Studiens syfte var att analysera utvalda domar från Europadomstolen mot Sverige, gällande artikel 6i Europakonventionen. Det här är ett relativt ?nytt? forskningsfält men den forskning som genomförtsvisar att individens grundläggande rätt till rättvis rättegång kränks. De vanligaste orsakerna äratt domstolarnas handläggningstider drar ut på tiden samt domar fastställs utan muntlig förhandlinghålls. Sedan 1951 har Europakonventionen funnits för att försäkra individens grundläggande rättighetensom till exempel alla individers rätt till rättvis rättegång.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Köpesamhället har under det senaste århundradet genomgått stora förändringar vilket också återspeglas i köprätten. 1905 års köplag var sträng mot säljaren i dennes ansvar och bevisbörda något som kanske var förståeligt mot bakgrund av att lagen även reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra säljarens bevisbörda, något som redan skett i övriga nordiska länder. Den nya köplagen skulle istället för den äldre köplagens omöjlighetslära bygga på force majeure. Under denna tid var även en FN-konvention angående internationella köp under utarbetande.

År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige på grund av sin rädsla att utsättas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rätt att söka asyl och få skydd. Dock har konventionen ett mycket snävt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprätt­hålla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frågar oss vilka folkrättsliga förpliktelser Sverige har beträffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men även vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag.Då vi inriktat oss på skyddsbehövande har vi därmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlänningslagen skiljer mellan dessa begrepp.

I detta examensarbete utreds i vilken mån det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hänsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. Gällande rätt härleds dels ur regelverkets rättspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmänna rättsutvecklingen vad gäller möjligheten att ta icke-ekonomiska hänsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgår från ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rätten är central för ämnet ligger stort fokus också på denna rättsnivå. Förhoppningen är att eventuella skillnader mellan svensk rätt och EU-rätt ska framträda, och avslutningsvis redogörs också för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte är flerdimensionellt.

I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott där denne redan blivit slutligt dömd eller frikänd. Det innebär alltså i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen också benämns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gånger varit föremål för prövning i såväl Europadomstolen som i nationella domstolar. Målen har gällt allt från rattfylleri till miljösanktioner.

I svenska vatten återfinns ett stort antal fartygsvrak. De allra flesta fartyg som sjunkit under de senaste hundra åren har haft olja som drivmedel, och ett inte obetydligt antal har dessutom haft farlig last ombord. Till den senare kategorin hör bland annat de krigsfartyg som sänkts under något av världskrigen, och som förutom olja kan ha såväl ammunition, stridsgas som andra farliga ämnen ombord. Trots detta har sjunkna och strandade fartyg endast i mycket liten utsträckning varit föremål för lagstiftning i Sverige. Avsikten med min uppsats har varit att genom en heltäckande rättsutredning ta reda på vem som skall anses bära ansvaret för att olja eller andra substanser inte läcker ut från fartygsvraken och förorenar den marina miljön, alternativt vem som skall bära kostnaden för nödvändiga saneringsåtgärder då en sådan olycka redan har skett. I detta syfte studeras regler inom såväl miljö- som sjörätt, men även regler från flera andra rättsområden tas upp till diskussion.

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.

2003 ändrades bestämmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kapitlet 8 § brottsbalken så att även hets mot homosexuella blev straffbart. Det skulle i fortsättningen vara brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella i ett uttalande eller meddelande som sprids. I förarbetena till lagändringen förklarades att samma principiella avvägningar skulle göras vid bedömningen av hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. Under lagstiftningsärendets beredning restes frågan om hur kriminaliseringen skulle komma att påverka till exempel predikningar om homosexualitet utifrån Bibeln. I förarbetena framhölls bland annat att det inte skulle vara tillåtet att använda Bibeln för att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, men att det även i fortsättningen skulle vara tillåtet att citera och diskutera religiösa urkunder och uppmana åhörarna att följa urkundernas inriktning.I NJA 2005 s.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Kräsnare kunder, snabbare modeväxlingar och billigt mode. I modeindustris globala klimatstår modeföretagen inför större konkurrens och tvingas agera snabbt för att kunna gekunderna det bästa erbjudandet. Inköpsstrategier har blivit allt viktigare för att kunnakonkurrera om pris, kvalitet och tillgänglighet vilket har resulterat i inköp mot internationellamarknader. I samband med produktion i billigare länder har konsumenternas krav på socialtansvarstagade ökat vilket gjort att det för företagen blivit allt viktigare att styra sina inköp moträtt marknad och rätt leverantörer. Många svenska modeföretag gör inköp från Kina ochdärför är syftet med denna studie att med Lindex som fallföretag skapa en förståelse för hurett svenskt modeföretag använder sig av ett produktionskontor och vad det har föransvarsområden i inköpsprocessen vid inköp från Kina.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.