Sökresultat:
1109 Uppsatser om Historiska miljöer - Sida 43 av 74
Att rÀdda det förgÄngna : Om Walter Benjamins historiska materialism
The present essay concerns Walter Benjamin?s thought regarding history and temporality as he articulated it in his last work that was only published posthumously: ?U?ber den Begriff der Geschichte?. The purpose is to analyze Benjamin?s construction of historical materialism and to suggest a reading of it as directed towards an opening of history. For Walter Benjamin, every moment presents itself as a possibility of radical otherness: a possibility for things to be different.
VÄldtÀktsmyter : En undersökning om studenters attityder kring vÄldtÀktsmyter
VÄldtÀkt Àr ett stort samhÀllsproblem, med över 3000 anmÀlda vÄldtÀkter i Sverige 2007. Definitionen av vÄldtÀkt Àr en tolkningsfrÄga som pÄverkas av moraliska synsÀtt. Denna synbygger pÄ historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige Àr kÀnt för att ha kommit lÄngt pÄ vÀg mot ett jÀmstÀllt samhÀlle, vilket skulle kunna innebÀra att svenskar har lÀgre acceptans för dessa myter. FÄ studier om vÄldtÀktsmyter har gjorts i Sverige.
lek Àr nÀr man leker - en studie om barns berÀttelse om lek
Abstract
Syftet med studien var att ta reda pÄ barns tankar om lek. Barns livsvÀrld bestÄr till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process dÀr barns utveckling pÄverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken Àr nÄgot som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar ocksÄ om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.
IdétrÀdgÄrden ?Under bar himmel" : en Äterblick pÄ uteplatser
Som student fick jag en förfrÄgan frÄn ett företag att, i samband med mitt examensarbete, gestalta och genomföra en idétrÀdgÄrd pÄ Malmö Garden Show 31 maj-2 juni 2013. IdétrÀdgÄrden skulle bestÄ av en grönskande uteplats, vara
realistisk, applicerbar och vÀcka tankar och idéer för den egna trÀdgÄrden.
Konceptet lyder: en grönskande uteplats för folket i tiden, med fokus pÄ avkoppling, samvaro, tidlöshet och grönska.
I arbetet med idétrÀdgÄrden som uteplats ledde tankarna till hur villatrÀdgÄrdars uteplatser har sett ut ur ett historiskt perspektiv. I arbetet beskrivs olika intressanta tidstypiska sÀrdrag för olika epoker, frÄn 1930-talet-1970-talet samt idag 2010-tal. Detta för att urskilja och förstÄ eventuella historiska drag och dra paralleller med idétrÀdgÄrden.
Bland annat redogörs det för hur stor plats uteplatsen tog i villa-trÀdgÄrden och vilka aktiviteter som Àgde rum. Vidare vilka material och former som speglade tiden och om speciella golv och eventuella tak fanns och var tidstypiska.
Varför Àr Gud en man? : En studie av kvinnans roll och feministiska ansprÄk i den judiska religionen
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur feministiska strÀvanden pÄverkat och eventuellt förÀndrat den religiösa judendomen. Studien har utgÄtt frÄn de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstÄende kohorter i mitt arbete har jag utgÄtt frÄn en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande anvÀnt mig av ett feministiskt angreppssÀtt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhÄllande till mannen.
Ansvarsfördelning för skadegörelse och störning vid andrahandsuthyrning : En studie av dagens lagstiftning för Hyreslagen och BostadsrÀttslagen
Uthyrning i andra hand Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhÄllandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillÀmpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde sÄledes ses som nÄgot högt prioriterat för de ansvariga inom omrÄdet. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhÄllandena historiskt sett ut, vilka Àndringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna fÄ insikt i detta har propositioner granskats.
Afrikabilden i lÀromedel
Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur bra skolböcker i samhÀllsorienterande Àmnen lyckas förmedla en dynamisk och rÀttvis bild av Afrika. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av lÀroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mÄngfacetterad Àr egentligen den bilden? Ger lÀroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med mÀnniskor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild frÄn den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret?LÀroboken Àr fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för lÀraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen pÄ ett övergripande sÀtt. Trots detta Àr det inte mÄnga som verkar intressera sig för lÀroböckerna och deras utformning.Lpo-94 nÀmner vikten av att förstÄ bÄde det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mÄngfald.
Manai Mongolchuud - Nationell identitet i Mongoliet i ett globalt perspektiv
AbstractMongoliet har sedan 1990 genomgÄtt en förÀndring frÄn kommunistisk diktatur och centralstyrd planekonomi till demokratiskt styre och fri marknad. Ideologiskiftet har skapat utrymme för vÀrderingar och gamla minnen som varit undertryckta under sjuttio Är av kommunism. Samtidigt pÄminner de nya utrikespolitiska förhÄllanden som uppstÄtt i Asien till följd av Sovjetunionens sönderfall om territoriella hot som funnits tidigare i historien. UtifrÄn ett globalt perspektiv försöker jag i uppsatsen analysera orsakerna till förÀndringen av mongolernas nationella identitet sedan 1990 liksom dess olika yttringar. Jag betonar att statens historiske grundare, Djingis khan, buddismen som finkulturens kÀlla och den klassiska skriften, mongol bichig, som tidigare avfÀrdades pÄ basis av den kommunistiska ideologin, utgör grundstenar i den nya, omtolkade nationella identiteten.
MusikÀmnets funktion och status i grundskolan : En intervjustudie av rektorer och musiklÀrares syn pÄ musikÀmnet i grundskolan
Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur musikÀmnet pÄ tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklÀrare och en rektor pÄ respektive skola. Studien utgÄr ifrÄn teorier som handlar om skolans kulturella förÀndring och den politiska styrningen av skolan. MusikÀmnet i skolan har genomgÄtt en stor förÀndring under 1900-talet, frÄn att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att pÄ 2000-talet vara ett Àmne vars egenvÀrde betonas. Genom de historiska perspektiven Àr det möjligt att se och förstÄ varför musikÀmnet Àr utformat som det Àr idag.
Förskolepedagogers uppfattningar om den fria leken
Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgĂ„ng görs av lekens betydelse i det tĂ€nkande som nĂ„gra pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stĂ„tt för. Med hĂ€nvisning till tidigare forskning lyfts vissa sĂ€rdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lĂ€rande. Ăven lekens stĂ€llning i lĂ€roplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen frĂ€mst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket ocksĂ„ lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.
Bilder av förskollÀraren: En diskursanalytisk studie av hur förskollÀraren framstÀlls i nutida svensk barnlitteratur
Det hÀr examensarbetet syftar till att titta nÀrmare pÄ de bilder av förskollÀrare som framtrÀder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebÀr att förskollÀraren pÄverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskollÀraren som kommuniceras pÄ olika arenor i samhÀllet. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollÀrarens uppdrag förstÄs av politiker, förÀldrar, allmÀnheten, barnen och yrkesutövarna sjÀlva. En diskursanalytisk syn pÄ sprÄket som den yttre ramen för vÄra tankar och vÄra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri bestÄr av sju böcker riktade till barn i förskoleÄldern och dessa böcker analyserades med hjÀlp av verktyg tillhandahÄllna av analysmetoden visuell textanalys.
Ansvarsfrihet frÄn skadestÄnd vid fullgörelsehinder : En jÀmförelse mellan kontrollansvar, teorin om hardship, Force majeure och frustration
Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur grunderna för ansvarsfrihet frÄn skadestÄnd vid fullgörelsehinder Àr uppbyggda i olika normsystem för att utifrÄn en komparativ analys komma fram till vilket system som Àr bÀst tillÀmpbart i en situation liknande den i scenariot med den försenade vaccinleveransen som jag beskrivit i inledningen till uppsatsen.De regler jag valt att studera för en komparativ jÀmförelse Àr kontrollansvaret i den svenska köplagen 27 § och CISG art. 79, modellagarna PECL och Unidroit Principles regler om force majeure och hardship, standardklausulerna i ICC 2003 Force Majeure and Hardship Clauses samt den engelska lÀran om frustration. Att jag valt att studera teorin om hardship beror pÄ att teorin Àr starkt sammankopplad till reglerna om force majeure och kontrollansvar. Jag har valt PECL och UNIDROIT som exempel pÄ hur modellagar kan vara upplagda. Fler modellagar och principer finns.
Vilken fond ger hög riskjusterad avkastning? : En empirisk studie mellan Svenska och Globala aktiefonder
Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en statistisk analys vilket sekundÀrdata ligger till grund för vÄra berÀkningar. Genom tillÀmpning av kvantifierbar hÄrd data dÀr bland annat historiska aktiekurser ingÄr, sÄ har en kvantitativ studie anvÀnts. Befintliga teorier och modeller har tillÀmpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bÀst varefter Sverige fonder presterade bÀttre under period 2. Dessa marknader kan vara vÀldigt oberoende av varandra och tenderar dÀrmed inte att följa varandras kursutveckingen.
KAPITALSTRUKTUR I SVENSKA BĂRSBOLAG : en analys av mĂ„lkapitalstruktur och finansiellt underskotts inverkan pĂ„ kapitalstruktursförĂ€ndring
Vi undersöker huruvida de tvÄ teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gÀllande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen Àr en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, dÀr tidigare Ärs finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering Àr att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsÀttning, vilket bidrar till att företag sÀtter upp en mÄlkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benÀgenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna mÄlkapitalstruktur varierar beroende pÄ vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstÄr till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan mÄlkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta pÄverkar företags förÀndring i kapitalstruktur.
Lokalt förankrad planering av rekordÄrens grannskapsenheter : Progamförslag för Norra FÀladen i Lund
Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare.