Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen för lÀrares strategier i klassrummet, genom att ta reda pÄ vilka kommunikativa strategier lÀrare anvÀnder sig av för att underlÀtta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera mÄngfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv pÄ specialpedagogik som ofta framhÄlls. UtifrÄn en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn pÄ kunskap och lÀrande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar lÀraren en viktig roll för elevers lÀrande, i rollen som den mer kompetente vÀgledaren. Genom att lÀraren tar reda pÄ vilken kunskapsnivÄ eleven befinner sig och stödja just dÀr, kan lÀraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fÄnga in lÀrares strategier som inte bara har med lÀrande att göra redogör jag ocksÄ för teorier om social ordning, vilka hör ihop med lÀrarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden Àr etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har anvÀnt mig av Àr deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjÀlp av att skriva fÀltanteckningar.

Syftet med studien Àr att identifiera framgÄngsfaktorer, samt att pÄvisa hinder för att uppnÄ en fungerande elevhÀlsoorganisation, samt att visa hur ElevhÀlsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgÄngsrikt elevhÀlsoarbete pÄ en skola.Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer av ElevhÀlsans personal i Äk 6-9 pÄ en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en vÀl fungerande ElevhÀlsa. Resultaten grundar sig Àven pÄ samtal med annan personal pÄ skolan, samt pÄ observationer i olika klassrum. Data frÄn intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrÄn aktivitetsteorin, dÀr fokus ligger pÄ beskrivning av ElevhÀlsans olika yrkeskategoriers mÄl, handlingar och operationer.Undersökningen visar hur ElevhÀlsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhÀlsoorganisation. ElevhÀlsans arbete med eleverna kretsar kring hÀlsofrÀmjande arbete och arbete för att eleverna ska nÄ kunskapskraven. Detta bygger pÄ vÀrdegrundsarbete dÀr det satsats mycket kraft pÄ relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever pÄ skolan.

HÀlsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom pÄverkar upplevelsen av hÀlsa. Personer prövas dÄ med hinder och begrÀnsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hÀlsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer fÄ stöd och förstÄelse, att bli stÀrkt av tro och hopp och att lÀra sig leva med begrÀnsningar i vardagslivet.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som strÀcker sig frÄn andra hÀlften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lÄnade frÄn Rolf Torstendahl kan uppsatsen sÀgas röra sig frÄn tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.SÀrskilt intresse Àgnas Ät att arbetarskyddslagstiftningen först Är 1963 utvidgades till att ocksÄ omfatta de anstÀllda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrÄn det faktum att politiker inte bara Àr förtroendevalda till uppgift att företrÀda medborgarna, utan ocksÄ Àr arbetsgivare Ät dem som arbetar i det allmÀnnas tjÀnst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av vÀrderingar utgÄr uppsatsen frÄn antagandet att aktörers handlingsutrymme begrÀnsas av olika hinder som uppstÀlls av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas pÄ riksdagens behandling Ären 1943 till 1963 av frÄgan om huruvida arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument frĂ„n Åland, i detta fall den Ă„lĂ€ndska lĂ€roplanen och nĂ„gra jĂ€mförelser ifrĂ„n finska fastlandets lĂ€roplan. DĂ€rtill har detta kompletterats med intervjuer frĂ„n fem olika speciallĂ€rare frĂ„n nĂ„gra av Ålands högstadieskolor.Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den Ă„lĂ€ndska skolans syn pĂ„ differentiering och inkludering. Det som framkommit Ă€r att den medicinska och individuella diskursen Ă€r stark inom den Ă„lĂ€ndska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frĂ„nvaro till största delen. Man satsar mycket pĂ„ individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fĂ€ltet dĂ€r elever slussas till speciallĂ€rare för att fĂ„ hjĂ€lp att antingen komma ikapp eller att fĂ„ sin studiegĂ„ng anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmĂ„ga. .

Syfte med studien Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den gÄr till och om det finns nÄgra hinder/svÄrigheter. Arbetet utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande utifrÄn Vygotskij dÀr jag tar fasta pÄ att lÀrandet Àr en helhetsprocess dÀr flera faktorer pÄverkar. Studien Àr av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr semistrukturerade och Àr gjorda med fyra lÀrare som arbetar i grundskolan. FrÄgorna var öppna dÀr följdfrÄgor kunde formuleras utifrÄn den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan mÄnga Är tillbaka, Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade pÄ högre nivÄer inom organisationer och nÀringsliv. Kvinnor Àr lika högutbildade som mÀn och nÄr ÀndÄ inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta pÄ i deras strÀvan att göra karriÀr inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Historiskt sett har det hört till ovanligheterna att man anlagt ett anvÀndarperspektiv vid systemutveckling. Trots att det finns mycket att vinna pÄ att arbeta anvÀndarcentrerat Àgnas inte anvÀndbarheten nÄgon nÀmnvÀrd uppmÀrksamhet, utan fokus inom systemutvecklingen ligger fortfarande pÄ tekniken. Kostnaden för dÄligt anvÀndarstöd Àr mycket stor bÄde betrÀffande arbetsskador och lÄg effektivitet hos datoranvÀndarna. För att förstÄ varför inte utvecklingen av anvÀndbara system kommit lÀngre mÄste man beakta den process som ligger till grund för utvecklande av nya system. Denna uppsats undersöker vilka hinder det finns för att arbeta anvÀndarcentrerat sett ur anvÀndbarhetsexperternas perspektiv.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om och förstÄelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förÀndringsarbete för tidiga insatser. FörÀndringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte nÄr mÄlet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlÀgga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrÄn enkÀter och intervjuer. Resultatet visar pÄ ett förÀndringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, pÄ samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förÀndringsarbetet Àr mer förankrat bland specialpedagoger/lÀrare och rektorer Àn bland skolans övriga pedagoger.

Knowledge Management (KM) Àr ett vÀlkÀnt omrÄde inom företagsekonomin. KM anvÀnds för att hantera kunskap inom företag exempelvis för att skapa, hantera, lagra och dela information. I den hÀr studien har vi gÄtt nÀrmare in pÄ kunskapsdelning hos sÀljare. Vi skriver, i denna studie, pÄ uppdrag av Företag A, som Àr verksamma inom transportbranschen i Sverige. I uppdraget ingÄr det att ta reda pÄ hur Företag A kan ta del av sÀljarnas kunskap och information om bland annat kunder och konkurrenter.Det teoretiska syftet med uppsatsen Àr att förstÄ vilka möjligheter och hinder som pÄverkar sÀljare att dela med sig av kunskap till andra i en organisation.

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollÀrare har att förhÄlla sig till idag sÄ ökar kraven pÄ den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sÀtt att möta dessa krav Àr att ge förskollÀrare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter sÄ som förelÀsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta Àr viktigt dÄ man för att kunna möta kraven i lÀroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna sÀkerstÀlla att alla barn fÄr samma möjligheter och för att öka statusen pÄ förskollÀraryrket Àr det viktigt att förskollÀrare fÄr de möjligheter som krÀvs för kompetensutveckling.

Inomhusmiljön i svenska smÄhus kontrolleras inte av myndigheterna. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ökande allergisjukdomar och en dÄlig inomhusmiljö. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka smÄhusÀgarnas kunskaper om inomhusmiljön och dess problem samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbÀttra inomhusmiljön i deras bostÀder. Arbetet bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex smÄhusÀgare. Resultatet visar att smÄhusÀgarnas generella faktakunskaper om inomhusmiljöfrÄgor Àr relativt goda men att dessa kunskaper inte alltid relateras till det egna boendet.

Förekomsten av övervikt ökar snabbt i vĂ€stvĂ€rlden. UngefĂ€r 1,6 miljarder mĂ€nniskor berĂ€knas vara överviktiga och minst 400 miljoner av dessa Ă€r sjukligt överviktiga. PĂ„ grund av den snabba ökningen har WHO klassat övervikt som en epidemi. Övervikt Ă€r ett stort problem och Ă€ven ett hot mot folkhĂ€lsan dĂ„ det medför ökad risk för flertalet sjukdomar. Trots kraftfulla insatser fortsĂ€tter övervikten bland befolkningen att öka.