Sökresultat:
37613 Uppsatser om Huckleberry Finns äventyr - Sida 25 av 2508
Vilka semantiska skillnader finns det mellan UML-A och UML med avseende pÄ ECA-regler?
Eftersom databaser blir allt vanligare och anvÀnds mer och mer inom allt större omrÄden Àr det viktigt att finna modelleringssprÄk som kan modellera egenskaperna för databashanteringssystemen under analys och design fasen. Aktiva databashanteringssystem har egenskapen att automatiskt kunna reagera pÄ hÀndelser som uppkommer. Aktiva databashanteringssystem klarar av att hantera s.k. ECA-regler. ECA-regler bestÄr av hÀndelse, villkor och handling.
Att samverka : En studie om elevhÀlsoteamets arbete kring psykisk ohÀlsa
Syftet med studien Àr att förstÄ vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohÀlsa i tvÄ olika elevhÀlsoteam samt hur dessa samverkar och ser pÄ ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohÀlsa. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i tvÄ elevhÀlsoteam. Empirin har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Resultatet har visat pÄ att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohÀlsa och hur svÄrt det Àr att veta hur lÄngt skolans ansvar strÀcker sig. Det har framkommit delade Äsikter om synen pÄ psykisk ohÀlsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhÀlsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohÀlsa.
Att söka sitt ? om det poetiska skrivandets öppningar, utmaningar och innebörder ur ett psykologiskt perspektiv
Studiens syfte var att undersöka kvinnliga poetersupplevelser och erfarenheter av att skriva poesi, utifrÄn frÄgan om varförman skriver. Sex poeter intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt,vilket gav följande teman: Att skriva kan vara att upprÀtta och vistas i etteget rum, en plats dÀr man kan leva, skriva och vara fri, som man vill ha ochbehöver. Det finns starka drivkrafter att skriva och skrivandet Àr en del av ensjÀlv och ens liv. I skrivandet utforskar man det ovissa, man rör sig i riktningmot nÄgot som man (Ànnu) inte vet vad det Àr.
Volvo CCS : implementering och kommunikation av ett varumÀrkes identitet i form
Informationskoncept om kommunikation och tjÀnster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk Är 2010, Äret dÄ Stockholm har som mÄl att varavÀrldens tillgÀngligaste stad. Konceptet bestÄr av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka pÄ en dataskÀrm fÄr information om hur man tarsig frÄn en plats till en annan. Stationerna Àr placerade pÄ frekvent besöktaplatser i staden, sÄ som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. PÄplatser dÀr det inte rör sig folk i samma utstrÀckning finns det #mellanstationer#med karta och info om nÀrliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns Àven markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strÄlar ljus.
Ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn
SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ utveckling, mognadsnivÄ och Älder. För att ge god vÄrd och minska lidande Àr det viktigt att bedöma smÀrta hos barn. Det finns smÀrtbedömningsinstrument framtagna specifikt för anvÀndning pÄ barn. Forskning om bedömning av smÀrta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt Àr omrÄdet relativt outforskat. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn.
InlÀrning & Undervisning : i teori och praktik
Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.
Informationsoperationer vid fredsfrÀmjande insatser : svensk förmÄga eller oförmÄga?
Uppsatsen behandlar översiktligt den svenska försvarsmaktens förmÄga till informationsoperationer (IO) vid en internationell insats, nu och i framtiden.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om vilka behov och förmÄgor som finns inom omrÄdet informationsoperationer, framförallt kopplat till omrÄdena ledning och fredsfrÀmjande insatser. Inledningsvis utforskas och beskrivs översiktligt begreppet IO, dÀrefter utforskas vilka svenska förmÄgor som finns eller Àr planerade/beslutade. I nÀsta avsnitt utforskas FN och dess roll i samband med IO vid internationella insatser Avslutningsvis diskuteras svenskt deltagande i framtida internationella insatser kopplat till IO. I samband med den avslutande diskussionen föreslÄs vilka IO-förmÄgor Sverige bör ha vid internationella insatser.I uppsatsen har en utvecklad, kvalitativ, hermeneutisk metod anvÀnts, Metoden har inneburit kvalitativ analys av texter och intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av analys, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen pekar pÄ att det i dagslÀget finns delförmÄgor inom omrÄdet IO men att vi saknar en övergripande strategisk och operativ ledning inom omrÄdet.
Om vÄldsutsatta kvinnor och deras anvÀndning av sociala medier : en semistrukturerad hermeneutisk intervjuundersökning ur ett fenomenologiskt perspektiv
Studien syfte Àr att söka reda pÄ hur vÄldsutsatta kvinnor anvÀnder samt hÄller en social interaktion via sociala medier, frÀmst facebook. Det finns Àven en avsikt att söka reda pÄ hur anstÀllda pÄ kvinnojourer beskriver anvÀndandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för vÄld att anvÀnda sig av sociala medier. Framförallt vad gÀller kontakten med de nÀtverk som de annars kan bli isolerade ifrÄn under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, nÀr mÄnga upplever sig som vÀldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring anvÀndandet av sociala medier och det sÀkerhetstÀnkande som behövs för att anvÀnda detta nya sÀtt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.
Finithetsfenomen i djambarrpuy?u
Det nord-australiska pama-njungansprÄket djambarrpuy?u har studerats med avseende pÄ finita egenskaper. Det gÄr att pÄstÄ att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u Àr förmÄga att fungera som talhandling och förmÄga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras nÀrmare.
Kundorientering : ideal och verklighet
Det totalt kundorienterade företaget finns med största sannolikhet inte i verkligheten. Kanske finns det totalt kundorienterade företaget inte ens i teorin dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att veta exakt hur alla kunder vĂ€rderar olika kundorienterade satsningar.Ăven om man söker kriterierna för det totalt kundorienterade företaget ser man olika behov och önskemĂ„l beroende pĂ„ var man letar och vilken typ av kund man undersöker. En kund reagerar positivt pĂ„ delar som andra kunder kan reagera negativt pĂ„..
Marknadsaktiviteter under en innovationsprocess
Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts pÄ LÀnsförsÀkringar för att jÀmföra hur beslutsvÀgar ser ut och hur förankrade strategier och visioner Àr i verksamheten. Resultatet av studien visar pÄ att det finns en vÀl beskriven form för beslutsvÀgar och beslutsforum. Dock Àr dessa vÀgar och forum relativt sett okÀnda i verksamheten vad gÀller deras syften och innehÄll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.
Vi och Dom Andra : Om normer i likabehandlings-planerna
Detta examensarbete har fokuserat pÄ vilka normer som finns i Ätta likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten Àr en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller Äterskapa normer i verksamheterna. UtifrÄn Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna Àr i sin helhet antingen det ena eller det andra. FörÀndringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..
Att vara drabbad av övervikt eller fetma. Barn och ungdomars upplevelser
Fetma Àr ett samhÀllsproblem i alla Äldersgrupper pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge bÄde fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhÀllet Àr risken för fetma ökad eftersom det finns nÀstintill obegrÀnsad tillgÄng till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven pÄ fysisk aktivitet Àr lÄga..
Studie av tidsbesparing vid dimensionering med StatCon samt redovisning av handberÀkningar
Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i UmeÄ. PÄ företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s utrÀkningar i form av handberÀkningar och att presentera vad programmetrÀknar. Programmet i frÄga Àr ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns Àvenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon anvÀnder sig av eurokoder och det Àr enligtdessa handberÀkningarna har gjorts.
Att alliera sig med ungdomar i psykoterapeutisk behandling
Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsÀttningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen Àr lÄg. En anledning Àr attdet i mÄnga fall Àr nÄgon annan Àn den unga klienten sjÀlv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10 kvinnor och 2 mÀn.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, förÀldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma mÄlÀr betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.