I princip samtliga företag runt om i vÀrlden har ledare, vars största uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för deras personalstyrkor att uppnÄ företagens mÄl och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren Àr den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredstÀllelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hÀnsyn. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ledare vid LuleÄ kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnÄ syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anstÀllda av LuleÄ kommun.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Bakgrund: I takt med ökat vÀlstÄnd, inkluderande försÀmrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av vÀrldens lÀnder. DÀrför Àr det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II sÄ att hon/han bÀttre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades pÄ tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ?Regelbundenhet och kontinuitet?, ?Stöd och undervisning? och ?SjÀlvstÀndighet? .

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser pÄ detta fenomen. Det vi tar upp Àr hur organisationen pÄverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har pÄ motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av mÄlformulering för de som arbetar inom organisationen. DÀrefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och gÄr in pÄ vad motivation Àr. De tvÄ sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap pÄverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vÄr undersökning pÄ en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

Aktivt lyssnande Àr en teori som berÀttar hur man kommunicerar med studenter nÀr man undervisar. Detta Àr ett försök som tillÀmpar Aktivt lyssnande vid samtal gÀllande matematisk problemlösning pÄ gymnasienivÄ. Syftet med detta försök Àr att studera förÀndringen av dialogen mellan lÀraren och studenten under matematiklektionerna. Hur förÀndras typen av matematiska frÄgor som studenten stÀller till lÀraren under dialogerna? Hur förÀndras - tidpunkten dÄ studenten vÀljer att stÀlla sin frÄga före, under eller efter pÄbörjad lösning? Kan Aktivt lyssnande hjÀlpa lÀraren att tolka studentens sprÄk och förmedla sitt budskap? Datainsamlingen skedde sommaren 2007 hemma hos forskaren med aktivt deltagande.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Rekryteringsbranschen hÀvdar att kandidater som svarar pÄ annonser eller söker spontant Àr mer motiverade till att söka ett arbete vilket ger högre arbetsprestation efter anstÀllning. Mot bakgrund av det har 163 anstÀllda pÄ ett energiföretag undersökts i frÄgan om motivation till att ansöka tjÀnsten i förhÄllande till valet av rekryteringskÀlla och deras engagemang, arbetsinlevelse, arbetstrivsel och commitment till organisationen efter anstÀllning. I en variansanalys med kovariater visades att rekryteringskÀllor dÀr kandidaten har ett aktivt beteende som att svara pÄ en annons var mer motiverade Àn de som haft ett passivt beteende, ex. genom att bli rekommenderad. Attityderna till organisationen skiljde sig inte Ät beroende pÄ vilken rekryteringskÀlla medarbetaren rekryterats frÄn.

I denna studie utforskar och analyserar vi olika numeriska metoder f?r att l?sa Helmholtz ekvation. Detta ?r av betydelse f?r att f?rst? det elektriska f?ltet i kroppen, vilket kan vara v?rdefullt f?r att identifiera cancertum?rer. Vi j?mf?r konvergensen, effektiviteten och tillf?rlitligheten av 13 l?sare fr?n paketet PETSc, vilka anv?nder olika f?rkonditionerare f?r att l?sa ekvationen.

Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.

Historiskt sett har mÄlsÀgandens samtycke sannolikt i alla tider haft nÄgon, om Àn varierande, betydelse för gÀrningsmannens straffansvar men frÄgan har i modern tid sÀllan prövats i rÀttstillÀmpningen. Mot bakgrund av framförallt NJA 1993 s. 553 tycks emellertid invÀndningen om samtycke ha blivit allt vanligare frÄn försvarsadvokater vid misshandelsbrotten. Uppsatsens syfte Àr mot denna bakgrund att belysa den straffrÀttsliga ansvarsfrihetsgrunden samtycke i 24 kap. 7 § BrB och dess betydelse vid framförallt misshandelsbrotten i 3 kap.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Den hÀr studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur olika faktorer kan pÄverka förskollÀrares möjlighet till att anvÀnda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollÀrarna pÄ utomhuspedagogik och att anvÀnda sig utav utemiljön pÄ förskolan? Vilka faktorer upplevs lÀgga begrÀnsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjÀlp av frÄgestÀllningar och studiens teoretiska utgÄngspunkt som Àr ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik Àr nÄgonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende pÄ förskola och person.