Syftet med den hÀr studien var att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra problematiken med att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt vad gÀller barns utveckling, kunskap och lÀrande mellan lÀrare i förskoleklassen och grunskolans Är ett. FrÄgestÀllningen var: Vilka faktorer anser lÀrare frÀmjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsÀtt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjÀlp av inspelade intervjuer av sex lÀrare varav tre Àr verksamma i förskoleklass och de andra tre i Ärskurs ett.I studiens resultat framkom en mÀngd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att frÀmja en gemensam syn. Det mest primÀra var att lÀrarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansÀttning, samt att tid avsÀtts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.

Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika Äldrar uppfattade begreppet hÀlsa ochvad de ansÄg att de kunde göra för att frÀmja hÀlsa, och om det fanns nÄgra speciella hinder till attfrÀmja hÀlsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett Äldersspann pÄ 22 ? 65 Är. Dessa personer var uppdelade i tvÄ fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp.

SammanfattningAllt fler socialarbetare vÀljer idag att Äka ut i vÀrlden för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet Àr av stor relevans för socialt arbete dÄ globaliseringen av vÀrlden gör lÀnder allt mer beroende av varandra och sociala problem krÀver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem pÄ en strukturell nivÄ Àr mycket viktigt inom det internationella fÀltet för att uppnÄ hÄllbara förÀndringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förstÄelse för hur socialarbetare arbetar med förÀndring utifrÄn ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingslÀnder. Det vi frÄgat oss Àr vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstÄ samt vilka metoder och kunskaper som Àr viktiga vid socialt förÀndringsarbete i utvecklingslÀnder dÄ man arbetar utifrÄn ett strukturellt perspektiv. För att svara pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingslÀnder.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att kartlÀgga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssÀtt pÄverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med lÀroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgÄtt frÄn en problemformulering dÀr vi Àr kritiska till att lÀroboken ofta ses, enligt vÄr uppfattning, som nÄgot negativt i förhÄllande till det laborativa arbetssÀttet som ofta ses som nÄgot positivt. Vi vill dÀrför undersöka om detta verkligen stÀmmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie dÀr analyser av vetenskapliga texter som Àr relevanta för vÄrt syfte har lyfts fram i resultatet.

Sammanfattning Titel: InvesteringsbenÀgenheten för M2M lösningar i drivmedelsbranschen Författare: Johan Apell och Tom Ohlsson, Blekinge Tekniska Högskola NivÄ: Kandidat uppsats Handledare: Anders Hederstierna Nyckelord: Maskin till maskin, Machine to machine, Maskinkommunikation, M2M, Mobilitet, InvesteringsbenÀgenhet, Investeringsbedömning, Standard, Beslut och Beslutsfattande Beskrivning av situationen Idag gÄr endast ett fÄtal av de aktiva företagen pÄ M2M marknaden med vinst, och ett antal har gÄtt i konkurs under det senaste Äret. M2M branschen tycks ha bristande kunskap om potentiella kundsegment och dÀrmed har man svÄrt att identifiera sina kunders verkliga behov. Drivmedelsbranschen har börjat titta pÄ M2M lösningar och inlett en rad pilotprojekt inom omrÄdet. FÄ aktörer har dock fattat beslut om genomgripande satsningar pÄ M2M lösningar. Hur ser drivmedelsbranschen pÄ M2M lösningar och vilka hinder kan identifieras för detta synsÀtt? Syfte Att öka förstÄelsen mellan anvÀndare och leverantörer pÄ en Ànnu omogen M2M marknad, genom att studera en specifik bransch.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

?Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare, som har genomgÄtt Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hÄllbar utveckling. FrÄgestÀllningarna rör hur lÀrare förhÄller sig till olika typer av direkta/indirekta pÄverkanshandlingar för hÄllbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lÀrarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en enkÀt som genomfördes muntligt med sex lÀrare som arbetar inom de tidiga skolÄren. Vi gjorde enkÀten muntligt för att fÄ kommentarer/motiveringar till deras svar och pÄ sÄ sÀtt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lÀrarna uppger sig behandla bÄde direkta (till exempel att kÀllsortera) och indirekta (till exempel att pÄverka beslutsfattare) pÄverkanshandlingar, men att de direkta övervÀger. MÄnga av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom Àven i vÄr studie, men det framkom Àven andra, till exempel sÄdant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsÀttningar.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga rÀknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, sÀrskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lÀrare arbetar med dessa omrÄden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och pÄ senare Är har brister i taluppfattning uppmÀrksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lÀrare som undervisar i Är 1-6 nödvÀndiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga rÀknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg anvÀnds för att fÄ kÀnnedom om elevers kunskaper i matematik vad gÀller taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvÀndiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder.

I ett konkurrenskraftigt samhÀlle mÄste mÄnga företag fundera över hur de kan stÀrka sin position pÄ marknaden. Kunskap Àr idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer Àr en viktig del i jakten pÄ framgÄng. Företag har lÀnge bildat olika typer av nÀtverk som hjÀlper dem fÄ fler fördelar i den allt snabbare, vÀxande marknaden och pÄ senare tid har ocksÄ andra typer av nÀtverk vÀxt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och nÀringsliv Àr ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och nÀringsliv Àr vÀldigt fördelaktigt för företagen dÄ detbland annat kan generera i bÀttre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfÀllen vilket pÄ sikt kan ge enhÄllbar utveckling i regionen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar idrottslÀrares motivation i arbetet samt hur de ser pÄ motivation i arbetslivet. Vi har utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som handlar om vilken uppfattning idrottslÀrare har kring motivation, vad motivation innebÀr för idrottslÀrare i arbetet, vilka hinder det finns för idrottslÀrares motivation samt hur idrottslÀrare ser pÄ att upprÀtthÄlla sin motivation. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr vi intervjuade fem olika idrottslÀrare som arbetar pÄ högstadiet. IdrottslÀrarna Àr mellan 30-65 Är gamla med olika lÄng arbetserfarenhet.VÄrt resultat visar att idrottslÀrare definierar begreppet motivation som en inre drivkraft och nÄgot som de brinner för. IdrottslÀrarna ser motivation som ett positivt begrepp.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Diabetes Àr en av nutidens största folksjukdomar vilket innebÀr en utmaning för samhÀllet och sjukvÄrden. I vÀgledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 har uppmÀrksammats som en betydelsefull faktor för att Ästadkomma effektiv vÄrd och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att frÀmja egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 Àr en intressant forskningsfrÄga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att frÀmja egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2.

Syftet med denna C-uppsats Àr att synliggöra hinder och möjligheter för att inom Àmnet idrott och hÀlsa implementera hjÀrt-lungrÀddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjÀrt-lungrÀddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnÄendemÄl i Är nio. Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. VÄra intervjupersoner har alla anknytning till skolÀmnet idrott och hÀlsa och de Àr aktörer pÄ tre olika nivÄer i skolvÀrlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lÀrarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslÀrarna representerar realiseringsarenan. De har alla fÄtt resonera kring mÄlet om livrÀddande första hjÀlp och dess betydelse, legitimitet och uppnÄbarhet, vilka intentioner som kan tÀnkas ligga bakom mÄlformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att Àven inkludera HLR-begreppet.