Sökresultat:
37613 Uppsatser om Huckleberry Finns äventyr - Sida 26 av 2508
Rekryteringskonsulters upplevelser om snedfördelningen av toppchefer
Sverige ligger i topp pÄ jÀmstÀlldhet inom mÄnga omrÄden. Dock inte nÀr det gÀller toppchefer i nÀringslivet. Andelen kvinnor i ledningsgruppen pÄ de femtio största bolagen i Sverige var 2008 endast tvÄ procent. Syftet med studien Àr att fÄ en ökad kunskap om hur rekryteringen av toppchefer gÄr till samt ta del av rekryteringskonulternas upplevelser kring snedfördelningen av kvinnor och mÀn pÄ dessa positioner. En kvalitativ undersökning har genomförts genom halvstrukturerade intervjuer med rekryteringskonsulter.
Relationen mellan varg (Canis lupus) och mÀnniska : genom historien och i nutid
RovdjursfrÄgan i Sverige Àr en stor, het debatt och vi har valt att koncentrera oss pÄ vargen. Det finns mÄnga olika Äsikter om vargens vara eller icke vara i den svenska naturen och i detta arbete tar vi bl.a. upp nÄgra orsaker till de olika Äsikterna.
Vargen Àr ett vÀldigt skyggt djur som under naturliga förhÄllanden inte gÀrna nÀrmar sig mÀnniskor. Trots detta har den fÄtt ett oförtjÀnt dÄligt rykte.
Det heter ju tjejlego : en studie av fritidshemsmiljöns pÄverkan pÄ barns könsidentiteter
Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.
Ingenjörkompaniernas mineringsförmÄga: I paritet med vad som lovas, eller eftersatt? : En analys av ingenjörkompaniernas mineringsförmÄga utifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna
Det finns idag tvÄ olika sorters ingenjörkompanier, hjulgÄende och bandgÄende. Skillnaderna mellan dessa Àr minimala sett till organisationen, men stora sett till terrÀngframkomligheten. Kravet Àr dock det samma vad avser möjligheterna att minera. Trots avvecklade hjÀlpmedel stÄr kravet fast vid att ingenjörkompanierna skall kunna minera 300 nedgrÀvda alternativt 600 ytlagda stridsvagnsminor per timme. Detta oaktat tid pÄ dygnet, i alla svenska klimat samt oavsett vilken terrÀng.Syftet med uppsatsen Àr att se om ingenjörkompanierna har möjlighet att nÄ upp till kravet vad avser minering, kopplat mot den materiel som finns pÄ förbanden.Sammanfattningsvis gÄr det att se att kravet som finns stÀllt pÄ förbanden saknar ramverk, vilket gör att kravet gÄr att tolka pÄ flertalet olika sÀtt.
FrÄn plats till plats : informationskoncept för kommunikation och tjÀnster i Stockholm
Informationskoncept om kommunikation och tjÀnster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk Är 2010, Äret dÄ Stockholm har som mÄl att varavÀrldens tillgÀngligaste stad. Konceptet bestÄr av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka pÄ en dataskÀrm fÄr information om hur man tarsig frÄn en plats till en annan. Stationerna Àr placerade pÄ frekvent besöktaplatser i staden, sÄ som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. PÄplatser dÀr det inte rör sig folk i samma utstrÀckning finns det #mellanstationer#med karta och info om nÀrliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns Àven markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strÄlar ljus.
Finns det ett bortglömt segment pÄ villamarknaden ?
Uppsatsen handlar om smÄhushÄllens bostadssituation, deras behov och önskemÄl om att fÄ bosÀtta sig i ett litet hus i stÀllet för i en lÀgenhet. Uppsatsen tar Àven upp varför inte byggföretagen och de kommunala bostadsbolagen tillgodoser smÄhushÄllens behov och önskemÄl. VÄrt huvudsyfte med denna uppsats har varit att besvara frÄgorna:* Finns det ett bortglömt segment pÄ villamarknaden * Hur Àr villamarknaden uppbyggd för att tillgodose behov och önskemÄl hos hushÄll bestÄende av en till tvÄ personer..
Korruptionens mekanismer : En studie av svenska kommuner
I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar dÀr koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jÀmförelse har en lÄg korruptionsgrad sÄ förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka korruptionens mekanismer pÄ kommunal nivÄ i Sverige. För att uppfylla detta söks svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om nÄgra sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhÄllningssÀtt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande anvÀnds menar att en gynnsam frestelsestruktur frÀmjar ett korrupt beteende.
Styrning i universitetsvÀrlden : En studie av tvÄ institutioner vid Uppsala universitet
Att Ästadkomma en önskvÀrd styrning mot gemensamma mÄl Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras Àr informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nÀmnda styrmedlen utifrÄn de anstÀlldas perspektiv vid tvÄ institutioner inom Uppsala universitet. För anstÀllda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi pÄverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, dÀrför skiljer sig institutionerna Ät i storlek, bÄde vad gÀller antalet anstÀllda samt antal helÄrsstudieplatser.Vi har inte funnit nÄgra skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.
TjÀnstemÀns upplevelser av hur ledarskap relaterar till hÀlsa pÄ arbetsplatsen
I dagens samhÀlle uppmÀrksammas ledare överallt. Den som mÄnga dock refererar till Àr den chef som finns pÄ den egna arbetsplatsen. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vad tjÀnstemÀn har för upplevelser och attityder till begrepp som ledarskap och hÀlsa samt relationen dÀremellan. Vilken sorts ledarskap Àr att föredra? Hur fÄr man medarbetarna att mÄ bra pÄ arbetsplatsen och prestera bra? Ord som delaktighet, kommunikation, planering, feedback, stöd och relationer till arbetskamrater och chef lyftes fram.
Revisorns apportintyg - Finns det brister i den rÀttsliga tillÀmpningen
De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, pÄvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för revisorn. NÀr det gÀller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för revisorn att avgöra nÀr den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet Àr otydligt och vad som egentligen gÀller har RN aldrig tagit stÀllning till. Det Àr frÀmst vilka som Àr godtagbara vÀrderingsmÀn och hur mÄnga de skall vara som kan vÄlla bekymmer nÀr revisorn skall ge en negativ försÀkran..
Rastplatsers funktion och plats i den fysiska planeringen - en studie av rastplatserna SÄten och TorstÀva
Rastplatser Àr nÄgot mÄnga tar förgivet, de bara finns dÀr lÀngs vÀgarna med
jÀmna mellanrum. TyvÀrr stÀmmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett
bra nÀtverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. FrÄn GÀvle och norrut
finns det tyvÀrr en helt annan bild. PÄ rastplatskartan frÄn 2010 ser man
tydligt att rastplatserna blir fÀrre och fÀrre ju lÀngre norr ut man kommer.
Utmaningar och möjligheter som professionell : handlingsutrymmet och professionalitetens betydelse för yrkesutövandet pÄ ett HVB-hem
Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.
FöretagshÀlsovÄrden ? en evig diskussion? : En studie om förvÀntningar och upplevelser kring företagshÀlsovÄrdens funktion.
FöretagshÀlsovÄrden (FHV) agerar pÄ en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrÄgar och vad FHV önskar leverera. Det Àr dÀrför intressant att studera om förvÀntningarna frÄn kunden stÀmmer med den intentionen FHV har. Vidare Àr det intressant att stÀlla det i relation till den funktion FHV ?bör? ha enligt en nationell diskussion.
Vi brÄkar om barnen : En granskning av förslagen Barnkonventionen som lag och Barnbalk istÀllet för FörÀldrabalken
Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Ăvriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.
Matematik i vÄr vardag: ser eleverna matematiken runt omkring
oss?
Detta examensarbete utförde vi i Är 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vÄr vardag. VÄr studie utgick ifrÄn att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnÀra uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att fÄ eleverna att bredda sin syn pÄ var, nÀr och hur mycket vi anvÀnder oss av matematik i vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affÀr, utförde olika slags mÀtningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.