Volvo Construction Equipment Components AB (VCE) har det globala ansvaret för utveckling och tillverkning av drivlinekomponenter inom Volvo Construction Equipment. Ansvarsområdet omfattar dieselmotorer, transmissioner, axlar samt fordonselektronik. I Eskilstuna produceras axlar och transmissioner till dumpers och Hjullastare. För att företaget skall kunna vara konkurrenskraftigt i dagens dynamiska situation är det viktigt att ständigt förbättras och skapa förutsättningar för framtida förändringar. Den hårdnande konkurrensen på marknaden medför att tiden mellan nya produktmodeller minskar vilket medför att behovet ökar att på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt ta fram prototyper.

Volvo Wheel Loaders är en av världens ledande tillverkare av Hjullastare. Examensarbetet är utfört på huvudfabriken, som ligger i Arvika. Bakgrunden till projektet är att det finns en vilja från ledningen att införa statistisk processtyrning (SPS) i produktionen. Viljan kommer av krav i kvalitetssystemet och att framtida investeringar i automatiserad häftsvetsning kommer att kräva större precision i produktionen. Examensarbetets syfte var att inleda och underlätta ett införande av SPS.

Med ökad fokus på miljöpåverkan och bränsleekonomi vill Volvo Construction Equipment öka verkningsgraden på sina anläggningsmaskiner. På avdelningen för drivlineutveckling jobbar man bland annat med att sänka förlusterna i växellåda och hjulaxel på Hjullastare och dumper. För att underlätta detta arbete har en simuleringsmodell som beskriver förluster i hjulaxlar tagits fram. Denna rapport beskriver framtagning av modellen, verifiering av modellen och vilka framtida användningsområden modellen lämpar sig för.Simuleringsmodellen är uppbyggd av ett antal komponentmodeller. Komponentmodellerna innehåller formler för respektive komponent i hjulaxeln.

Examensarbetet är utfört på Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. Där tillverkas transmissioner och axlar till Hjullastare och ramstyrda dumprar. Uppgiften har varit att ge förslag på en layout med bästa potentiella monteringsupplägg på transmissionsmonteringen, baserat på prognostiserad volym år 2006. Stationsmontering är det rådande produktionsupplägget. Det faktum att monteringstiden är lång och att det förekommer dolt montage gör det lätt att glömma detaljer.

Säkerheten i gruvan är viktig då arbete under jord rymmer många faror. En lösning för att förbättra säkerheten är användningen av räddningskammare. Tekniken och maskinerna i gruvan varierar och därmed förändras kraven på räddningskamrarnas utformning för att klara en brand. Syftet med arbetet är att undersöka vilken tid som ska anses som tillräcklig för upprätthållandet av säker miljö i räddningskammaren.Räddningskammare idag tillverkas för att klara krav som ställs från beställare och gällande regler. Dessa krav varierar vilket gör att de tillverkade räddningskamrarna får olika utformning.Arbetet började med att en litteraturstudie genomfördes för att ta reda på vilka parametrar som påverkar luftförbrukningen i kammaren.

Byggbranschen i Sverige är en väldigt säsongsvarierad bransch. Detta medför att företag tillverkar mot lager under sen höst och vinter för att klara av att möta en hög efterfrågan under sommarhalvåret. Samtidigt menar Lars Olofsson, platschef på Plannja i Järnforsen, att det är viktigt att hålla leveransöverenskommelser eftersom byggprojekt vanligtvis samordnar beställningar av material tillsammans med Hjullastare, plåtslagare, grävmaskiner etc. i en detaljplan. Om leveranser då försenas kostar det väldigt mycket pengar när övriga aktiviteter och resurser blir stående.

Vetlanda Energi och Teknik AB (Vetab) är ett aktiebolag som ligger i Vetlanda. Vetab har konstaterat förluster i sitt fjärrvärmesystem som består av 18 pannor varav 6 bioeldade med en rökgaskondensor på 2 av de bioeldade. Enligt mass- och energibalanser för år 2009 så uppger Vetab en skillnad på 5000ton mer bränsle för uträknad massa med energibalans (som grundar sig på en ansatt verkningsgrad för pannorna på 85%) än den uppvägda levererade massan.Bränslet vägs upp på en krönt fordonsvåg på Stickan samt volymuppskattas vid leverans och fördelas sedan ut till de olika värmeverken. En del av inköpt bränsle vägs även upp enbart med Hjullastare och volymbestäms i skopan. Volymen som uppskattas används sedan till att bestämma värmevärdet per kubikmeter samt till att beräkna en bulkdensitet för det levererade bränslet.

I detta examensarbete har vi jämfört dieseldrivna lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslå bättre alternativ inför framtida produktionsökningar. Användning av specialbyggda Hjullastare i underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprängt berg från sprängplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna lastmaskinerna i Kiirunavaara är framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som är fästad i ett eluttag på bergväggen som bland annat gör att bara en eldriven lastmaskin kan köras i ett lastområde.