I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i Historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

Islamologen Jan Hjärpe har en gång skrivit att ingen historieskrivning är oskyldig. Vilket även stämmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien är en del av såväl individens som nationens minne, därför måste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har påpekat att för att ens identitet skall övergå till en identifikation måste den aktiveras och ges en innebörd. Alltså måste en nationell, eller annan, identitet sättas i förhållande till någon eller något annat för att göras legitim och användbar.

Genom att intervjua sex personer med iranskt påbrå har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av Historieundervisning och de krav som de ställer på skolan. Frågornas svar har gett oss en uppfattning om hur Historieundervisningen kan påverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förväntar sig få från Historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vävt samman följande teoretiska utgångspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt våld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlägsen.

Syftet med denna studie var att genom stickprov på två skolor utröna vilken attityd elever på gymnasiet hade gentemot ämnet historia. Som undersyfte sökte jag också klargöra huruvuda historielärarna kände till elevernas attityder, samt vad dessa lärare ansåg var lämpliga åtgärder för att vid behov öka intresset för historia. Jag utgick i undersökningen från hypotesen att eleverna hade en negativ inställning till historieämnet. Enkäter lämnades ut i två klasser på andra året på de respektive skolorna och omfattade totalt drygt 50 elever. Intervjuer genomfördes med fyra historielärare på samma skolor som de undersökta eleverna gick på.

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda Historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.

I detta examensarbete hade jag syftet att studera ifall lokalhistoria konkretiserar Historieundervisningen och därmed skapar förutsättningar för motivation till lärande hos elever som studerar historia. De teoretiska utgångspunkterna togs ur styrdokument för de frivilliga skolformerna och ur tidigare forskning. Modellen för lärandet innebar att den lokala historien kopplades samman med den globala. Tillvägagångssättet, vilket omarbetades under projektets gång för att passa in i planeringen, innebar genomgångar av en tidsepok med fokus på den lokala historiens koppling till den globala historien. Denna modell för lärande efterföljdes av en enkätundersökning.

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer används i Historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

BakgrundForskningen kring kvinnors historia började ta form under 1970-talet. Det forskningen visar är att det finns två inriktningar i genusforskningen, antingen kvinnohistoria bredvid manshistoria eller att man flätar ihop kvinnornas i männens historia. I de läromedel som finns på skolorna idag omnämns främst drottningar och religiösa kvinnor.SyfteSyftet med studien är att undersöka om lärare synliggör de båda könen. Frågeställningarna är vilka som står i fokus i Historieundervisningen och hur lärarna gör för att skapa ett helhetsperspektiv i undervisningen.MetodVi har använt intervju som metod, och har intervjuat fem lärare på fyra olika skolor, inom samma kommun.ResultatVårt resultat visar att lärarna fortfarande har fokus på kungar och krig i undervisningen men har med ett genusperspektiv i sin undervisning genom att undervisa kring folkets historia istället för enbart makthavare. Resultatet visar också att lärarna har för lite kunskaper kring genusperspektiv kopplat till Historieundervisning.

I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till Historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande Historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s ?Historieätarna?. Syftet har varit att undervisa utifrån ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i Historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring Historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

The study's aim is to implement a textbook analysis and examine how women are described in history textbooks for high school and in the curriculums Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11. The study has a gender perspective and the study's purpose is to make a comparative study and compare textbooks with the current curriculum and compare the results with each other to see if there has been any change over time. The survey's material is three editions of Alla tiders historia from Gleerups förlag. The study refers to editions from 1989, 1996 and 2011. General parts from Lgy 70, Lpf 94 and Gy 11 are also central for my study.

The aim of this paper is to elucidate and analyze history teacher's didactic choices in the conflict between unequal educational materials and the requirements of equality in the curriculum of Swedish secondary school. The empirical data consists of interviews with five secondary school history teachers, observations of their lessons as well as analysis of their tests. The starting point was to investigate teachers' didactic work in the role as a bridge between the non-equal historiography presented in textbooks in history and the curriculum?s demands for equality. Three different approaches have been observed in the teachers' didactic work when considering gender perspective into their teaching: that women become extensions in a male-dominated historiography; that another part of the story is presented when a gender perspective is considered; and that the gender perspective is included in history teaching and becomes an integral part of all the content of the subject.Several of the teachers acknowledged that gender equality is less prioritized than the courses core content and related assessment criteria.