Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om miljöredovisningen blir mer trovÀrdig om den blivit granskad av en revisor och om denna ökade trovÀrdighet skÀnker legitimitet till organisationen.Undersökning grundar sig pÄ en jÀmförande fallstudie om tvÄ företag. Undersökningspersonerna bestÄr huvudsakligen av intressenter eftersom det Àr intressenternas synvinkel vi studerar. Data har vi införskaffat genom telefonintervjuer. Vi har efter den empiriska undersökningen kommit fram till följande: Företaget kan erhÄlla legitimitet tack vare en trovÀrdig miljöredovisning men denna trovÀrdighet skapas inte genom en revision. Det inte Àr pÄ grund av brist pÄ förtroende för revisorn eller denna yrkesverksamhet som miljöredovisningen inte blir mer trovÀrdig tack vare en revision.

Studien syftar till att undersöka hur besökare till familjerÄdgivning upplevt sig bemötta samt hur familjerÄdgivarna förhÄller sig till professionellt bemötande. FrÄgestÀllningarna som behandlades var hur familjerÄdgivningens besökare beskriver det bemötande de fÄtt, om bemötandet haft positiv inverkan pÄ besökarnas relationsprocesser samt hur familjerÄdgivarna förhÄller sig till professionellt bemötande vid olika former av samtal med besökare. Som tolkningsram valdes symbolisk interaktionism som med hjÀlp av begreppen kommunikation, bemötande och tolkningsföretrÀde belyser och analyserar bemötandets betydelse vid samspel mellan mÀnniskor. TvÄ metoder har anvÀnts för att finna svar pÄ frÄgestÀllningar och syfte. Besökarnas upplevelser insamlades genom enkÀt med huvudsakligen kvalitativ ansats som sedan genom meningskategorisering sammanstÀlldes.

I ett företag finns fyra bolagsorgan; bolagsstÀmman, styrelsen, vd:n och revisorn. I aktiebolagslagen (ABL) sammanfattas de olika organens uppgifter och ansvar för att förebygga maktmissbruk. Fokus i denna uppsats Àr bolagsorganet styrelsen, som tillsÀtts pÄ bolagsstÀmman av företagets aktieÀgare. Styrelsen ansvarar för förvaltningen av företag, dÀribland tillsÀtta och avskeda vd:n. Enligt ABL ska alla aktiebolag ha en styrelse men trots det finns skillnader mellan styrelser, bland annat beroende pÄ företagets storlek.

Syfte:VÄrt syfte Àr att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mÄn de pÄverkar ska vi dessutom utreda vad de pÄverkar och hur. Metod:Uppsatsen Àr kvalitativ, deskriptiv och genomförs med anvÀndande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket bestÄr av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsomrÄden som angrÀnsar vÄrt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till vÀrldsmÀsterskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, nÀrmare bestÀmt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingÄr den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för mÀnniskors uppfattningar om vÀrlden.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet pÄ tre olika sÀtt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.

 Syftet med denna interventionsstudie Àr att belysa och analysera hur elevers förmÄga att stÀlla frÄgor och göra inferenser till text utvecklas av explicit strategiundervisning. Studiens design bestÄr av tvÄ delstudier med elever frÄn Är 3 och frÄn Är 7-9 samt tvÄ kontrollgrupper. Interventionen bestod av 6-8 lektionstillfÀllen å 40 minuter. UtgÄngspunkt var att eleverna fick lyssna till korta texter och dÀrefter trÀna pÄ att stÀlla frÄgor till texten. Tillsammans tÀnkte lÀrare och elever högt kring texten.

Syftet med denna undersökning Àr att studera olika ensemblelÀrares strategier för att öka elevernas delaktighet. LÀrarna arbetar pÄ gymnasiets estetiska program. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet stÀlls följande frÄgor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, Àr alla elever delaktiga frÄn starten? PÄ vilket sÀtt förebildar ensemblelÀrarna? Hur kommunicerar ensemblelÀrarna med eleverna?Som metod anvÀnds en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

Syftet med vÄr undersökning har varit att undersöka, beskriva och jÀmföra tvÄ olika sprÄkleksmodeller, Bornholmsmodellen och Trullemodellen. Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna; hur yttrar sig sprÄkleksmodellerna i praktiken, hur arbetar pedagogerna i förskoleklass med sprÄkleksmodellerna samt vilken uppfattning har pedagogerna om arbetet med de olika modellerna, Àr vÄr förhoppning att syftet ska klargöras. I litteraturdelen kommer vi att belysa barns sprÄkliga utveckling och lyfta fram tvÄ olika traditioner inom lÀsinlÀrning. Idag finns det huvudsakligen tvÄ traditioner inom barns lÀsinlÀrning. Whole language traditionen och Phonics traditionen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur en grupp förskollÀrare beskriver sitt arbete med fokus pÄ kulturell mÄngfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollÀrarna förhÄller sig till begreppet kulturell mÄngfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med förÀldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollÀrarna anser om den egna kompetensen betrÀffande kulturell mÄngfald i förskolan. Undersökningen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod bÄde av homogena och av heterogena barngrupper utifrÄn den kulturella aspekten.Tydlighet i mötet bÄde med barnen och deras förÀldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmÄga att se till hela individen Àr enligt förskollÀrarna det essentiella i arbetet med kulturell mÄngfald.

Syfte: Att öka kunskapen kring fenomenet företagskedjor med synlig produktionsprocess, specifikt coffee shop branschen. Detta genom att analysera hur vĂ€l budskapet frĂ„n ledning nĂ„r fram till konsumenten i just denna typ av organisation. Även hur god fallföretagets corporate reputation Ă€r, dvs. kopplingen frĂ„n identitet till image, kommer vidare att framkomma samt vad detta kan innebĂ€r för företaget. Metod: Den valda metoden för denna uppsats Ă€r en kvalitativ undersökning av ett fallföretag, Espresso House, som ska vara ett gott exempel pĂ„ en kedja med synlig produktionsprocess.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för vad som huvudsakligen motiverar reseledare samt visa hur reseföretag arbetar med motivation och hur detta upplevs av ledare samt reseledare pÄ destinationerna. Detta har studerats genom en kvalitativ studie med en analys av relevanta teorier och empiri som tagits fram genom flertalet intervjuer. Vi har intervjuat personer i fyra led; HR- ansvarig pÄ hemmaplan, de högsta ledarna pÄ utlandsdestinationerna, mellanchefer samt reseledare. Detta för att kunna studera vilka typer av belöningssystem som sÀtts upp hemifrÄn och hur detta upplevs av de olika respondenterna och för att fÄ fram information om vilka faktorer som motiverar reseledarna mest. Det som varit utmÀrkande i vÄrt resultat Àr att reseledarna frÀmst drivs av inre faktorer sÄsom ansvar och personlig utveckling och lÀgger mindre vikt pÄ yttre faktorer sÄsom lön och arbetstider.

Årsredovisningen och Ă„rsstĂ€mman Ă€r tvĂ„ kommunikationskanaler som företag anvĂ€nder för att sĂ€nda ut information om företagets progress och prestationer till en mottagare, dess nuvarande investerare och intressenter. AktieĂ€garna utgör dĂ€rmed en viktig grupp för företaget dĂ„ de Ă€r en viktig kĂ€lla till kapital. Årsredovisningen och Ă„rsstĂ€mman utgör en ram för de budskap som kommuniceras till företagets investerare som ska fatta beslut om att behĂ„lla, köpa eller sĂ€lja aktier, det Ă€r dĂ„ av vikt att den information som sprids Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nlig och kan möjliggöra grund för beslutsprocessen. Redovisningsinformation kan tolkas olika av olika mottagare beroende av individens kunskap, erfarenhet och intresse. En bidragande konsekvens av detta Ă€r att investerarna sjĂ€lva mĂ„ste bilda sig uppfattning om aktiens egentliga vĂ€rde.

Syftet med vÄr undersökning var att utöka vÄr konfliktkompetens genom att fÄ kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsomrÄdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstÄr och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. VÄr undersökning utfördes pÄ tvÄ grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i Är tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i Är sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkÀtstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vÄr undersökning huvudsakligen baserades pÄ frÄgor som hade med attityd och Äsikt att göra.

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Syfte: Undersökningen syftade till att utforska hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever delaktighet i vÄrden. Syftet var Àven att undersöka hur unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom upplever rehabilitering och sitt inflytande avseende lÀkemedelsbehandlingen.Metod: Studien Àr kvalitativt deskriptiv och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att besvara frÄgestÀllningarna. Fem unga vuxna med erfarenhet av psykossjukdom i Äldrarna 18-25 blev intervjuade.Resultat: Huvudparten av respondenterna upplevde att de var mycket delaktiga i vÄrden. Vid sjukskrivning frÄn studier och arbete Àr rehabilitering i form av gruppverksamheter vÀrdefull. NÄgra respondenter uppfattade att gruppverksamheten medför höga kostnader.