Runt 5% av vÀrldens befolkning drabbas av bipolÀr sjukdom. Sjukdomen innebÀr att patientens stÀmningslÀge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla dÀrtill hörande symptom och hinder samt en livslÄng lÀkemedelsbehandling. BipolÀr sjukdom innebÀr att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins grÀnslöshet men ocksÄ den osÀkerhet och oförutsÀgbarhet som pendlingarna mellan de tvÄ tillstÄnden innebÀr. BipolÀr sjukdom medför ett stort lidande och mÄnga hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolÀr sjukdom.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Multiple Skleros (MS) Àr en autoimmun sjukdom som drabbar kroppens egna immunförsvar. 75 % av de som drabbas av MS Àr mellan 20-40 Är och majoriteten Àr kvinnor. Det vanligaste symtomet vid MS Àr fatigue. Den yttrar sig som en obeveklig trötthet som inte försvinner vid vila eller sömn. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av att leva med MS-relaterad fatigue.

Sjustegsmodellen Àr vÀl kÀnd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kÀnnetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnÄ högt prioriterade mÄl. Att dosera efter patientens förutsÀttningar Àr av stor vikt för att uppnÄ god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmÄgan, Self-Efficacy (SE), Àr dÄ en betydelsefull faktor att ta hÀnsyn till. Bedömningen av en annan individs hÀlsa antas vara komplex, dÄ studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig frÄn patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smÀrta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

I vÄr vardag utsÀtts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa pÄverkar oss pÄ ett medvetet plan medan andra verkar gÄ oss obemÀrkt förbi. Vad Àr det som gör att vissa bilder pÄverkar oss mer Àn andra? Vad sÀtter bilderna igÄng inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrÄn vÄra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika mÀnniskor kan tolka en och samma bild och försöka förstÄ varför den tolkas pÄ sÄ olika sÀtt. En bild kan vÀcka vÀldigt starka kÀnslor hos en person samtidigt som nÄgon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har anvÀnt mig av bilder som jag sjÀlv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka kÀnslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Ekonomiskt bistÄnd Àven kallat socialbidrag, Àr det sista sÀkerhetsnÀtet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa bistÄndsberoende Àr i stor utstrÀckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förÀndras stÀndigt i takt med samhÀllsförÀndringen sÄsom konjunkturlÀget och antalet hjÀlpsökande. Det ekonomiska stödet Àr tÀnkt att vara en tillfÀllig lösning till dess att individen kan uppnÄ en sjÀlvförsörjning. VÄr studie som bygger pÄ kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk bistÄndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrÄn ett bistÄndsberoende till en sjÀlvförsörjning. Detta mÄste förstÄs i förhÄllande till samhÀllskontexten som i dagslÀget Àr en rÄdande lÄgkonjunktur.

Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ? Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vÄrdrelation och kommunikation Àr tre centrala begrepp inomhÀlso- och sjukvÄrden. Detta med tanke pÄ att det Àr tre faktorer som kan fÄ patienten attpÄverka dennes hÀlsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsÀttningar och hinder för att skapa delaktighet i vÄrdrelationen med patienter nÀrsamma verbala sprÄk inte talas. Metod: Studien utgÄr frÄn sjuksköterskans perspektiv ochbaseras pÄ en kvalitativ analys utifrÄn Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansÄgs vara förutsÀttningar för delaktighet kunde vara tolkens nÀrvaro för skapandet avdelaktighet i vÄrdrelationen.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Det finns mÄnga olika pÄstÄenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga chefer Àr sÄ liten. Det Àr dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare fÄr göra sina röster hörda och berÀtta om sina upplevelser av hur det Àr att vara chef.

MÄlet för handikappolitiken i Sverige Àr att alla mÀnniskor med funktionshinder i alla Äldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade mÀnniskor att vara helt delaktiga i samhÀllslivet, vilket Àven omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att studera övergÄngen mellan gymnasiesÀrskola och arbetsliv. Ambitionen Àr Àven att lyfta fram hur elever inom sÀrskolan ser pÄ sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för sÀrskoleelever att fÄ ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesÀrskoleelever, lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar Ärligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nÀra positiv relation mellan demenssjuka och vÄrdare kan fÄ den sjuke att fungera bÀttre. Syftet med studien var att belysa vad omvÄrdnadspersonal pÄ kommunala gruppboenden upplevde som förutsÀttningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppssprÄkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssÀtt, Stabil personalgrupp, InstÀlld pÄ den andres behov, KÀnsla av otillrÀcklighet och Resursbrist.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka intranÀtets förutsÀttningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger pÄ medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranÀtet och varför arbetsorganisationers förvÀntningar pÄ intranÀtet inte alltid blir förverkligade.Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod och materialet bestÄr av innehÄllet frÄn tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter dÀr intranÀtet anvÀnds. Materialet har tematiserats och analyserats utifrÄn ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranÀtet skiljer sig Ät inom organisationer, bÄde mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivÄer inom organisationen. IntranÀtet upplevs som ett arbetsverktyg och som sÄdant svÄrt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. IntranÀtet Àr Àven ett informationsverktyg och dÀr bÄde möjligheter och hinder finns vad gÀller utveckling.

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.

Den svenska integrationspolitiken har som mÄl att verka för ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhÀlle dÀr en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den hÀr utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utstrÀckning debatterats av ?experter?, medan de som drabbas av utanförskapet sÀllan fÄr göra sina röster hörda. Syftet med studien Àr att lyfta fram röster frÄn mÀnniskor som befinner sig lÄngt ifrÄn den plats i samhÀllet dÀr integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering.