registrerades med pulsklockan Polar Accurex plus och enligt Borgs RPE-skala, samt två submaximala tester, ett per redskap.ResultatVid jämförelse av de två arbetena vid samma givna effekt var testpersonernas HF högre på samtliga submaximala effektnivåer.

Studie av trafikmiljön längs cykelstråk: konstruktion av
instrumenterad cykel och programvara

Den här rapporten beskriver hur man med hjälp av olika tekniska hjälpmedel monterade på en cykel kan mäta och senare analysera olika trafiksituationer. Syftet har varit att försöka få klarhet i hur en instrumenterad cykel fungerar, vilken utrustning som behövs, hur den ska användas och vilket resultat man kan förvänta sig att få ut från mätningar med en sådan cykel. Tanken är att cykeln ska kunna användas både för att studera cykelvägarnas fysiska utformning och trafikanters beteende varför den utrustas med två stycken videokameror, en riktad framåt med syfte att filma det som cyklisten ser och en riktad bakåt med uppgift att filma de trafikanter som rör sig bakom cyklisten. För att lagra information om cykelns position och hastighet tillsammans med uppgifter om exakt när man befann sig på den platsen användes en GPS-mottagare framtagen för färdloggning, Exylog. För att enkelt kunna tolka insamlade data från GPS och videokameror behöver dessa sammanställas och redovisas på ett enkelt och tydligt sätt.

Miljövinster vid val av cykel framför bil -Hälsotramparna i Varberg

Det som ligger till grund för detta arbetet är att Varbergs kommun har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra ett klimatinvesteringsprogram som minskar utsläppen av växthusgaser. De genomför bland annat ett Hälsotramparprojekt där tio personer som tidigare körde bil till arbetet nu ska cykla minst 85 % av resorna. Syftet är att belysa vilka miljö-, ekonomi- och hälsovinster som kan göras. För att ta reda på hur stora vinsterna kan bli i ett större perspektiv har beräkningar gjorts på 100 personer. Det har gjorts en jämförelse med ett Hälsotramparprojekt i Lundby, Göteborg, för att undersöka vilket projektupplägg som har fungerat bäst.

Externhandel och minskad klimatpåverkan

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.

Tillförlitligheten i beräknade dimensionerande flöden i två mindre vattendrag med trånga sektioner

I Sverige finns idag en vedertagen metod för att bestämma dimensionerande flöde för dammanläggningar. De teoretiska beräkningarna av dimensionerande flöde för dammanläggningar tillhörande flödesdimensioneringsklass I baseras på HBV-modellen, en begreppsmässig hydrologisk beräkningsmodell som beskriver samspelet mellan de meteorologiska och hydrologiska förhållanden som råder inom ett avrinningsområde. Begreppsmässiga hydrologiska modeller baseras på vattenbalansen och används för att bestämma tillrinning till vattendrag, sjöar eller andra vattenförekomster. Vid hydrologisk modellering med begreppsmässiga modeller tas ingen explicit hänsyn till vattendragets geometri. Trånga sektioner i naturliga vattendrag kan hindra vattnets framfart och orsaka dämning uppströms den trånga sektionen.

Externhandel och minskad klimatpåverkan

I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade.

GC-port, Munksund

Analys och projektering av en säkrare överfart för cykel- och gångtrafikanter. Övergångsstället är beläget på Munksundsvägen i Piteå. Det aktuella övergångsstället som idag ligger i samma plan som väg 507, trafikeras till stor del av barn och vuxna på väg till eller från Pitholmsskolan. Övergångsstället upplevs idag som svårpasserat..

Dynamiken hos organiskt kol i Mälarens avrinningsområde : flöden, drivande faktorer och modellering

I denna rapport undersöks hur mängden organiskt kol, TOC (Totalt organiskt kol), varierar i tid och rum i Mälarens avrinningsområde, samt vad det är som styr TOC-halten i Mälaren. Det är viktigt att förstå dynamiken hos TOC i Mälaren och i dess avrinningsområde eftersom ökat TOC i vattnet påverkar vattenkvaliteten och orsakar problem vid beredning av dricksvatten. TOC kan bland annat reagera med klor/UV-ljus och bilda cancerframkallande ämnen. Det kan också öka antal mikrober i vattnets distributionssystem.Arbetet omfattar analys av samband mellan elementen, transportberäkningar per ytenhet av elementen till Mälaren och en modelleringsansats för ett av avrinningsområdena. Rapporten innehåller även en jämförelse mellan de olika vattenföringsmodellerna samt uppmätt vattenföring för analys av eventuella systematiska skillnader mellan dessa som påverkar beräkningen av TOC och de andra elementens transport till Mälaren.Analysen av sambanden mellan variablerna TOC (mg/l), kaliumpermanganat förbrukning (KMnO4, mg/l), absorbans_F (F=filtrerad), järn (mg/l), mangan (mg/l) och SO4_IC (sulfat mätt med hjälp av jonkromatografi, mg/l), visade att vissa av dessa variabler är korrelerade med varandra.

Kartläggning av tjänsteresor och persontransporter
vid Luleå tekniska universitet: med förslag till
förbättringar ur miljösynpunkt

Ett miljöledningssystem är på väg att införas vid Luleå tekniska universitet. Under miljöutredningen vilket är det första steget vid införande av miljöledningssystem, upptäcktes att statistik över personalens tjänsteresor saknades. Eftersom tjänsteresor ingår som ett miljömål i universitetets miljöledningssystem behövs statistiskt underlag till detta. Personalens färdsätt till och från arbetet är också av betydelse för miljön. Examensarbetets syfte är att kartlägga Luleå tekniska universitets anställdas tjänsteresor samt deras färdsätt till och från arbetet.

Problemlösning i matematik : ett lärandeobjekt för learning study

Syfte:Målet med undersökningen var att få kunskap om hur undervisningen kan stärka elevens förmåga att tillämpa problemlösning i matematik. Målet är att finna de kritiska aspekterna av att tillämpa problemlösning.I undervisningssituationen fann jag det intressant att se vilka förändringar som gjorde skillnad för elevens lärande.Teori/Metod:Undersökningen är en learning study som utförs i en åk 8. Datamaterialet baseras på samtal, intervjuer, observationer och tester. Detta material ligger som grund då jag med hjälp av variationsteorin använder denna teori som analysredskap.Resultat:Resultatet visar eleverna saknade strategier och metoder för att utföraproblemlösningsuppgifter. Vid cykel 1 visade testresultatet att eleverna förbättrade sin förmåga att arbeta med problemlösningsuppgifter då de deltagit i lektioner som bearbetade det valda lärandeobjektet.

Prioriterad cykeltrafik : en undersökning om cykelplanering i centrala trafikkorsningar

Bilens tidigare dominerande plats i trafikplaneringen är idag inte lika självklar. Forskning visar att användningen av fossila bränslen får förödande konsekvenser för miljön. Avgaser och partiklar förstör luften, bullret från bilar tar över stadsrummet och bilvägar är barriärer för gående och cyklister. Trots insikter om biltrafikens negativa följder väljer många bilen vid kortare sträckor. För att minska bilåkandet behöver vi förbättra användningen av hållbara alternativ.

Cykeltrafiken i Karlstad : En studie om vad som påverkar valet att cykla

Karlstads kommun har satt upp mål i transportstrategin som syftar till att öka antal cykelresor i Karlstad. Vid användning avger cykeln varken växthusgaser eller föroreningar. Vardagsbeslut att ta cykeln exempelvis till arbetet leder till att koldioxidutsläpp kan reduceras. Cykling kan därmed bidra till att uppfylla viktiga miljömål. Cykling främjar hälsa.

Mätning av Emissioner från en Diesel Motor under Transient Driftförhållande

Transient driftförhållande blir allt mer intressant för forskare och tillverkare och de största svårigheterna är att minska emissionerna utan att påverka bränsleförbrukningen eller motorns respons vid gaspådrag negativt. Huvudmålet med det här examensarbetet var utvärdera olika metoder för att mäta NOx och antal partiklar med hög tidsupplösning för att möjliggöra studier av emissioner under transient driftförhållande.I arbetet har en Horiba MEXA 120NOx NOx-sensor studerats med avseende på linearitet, mätsäkerhet och responstid. Försök för att öka noggrannheten har också gjorts genom att kompensera för varierande skalfaktor för utsignalen och för responstiden.Ett spädsytem har arbetats fram för att ge hög tidsupplösning och god repeterbarhet. I detta ingick en Rotating Disc spädare och en två-stegs Dekati spädare. Spädsystemet var kopplat till en TSI Ultrafine Condensation Particle Counter 3025 A (CPC) och var nödvändigt för att hålla koncentrationen inom det mätbara området.

Cykel i stadskärnor : Möjligheter som skapar rörelse i staden

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden.

Cykel i stadskärnor - Möjligheter som skapar rörelse i staden

Sverige har genomgått en strukturomvandling inom stadsplaneringen, från att vara ett samhälle där främsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhälle där bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tänkas skapa en otrygg upplevelse för såväl fotgängare, cyklister som bilister. Idag är det självklara valet av transportmedel bilen i många fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekväm och man behöver inte längre röra sig allt för mycket för att ta sig någonstans. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar för cykeltrafik i stadskärnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. Hälsa är en central del i arbetet och utgår från hur fysisk aktivitet påverkar kroppen.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->