Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse av nÄgra vuxnas upplevelser av specialpedagogiska insatser utifrÄn möjligheter och hinder. Genom kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgÄngspunkt för vÄr studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade mÄnga olika upplevelser.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att genom intervjuer försöka ta reda pÄ hur man som lÀrare kan utforma det bÀsta utvecklingssamtalet för alla parter i verksamheten förskoleklass. Vi har tittat pÄ viktiga punkter att ha med, vart fokus ligger samt vilka hinder och dilemman som kan uppstÄ. Vi har genomfört tio kvalitativt semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollÀrare i fyra olika förskoleklasser. Resultatet har visat att viktiga punkter och det man fokuserar pÄ Àr hur barnet trivs, om den Àr trygg och hur det sociala kring barnet ser ut samt att man framÄt vÄren Àven fokuserar pÄ barnets sprÄkutveckling samt dess matematiska kunskaper. Dilemman och hinder som uppstÄr har visat sig vara allt frÄn vÄrdnadshavarnas instÀllning till lÀrarens instÀllning i olika avseenden.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

DÄ lönsamheten inom storköksbranschen varit relativt lÄg de senaste Ären sÄ efterfrÄgade sÄvÀl tillverkare som grossister men framförallt personalrestauranger en utredning om ifall det Àr möjligt förbÀttra lönsamheten inom branschen genom att anvÀnda mer förÀdlade livsmedel. Tidigare studier inom Àmnet har gjorts men i begrÀnsat antal och dÄ har frÀmst pÄverkan pÄ kundtillfredsstÀllelse, svinn, förÀndring av logistik och personalförÀndringar beaktats. VÄr studie har dÀremot fokuserat pÄ huruvida en övergÄng mot mer förberedda livsmedel pÄverkar den ekonomiska lönsamheten eller ej. Resultatet som berÀknats Àr ett absolut tal vilket innebÀr att vÄr uppsats bidrar med den finansiella information som tidigare saknats gÀllande den ekonomiska lönsamhetens pÄverkan vid en övergÄng. Uppsatsens syfte var att utreda hur en personalrestaurangs lönsamhet pÄverkas av en övergÄng till mer förberedda livsmedel och studera vilka hinder som kan uppstÄ vid en eventuell övergÄng.

Bakgrund: Det finns flera bakomliggande orsaker till att unga konsumerar alkohol. Lagar och förordningar finns till för att hindra minderÄriga frÄn att bruka alkohol. Trots detta har ett högt antal minderÄriga ett riskbeteende relaterat till anvÀndningen av alkohol och dessa individer respekterar inte lagen. Skolsjuksköterskan har en betydande roll i preventionsarbetet mot minderÄrigas alkoholkonsumtion och anvÀnder flera strategier för att frÀmja barn och ungas hÀlsa.Syfte: Att beskriva skolsjuksköterskans hÀlsofrÀmjande strategier mot minderÄrigas alkoholkonsumtion.Metod: En litteraturöversikt baserat pÄ tio kvalitativa studier.Resultat: TvÄ kategorier kunde urskiljas utifrÄn syftet: hÀlsosamtal och familjestrategier. Ur kategorin hÀlsosamtal urskiljs subkategorierna hÀlsoenkÀt och motiverande samtal.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar omutomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik Àr. DefrÄgestÀllningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom omrÄdet. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som utförts pÄ en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik Àr ett sÀtt att lÀra med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt.

Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förÀndringsmotstÄnd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförÀndringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förstÄelsen för vad inertia Àr för nÄgot, vad organisationsförÀndring innebÀr samt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar lÀrandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie Àr att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig Àr olÀmpligt eftersom detta Àr i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara sÄvÀl ett hinder som en möjlighet för lÀrande i organisationen. Detta beroende pÄ vilket synsÀtt man har pÄ organisationer och organisationsförÀndringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras föresprÄka ett synsÀtt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förÀndringar dÄ lÀrande bör ske.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns möte med litteracitet i en utomhuspedagogisk kontext ? i I Ur och Skurförskolor. Vi undersöker dels hur förskollÀrare uppfattar sin roll i barnens möte med litteracitet, dels vilka uppfattningar de har kring eventuella möjligheter till respektive hinder för barnens möte med litteracitet.VÄr metodologiska forskningsansats Àr kvalitativ till sin karaktÀr och inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Vi har intervjuat fyra förskollÀrare verksamma och utbildade inom FriluftsfrÀmjandets pedagogik I Ur och Skur vars uppfattningar vi har kategoriserat och presenterat i sitt sammanhang. I vÄr analys utgÄr vi frÄn pragmatiska och sociokulturella utgÄngspunkter.Resultatet som framkommer i vÄr studie visar pÄ hur förskollÀraren uppfattar sin roll som ett aktivt ledarskap i kombination med ett utforskande av litteracitet tillsammans med barnen.

I en global vÀrld dÀr nÀrmaste konkurrenten bara Àr ett musklick bort frÄn den potentiella kunden Àr behovet av att kunna marknadsföra pÄ ett bra sÀtt elementÀrt.FörsÀljaren vill behÄlla befintliga kunder inom företaget och behovet av att göra sighörd har ökat betydligt. Detta har bidragit till att en ny marknad vuxit fram med stöd frÄn informationssystem med funktioner som tillhandahÄller möjligheten att rikta sin marknadsföring mot en speciell kund. Systemen kallas CRM-system, CRM stÄr för Customer Relationship Management. MÄnga större organisationer kÀnner behovet av att införa denna typ avsystem i den egna organisationen. Kompetensen och insikten om vilka förÀndringar ett CRM-system innebÀr för organisationen Àr ofta mycket lÄg och införandet resulterar ofta i utebliven framgÄng.

I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan Àven leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls frÄn databasen PubMed och sökmotorn Google.

Syftet med denna intervjustudie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för speciallÀrares syn pÄ sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallÀrare anvÀnder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svÄrigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklÀrandet.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallÀrare som undervisar i grundskolans Är 1-6.I resultatet synliggörs speciallÀrares uppfattningar om vad som försvÄrar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklÀrande. I resultatet framtrÀder hur speciallÀrare arbetar med svÄrigheter och hinder och det framgÄr vilka strategier de anvÀnder i arbetet med eleverna. SpeciallÀrarna uttrycker att elevens svÄrigheter kan bero pÄ ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallÀrare beskriver sitt arbete med eleverna.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvÀren hos elever kan knytas till den individualisering som Àr en del av den moderna utvecklingen. Att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka och behandla psykisk ohÀlsa Àr angelÀget. Skolsköterskan Àr central för skolhÀlsovÄrden dÄ hon Àr tillgÀnglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohÀlsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om informationens resa frÄn ledning ner till anstÀllda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byrÄkratisk organisation. Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationsprocessen dÀr informationen gÄr vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns nÄgra eventuella hinder lÀngs vÀgen. Studien har genom tre frÄgestÀllningar lagt vikt pÄ de eventuella hindren, vilka kanaler som Àr mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gÄng. Som exempel pÄ en offentlig byrÄkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i VÀrmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshÀlsovÄrd, LandstingshÀlsan, med motiveringen att det Àr information som vÀnder sig till alla verksamheter och anstÀllda inom organisationen. Som metod har en triangulering valts med tvÄ professionsintervjuer en postenkÀt och en telefonenkÀt. PÄ det viset har vi nÄtt alla led i informationsflödet i form av LandstingshÀlsan, informationsstaben, chefer och anstÀllda i de yttersta leden.

Syfte med detta arbete Àr att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med mÀnniskormed intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ daglig verksamhet och bostÀder med sÀrskildservice. Denna yrkesgrupp ingÄr i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, Àrkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.PersonalomsÀttningen Àr stor och lönen Àr lÄg.VÄr frÄga Àr huruvida kraven pÄ yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förÀndrats under de senaste tjugo Ären och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke.VÄrt empiriska material bestÄr av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser frÄn arbetsförmedlingen samt information frÄn personer som har arbetat lÀnge iledande positioner inom handikappomsorgen.VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgÄr av forskning om professionalisering att det krÀvs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. VÄr mÄlgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom Ären har blivit mer mÄngfacetterat och kvalificerat. VÄrslutsats Àr att det finns bÄde hinder och möjligheter för omsorgsassistenter pÄ vÀg till ensjÀlvstÀndig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett sjÀlvstÀndigt och utvecklat yrke ser vi strÀvan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandÀremot betraktas som hinder för utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke..