Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ om dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och bestĂ„r av en litteraturstudie av LipschĂŒtz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkĂ€tstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgĂ„tt utbildning i dynamisk pedagogik och/eller Ă€r medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del anvĂ€nder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framvĂ€xt,mĂ„lsĂ€ttning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik gĂ„r att anvĂ€nda, och anvĂ€nds, i praktisk verksamhet i olikagrad, pĂ„ olika sĂ€tt och i mĂ„nga olika slags verksamheter, frĂ€mst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

Vi stÄr inför en generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden dÄ mÄnga av de som arbetar idag kommer att gÄ i pension inom nÄgra Är. Detta kommer att innebÀra att det blir en brist pÄ arbetskraft i vÄrt samhÀlle. Invandrare utgör idag en stor del av invÄnarna i Norrbotten och studier visar pÄ att det Àr ofta svÄrt för dem att fÄ arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt dÄ de kommer att behövas pÄ arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstÄ. UtifrÄn detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering pÄ arbetsmarknaden i Norrbotten.

Övervikt Ă€r ett starkt hot mot folkhĂ€lsan. MĂ„nga överviktiga vill minska i vikt, men mĂ„nga lyckas trots det inte med att uppnĂ„ den önskade viktnedgĂ„ngen. Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilka faktorer som upplevs motivera till att gĂ„ ner i vikt respektive vilka faktorer som upplevdes hindra att lyckas med den önskade viktnedgĂ„ngen. Sex överviktiga personer intervjuades och delgav sina tankar och erfarenheter om problematiken. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehĂ„llsanalys.

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrÄn deras kommunikativa och sprÄkliga förmÄgor. Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet presenterar studien hur lÀrarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och sprÄkliga förmÄgor.UtifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lÀrarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar.En slutsats i denna studie Àr att lÀrarna upplever att tysta elevers tysthet Àr situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lÀrarna ansÄg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att fÄ de bÀsta förutsÀttningarna för framför allt de tysta eleverna. LÀrarna beskrev ocksÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt som de anvÀnde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmÄgor. I studien framkom ocksÄ att lÀrarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer.

Gistrand, C. has studied ?Explore young people's problematic backgrounds and their views on the opportunities and obstacles in order to improve their health?, University of GĂ€vle in the course theory and method of application and thesis work.The object of the study was to give young people space to make their voices heard. Further on to make unemployed youths perceptions of perceived opportunities and obstacles in their way to get a job, internship or study, visible. The object of the study was also to show youths? views of health and what they thought about the contributions to society.The method was qualitative, with three semi-structured interviews with men between 20-24 years old (and problematic childhoods, for instance alcohol and drug use) was conducted..The result shows that unemployment increases the risk of illness and unhealthy habits.

Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlÀttar beslutet att anmÀla misstanke om att ett barn far illa till socialtjÀnsten. Studien syftar Àven till att undersöka hur lÀrare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjÀnsten i Àrenden med barn som far illa.  De frÄgestÀllningar som fokuseras Àr: Vad kan utgöra hinder för respektive underlÀtta beslutet att anmÀla misstanke om att ett barn far illa till socialtjÀnsten samt hur uppfattar och beskriver lÀrare kontakten med socialtjÀnsten under orosfasen, anmÀlningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielÀrare i Kalmar lÀn. Det som framkommer i uppsatsen Àr att det som pÄverkar anmÀlningsprocessen Àr typen av signaler och dÀrigenom graden av misstanke, det anses finnas sÄ kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall.

Syfte ? Syftet med denna studie Àr att identifiera om valutan utgör ett hinder i utlandshandeln för svenska smÄföretag och undersöka om ett medlemskap i Ekonomiska och MonetÀra Unionen (EMU) skulle kunna minska det motstÄnd som företag upplever inför utlandshandeln. Argumenten att EMU skulle underlÀtta för företagens utlandshandel har anvÀnts i debatten för eller emot ett medlemskap i över tio Är.Metod? Metoden i denna studie har byggt pÄ en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt till 21 olika svenska smÄföretag. Svaren analyserades i ett spridningsdiagram och en regressionsanalys.

Vi har intervjuat sju personer pÄ höga toppositioner i Sverige för att frÄga dem omderas syn pÄ hinder, möjligheter och jÀmstÀlldhet i deras karriÀrer. VÄr urvalsgruppbestÄr av fyra kvinnor och tre mÀn. Syftet och bakgrunden till vÄr studie Àr attundersöka hur begreppet karriÀr anvÀnds och varför kvinnor i sÄ pass litenutstrÀckning finns representerade pÄ högre ledarpositioner. Den teoretiska referensramsom legat till grund för vÄrt arbete Àr Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), GiseleAsplund (1984) och flera andra uppföljare inom omrÄdet sÄ som Anna Wahl (2003),Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ stÄndpunktoch har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fÄnga upp variationen ide olika individernas berÀttelser.Resultaten visar att bÄde mÀnnen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriÀr dÄ deförknippar begreppet till nÄgot negativt.

Detta Àr en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgÄngsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som Àr en lokal verksamhet inom SocialtjÀnsten för mÀnniskor med missbruksproblematik i BiskopsgÄrden. Uppsatsen tar Àven upp vilka mÄl deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de tvÄ drogterapeuterna som hÄller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjÀlp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas nĂ„gon gĂ„ng av en kris. Kriser kan uppfattas som vĂ€ldigt negativa perioder i en organisation men faktum Ă€r att varje kris erbjuder lĂ€rdomar, det vill sĂ€ga om organisationen Ă€r kapabel att fĂ„nga de lĂ€rdomarna.MÅL: MĂ„let med vĂ„r uppsats Ă€r att studera organisatorisk lĂ€rande ur ett kriskommunikationsperspektiv dĂ„ vi Ă€r intresserade av hur organisationer lĂ€r sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats Ă€r att bidra med ökad förstĂ„else för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lĂ€rdom och ta fasta pĂ„ tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lĂ€rande.PROBLEM: Hur lĂ€r sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslĂ€rande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslĂ€rande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter gĂ„r att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, nĂ€mligen respondentintervjuer med fem representanter frĂ„n tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser pĂ„ hur organisationer lĂ€r sig, hinder mot organisationslĂ€rande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lĂ€r pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, i kris och utanför kris.Vi fann ocksĂ„ sex olika hinder som förhindrar eller försvĂ„rar organisationslĂ€rande.

För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka vilka olika faktorer som pÄverkar idrottslÀrarnas arbetssÀtt för att eleverna ska uppnÄ kunskapskravet i momentet simning. FrÄgestÀllningarna som har legat till grund för mitt arbete har varit: Vilka hinder och möjligheter finns det enligt idrottslÀrarna för att eleverna ska kunna uppnÄ kunskapskravet i moment simning? Vilket stöd fÄr idrottslÀrarna ifrÄn skolledningen? Hur definierar idrottslÀrarna simkunnighet? och Hur planerar idrottslÀrarna sin simundervisning?MetodMed hjÀlp av sju stycken kvalitativa intervjuer och en relevant forskningsöversikt för mitt arbete har jag kommit fram till ett trovÀrdigt resultat. Jag har sedan analyserat resultatet ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och ur ett didaktiskt perspektiv.ResultatDet som jag har sett i min studie Àr att idrottslÀrarna saknar stöd frÄn skolledningen vilket gör att det Àr svÄrt för dem att övervinna de hinder som finns för att bedriva en god simundervisning. Den vanligaste orsaken till att idrottslÀrarna ansÄg att det var svÄrt att bedriva en god simundervisning var bland annat ekonomi, tid, tider i simhallen och resurser.

Bakgrund: Studier har visat att Àldre kan uppleva kÀnslor av tristess och ensamhet pÄ grund av minskat kontaktnÀt, vilket kan pÄverka deras vÀlbefinnande och leda till ett ökat behov av naturligt vÄrdande. SÀllskapsdjur har sedan hundratals Är anvÀnts i syfte att ge en terapeutisk effekt hos mÀnniskor och har visat sig medföra positiva förÀndringar fysiologiskt, men sÀllskapsdjur inom vÄrd och Àldreomsorg Àr omdiskuterat pÄ grund av de hinder som kan finnas. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kontakten med sÀllskapsdjur kan pÄverka Àldres vÀlbefinnande. Metod: En litteraturstudie (Evans, 2002) med kvalitativ ansats har anvÀnts som analysmetod pÄ tolv vetenskapliga artiklar, dÀr teman och subteman identifierats och tolkats utifrÄn Erikssons vÄrdvetenskapliga teori om vÀlbefinnande och naturligt vÄrdande. Resultat: Fem teman och nio subteman som beskriver hur Àldres vÀlbefinnande kunde pÄverkas av kontakten med ett sÀllskapsdjur identifierades.