I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

OAIS (Open Archival Information System) Àr ett uttryck som blir allt vanligare inom digital lÄngtidsbevaring, och Àr en standard som kan vara till hjÀlp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk anvÀndning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv dÀr man har tagit OAIS-standarden som utgÄngspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till anvÀndning för framtida projekt inom digital lÄngtidsbevaring som ska anvÀnda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjÀlp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Glukosmetabolism Àr ett viktigt omrÄde inom djursjukvÄrden. För att diagnosticera olika sjukdomstillstÄnd relaterade till glukosmetabolismen kan man mÀta glukos-, insulin- eller fruktosaminkoncentrationen i blodet. Koncentrationen av dessa parametrar pÄverkas av olika fysiologiska faktorer. Faktorer som ökar glukoskoncentrationerna i blodet hos bÄde hundar och katter Àr stress och kolhydratinnehÄllande mÄltid. Valpar har högre blodglukoskoncentration Àn vuxna hundar, medan gamla hundar har högre insulinkoncentration i blodet Àn yngre hundar. Hundens kön pÄverkar varken glukos- eller insulinkoncentrationen. Fruktosamin speglar den medelkoncentration av glukos som djuret haft i blodet de senaste 1-3 veckorna.

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger pÄ att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper dÄ kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras pÄ den socialkonstruktivistiska synen pÄ etnicitet, vilken innebÀr att etnicitet Àr socialt konstruerat och förÀnderligt. Detta medför att olika omstÀndigheter kan orsaka att grÀnserna mellan etniska grupper Àndras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsÀttningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

Titel SkrÀckvisioner och demokratiska kampanjideal ? professionalisering bland partierna i GöteborgFörfattare Sofia Johansson och Daniel SwedinKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborgs UniversitetTermin VÄrterminen 2008Handledare Bengt JohanssonSidantal 49 + bilagaSyfte Syftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning partierna i Göteborg vidvalet 2006 bedrev kommunala valkampanjer som kan karaktÀriseras som professionaliserade.Metod Kvalitativ metod. Informantintervjuer med partiföretrÀdare för de etablerade politiska partierna i Göteborg.Material 7 intervjuer med politiska företrÀdare:Gunnel Aho, moderaternaJöran Fagerlund, vÀnsterpartietFranziska Gustafsson, centerpartietMartin Hellström, kristdemokraternaStefan Landberg, folkpartietMax Reijer, miljöpartietClaes Wennberg, socialdemokraternaHuvudresultat Vi har funnit att partierna i Göteborg i viss mÄn kan anses somprofessionaliserade i sitt kampanjarbete. VÄrt resultat visar att samtliga partier anvÀnde sig av professionaliseringstekniker, dock i olika grad och utstrÀckning. Huvudsakligen var partierna i Göteborg sÀljorienterade i kampanjarbetet.

Bakgrund: OmhÀndertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift för kvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svÄr att hantera för mÀn. Andelen mÀn i vÄrden har under de senaste decennierna förblivit lÄg. Det finns idag en pÄtaglig önskan att jÀmna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket. Ett viktigt steg i att attrahera mÀn till sjuksköterskeutbildningen Àr att skapa tilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördes intervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodominerat yrke upplevde bemötandet frÄn patienter och kollegor under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevde bemötandet positivt frÄn sÄvÀl patienter som kollegor. Dock lever mÄnga traditionella uppfattningar av att mÀn Àr lÀkare och kvinnor sjuksköterskor kvar hos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudenters omvÄrdnadskompetens kan bli i ifrÄgasatt. Konklusion: Studien indikerar pÄ att det goda bemötandet som manliga sjuksköterskestudenter upplever Àr pÄ grund av att de Àr eftertraktade och mÀn blir dÀrför en uppskattad minoritet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och anvÀnds i svenska lÀromedel i samhÀllskunskap för gymnasieskolan, bÄde före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad Àr en politisk frÄga kan man sÄledes Àven anta att anvÀndningen av begreppet har förÀndrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig egentligen framstÀllningen och anvÀndningen av begreppet terrorism Ät i de Àldre lÀroböckerna jÀmfört med de lÀroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i sÄ fall hur? Vilken bild lyser igenom i lÀroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur vÀl stÀmmer egentligen denna bild överens med kravet pÄ en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som lÀroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förÀndrats frÄn att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera frÀmst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur vÀl dessa resultat stÀmmer överens med skolans ansprÄk pÄ att vara en skola för alla..

Denna studie fokuserar pÄ den retoriska framstÀllningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet Àr att analysera vilka förestÀllningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn pÄ ekologiskt livsmedel i förhÄllande till dagligvaruhandelns retoriska framstÀllning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger pÄ tvÄ insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

A1257Kraven pÄ företags sociala ansvarstagande har under de senare Ären ökat. Allt fler företag arbetar dÀrför med mÀnskliga rÀttigheter, miljöpÄverkan och en hÄllbar ekonomisk utveckling för att behÄlla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan Är 1999 initierade Global Compact och vÀdjade till vÀrldens företagsledare att tillsammans hjÀlpa till och skapa en bÀttre vÀrld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och dÀrför riktas vÄrt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.

Arbetets syfte Àr att göra en aktualiserad framstÀllning av Àmnet trÀdkult. En viktig del av syftet har ocksÄ varit att göra en mera heltÀckande materialgenomgÄng Àn tidigare studier. FramstÀllningen kommer huvudsakligen att beröra den fornskandinaviska religionen men utblickar kommer att bli nödvÀndiga för att komplettera materialet. SÄledes kommer Àven kontinentalgermanska och samiska omrÄden att beröras, kontinentalgermanskt omrÄde nÄgot utförligare, samiskt omrÄde i form av ett exempel. Visserligen kommer arbetet i mycket att ha karaktÀren av en betraktelse.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det Àr att arbeta integrerat med asylbarn i den allmÀnna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berÀttar om hur detta arbete organiseras.  För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor har en kvalitativ forskningsintervju anvÀnts. TvÄ forskningsfrÄgor skapades frÄn vilka intervjufrÄgorna huvudsakligen formades. ForskningsfrÄgorna var: Vilka förutsÀttningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och pÄ vilket sÀtt organiseras den allmÀnna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin anvÀnts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmÀnna förskolan innebÀr att pedagogerna har att förhÄlla sig till att arbeta med asylbarn och deras förÀldrar utan att dela sprÄk eller kÀnna till mycket om deras bakgrund.