Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är Humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för Humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av Humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa Humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att Humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Traditionellt sett har organisationer ett fokus på värdering av materiella tillgångar och mindre hänsyn tas till värdering av den immateriella tillgången Humankapitalet, d v s det mänskliga i organisationen som t ex kunskap, färdighet och kompetens. Ett sätt att värdera Humankapitalet är att ta hjälp av externa konsulter. Uppsatsen är en studie över hur externa konsulter går tillväga vid värdering av Humankapitalet och vilka värderingsfaktorer som används. Uppsatsen bygger på en fallstudie, baserad på halvstrukturerade intervjuer, och är utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att på konsultbasis värdera bl a Humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte är att identifiera skillnader och likheter bland värderingsfaktorer som används vid värdering av Humankapital.

Brain drain innebär förlorat Humankapital till följd av migration och förknippas oftast med högutbildade medborgares flytt till utlandet. Brain gain innebär å andra sidan ökat Humankapital, antingen till följd av att migranter flyttar tillbaka till sina ursprungsländer eller genom ökade incitament för att utbilda sig på grund av migrationsmöjligheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur den lagändring som trätt i kraft i Ungern, för att förhindra migration av välutbildad arbetskraft, påverkar Humankapitalet i landet. Uppsatsen begränsades till att enbart innefatta läkare.För att genomföra undersökningen användes data från olika databaser samt andra forskningsrapporter och kompletterande källor. Materialet analyserades med hjälp av teorier kring löneutjämning samt neoklassisk teori rörande nyttomaximering och inkomstfördelning.

Datum: 09-03-05Författare: Kinaret, SofiaÅkesdotter, CatarinaNivå/utbildning: C-uppsats (Civilekonomprogrammet inriktning redovisning)Handledare: Per NordströmTitel: Personalen, företagets främsta resurs? ? En studie om Humankapitalets betydelse vid förvärv av tjänsteföretagProblem: Vilken betydelse har Humankapitalet vid förvärv av tjänsteföretag och hur värderas detta?Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för vilken betydelse Humankapitalet har vid förvärv av tjänsteföretag. Vi vill förutom detta få ökad kunskap om hur värdering av kunskapsföretag sker och hur man värderar en immateriell resurs som Humankapital vid ett förvärv.Metod: Vi genomför en kvalitativ undersökning där vi intervjuat revisorer på fem olika revisionskontor. Då få teorier finns på området försöker vi med ett deduktivt angreppssätt att analysera vår data utifrån teorier kring Humankapital och företagsvärdering.Resultat/slutsatser: Av denna studie har vi lärt oss att Humankapitalet har en central roll vid förvärv av tjänsteföretag. Denna resurs är dock svår att värdera, varför man istället ser hela företaget som en enda enhet och ofta fokuserar på att göra en ordentlig genomgång av räkenskaperna.

Företag idag söker ständigt nya och förbättrade konkurrensfördelar, som är en konsekvens av den snabba och ökande globaliseringstrenden. Ett viktigt grundincitament för att skapa dessa fördelar samt bemöta omvärldens föränderlighet och krav har bidragit till att allt större fokus riktats mot behovet av en bred kompetens, det vill säga ett utvecklat Humankapital, inom företag. Humankapitalet är en av de mest betydelsefulla grundpelarna i ett företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och innovationsförmåga. Det är således viktigt att ett företag styr Humankapitalet på ett sådant sätt att det når en stärkande eller förädlande effekt. Ett sätt för att strategiskt styra förädlingsprocessen av Humankapitalet är att nyttja Simons Levers of Control, vilken även går under benämningen Simons styrmodell.

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av Humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt Humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen.

Det Svenska Fotbollsförbundet har de senaste åren ställt ökade ekonomiska krav på de allsvenska fotbollsklubbarna och som en konsekvens av detta har klubbarna blivit mer affärsmässiga. En klubbs tillgångar utgörs i huvudsak av dess spelare, men med dagens möjligheter till redovisning av Humankapital kan klubbens ekonomiska ställning bli missvisande. Därför har syftet med denna studie varit att analysera huruvida redovisningen av Humankapital i allsvenska fotbollsklubbar ger en rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning. Genom att göra telefonintervjuer med företrädare för de allsvenska klubbarna och representanter från Svenska Fotbollsförbundet har data samlats in och legat som grund för den analys som utförts. Undersökningen visar att klubbarna inte har någon möjlighet att tillgångsföra egna produkter, Bosmanfall eller spelare vars kontrakt löpt ut och en förlängning är aktuellt.

Den samhällsutveckling som pågår idag innebär stora förändringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som ställs i det nya informationssamhället är det således av allt större vikt att investera i Humankapital och ett livslångt lärande. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en föränderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera är två informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gäller syn på utbildning och kompetens.

Bakgrund och problem: Idag kan en allt större del av företags värden härledas tillicke redovisade tillgångar och av dessa är Humankapitalet en viktig del i företagensvärdeskapande. För att informationsbrist inte ska uppstå förmedlar företagen sittHumankapital framförallt genom att lämna upplysningar om personalen iårsredovisningarna. Tidigare studier har undersökt mängden Humankapital somföretag upplyser om och vi ska göra en uppföljning för att ta reda på hur mängdenupplysningar har utvecklats över tiden.Syfte: Det primära syftet med vår uppsats är att beskriva mängden upplysningar omHumankapital, som de 20 största företagen på OMX Stockholm lämnar i sinaårsredovisningar 2008 och 2010, samt att identifiera och diskutera eventuellaskillnader mellan åren och med perioden 1998-2002.Avgränsningar: Vi kommer endast kontrollera och beräkna mängden Humankapital iårsredovisningarna och kommer inte kontrollera tillförlitlighet och sanningshalten i deuppgifter som företagen uppger. Om informationen som företagen upplyser omverkligen är intressant kommer ej att undersökas.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie där det empiriska materialet harsamlats in genom kodning av årsredovisningar för att undersöka mängden kvalitativoch kvantitativ information som är hänförlig till Humankapital.Resultat och slutsatser: Från 1998 till 2010 har den totala mängden upplysningarökat med 68,9 % i årsredovisningarna, dock varierar mängden för enskilda företagmellan olika år.Förslag till fortsatta studier: En liknande studie med storleksmässigt mindre, fleroch även onoterade företag skulle vara intressant. Det skulle även vara intressant attlägga mer fokus på medarbetarsidor och undersöka hur företag ser på dem.

Diskussionen om att åskådliggöra Humankapitalet i årsredovisningen är i dag mycket aktuell. Den stora expansionen inom informationsteknologiområdet och framväxten av kunskapsföretag har medfört att Humankapitalet ökat i betydelse. Den stora frågan är om Humankapitalet skall redovisas i balansräkningen eller om Humankapitalet bara skall åskådliggöras som tilläggsinformation. Det handlar om att på ett rättvisande sätt visa en bild av företaget med alla komponenter som skapar företagets värde medtagna. Denna kvalitativa undersökning visar två IT-företags synpunkter angående redovisning av Humankapitalet i årsredovisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur reklambyråer styr Humankapitalet. Styrning av Humankapitalet är svårt eftersom ingen kan kontrollera kreativiteten och kunskapen som finns i de anställdas huvuden. Att styra dessa egenskaper hos personalen är grundläggande krav på ledningen i kunskapsintensiva företag och utgör grunden för intervjufrågorna. Genom en fallstudie av fyra reklambyråer har vi undersökt hur de styr sitt Humankapital. Teori används för att visa på vilka eventuella styrmetoder som de använder sig av.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på den svenska IT-arbetsmarknaden ser på fenomenet högutbildade utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens ämne är att efterfrågan på IT-kompetens är stor men trots det går många högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition är att förmedla chefernas syn på varför det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch där det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företräde. Studien ämnar även ge en djupare förståelse för vad det innebär att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstämmer med tidigare forskning att social kompetens är kopplad till Sverigespecifikt Humankapital. Slutligen söker jag få en förståelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade IT-jobb i Sverige.

Länge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrågan på kun­skap om kvinnor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrågan genom att undersöka kvinnor med utländsk bakgrund, deras arbets­status år 1991 samt karriärsmobilitet mellan åren 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot Humankapital i form av utbildningsår och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas även ett särskilt fokus mot föräldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. Utifrån levnadsnivåundersökningen (LNU) har studien utgått en urvalsstorlek på 5430 individer för undersökningsåret 1991 samt 4395 individer för undersökningsåret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utländsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt män med utländsk bakgrund.Resultaten visade att Humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utländsk bakgrund och deras arbetsstatus år 1991 samt att kvinnor av utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra befann sig utanför arbetsmarknaden år 1991.

Många invandrare i Sverige har en akademisk utbildning från sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare så kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien är att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljära Sfi- skolan.

Redovisning av Humankapital är idag föremål för en livlig debatt inom akademiska kretsar och inom normgivande institutioner. I denna uppsats har vi gjort en undersökning innefattande åtta publika företags årsredovisningar och den frivilliga redovisningen av Humankapitalet som de lämnar där utifrån dess jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet. Dessa företag är FöreningsSparbanken, Nordea, ReadSoft, Sigma, Skandia, SKF, Volvo och WM-Data. Våra kvalitativa undersökningar har grundat sig på ett ramverk skapat för en liknande undersökning av den australiensiska professorn James Guthrie, vilket även anammats av den irländska professorn Niamh Brennan i hennes undersökning på Irland. Denna modell är utformad för att undersöka hela det intellektuella kapitalet, men den del av ramverket vi har använt oss utav är den del som berör Humankapitalet.