Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra och analysera en del av den mÄngfald som finns blandnÄgra lÀrares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lÀrare kan övervinna de praktiska svÄrigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvÀnt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lÀrarnas lektioner bestod av lÀrarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolÀmnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.MÄnga av aktiviteterna övade sociala kunskaper. LÀrarna hade lÀttare att se möjligheter Àn hittahinder i sin utomhuspedagogik.

ABSTRACT Titel: Ligabyten för svenska ishockeylag ? Hinder och möjligheter ur ett marknadsperspektiv. NivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomi, 15 hp. Författare: Johan Delleskog och Kristoffer Birkkjaer Andersson. Handledare: Stig Sörling. Datum: 2010 ? juni. Syfte: Bakgrunden till denna uppsats Àr att vi vill undersöka hinder och möjligheter för svenska ishockeylag som vill byta liga till en utlÀndsk. Idag drivs elitishockeylag som vinstdrivande företag. Vi vill undersöka om teorier för företag inom marknadsföringsomrÄdet kan överföras pÄ idrottsföretag. Syftet Àr att se hinder och möjligheter, ur ett marknadsperspektiv, för svenska ishockeylag att byta liga till en internationell liga. Metod: VÄr metod bestÄr av att pÄ ett kvalitativt sÀtt analysera vÄr teori och empiri.

Denna uppsats syftar till att ta fram ett teoretiskt underlag för hur miljöprojektet CLICC (Climate Living In Cities Concept) i Malmö skulle kunna utvecklas med hjÀlp av teorier kring de relativt nya begreppen Spelifiering och Captology. MÄlet Àr att förbÀttra den miljökommunikativa processen dÀr de boende i bostadsförening Hilda ska motiveras att minska sina koldioxidutslÀpp med 50 procent. Metoden för denna studie utgörs av en kombinerad litteratur- och en fallstudie. Forskningen kring Spelifiering, Captology och miljökommunikation utgör grunden för denna studie. Detta har sedan kompletterats med en intervju dÀr Miljöförvaltningens projektansvarige för CLICC har gett sin bild av projektet och de hinder som existerar. Uppsatsen utmynnar i ett antal teoretiskt grundade förslag som behandlar möjligheten att, med hjÀlp av Spelifiering och Captology, överbrygga miljökommunikativa hinder och uppmuntra de boende till att bÄde delta i projektet och förÀndra sin livsstil i en mer miljöanpassad riktning..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka frÀmjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar anvÀndas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill ocksÄ se hur eleverna, deras förÀldrar och lÀrarna ser pÄ samarbete mellan skola och hem.

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att anvĂ€ndas som verktyg i klimatarbetet. Syftet Ă€r att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrĂ„gan pĂ„ skogsresurser ur produktion och miljöaspekt krĂ€ver Ă„tgĂ€rder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfĂ€ren har gjort kolsĂ€nkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem sĂ„som EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

HIV/Aids Àr ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika Àr sÀrskilt drabbat och detta pÄverkar mÄnga olika delar av mÀnskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förstÄelse för hur maktstrukturer, utifrÄn fem rÄdgivares upplevelser, pÄverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förÀndring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska omrÄdet för studien var södra Zambia.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jÀmförelse mellan klasslÀrare och idrottslÀrare. David Jönsson Kristofer Svensson Jönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. En jÀmförelse mellan klasslÀrare och idrottslÀrare. [Obstacles and opportunities in school sports.

De senaste Ärens demokratidebatt har ofta handlat om passiva ungdomar som inte lÀngre vÀljer att anvÀnda sig av de traditionella politiska och demokratiska uttrycksformerna. Hur framstÀlls denna bild i forskningen? Det finns en tydlig motsÀttning i hur man inom forskarkÄren Äterger ungdomsgruppens politiska deltagande och hur detta har förÀndrats över tid. Det politiska deltagandet pÄstÄs bÄde ha ökat och minskat, alltihop pÄ samma gÄng. Genom att redogöra för statliga demokratiutredningar och doktorsavhandlingar vill vi ge en översikt av de övergripande aspekterna utav ungas politiska deltagande.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var Àven att analysera detta utifrÄn sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrÄn the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrÄn metoden kvalitativ innehÄlls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

Denna studie handlar om vÄrdnadshavares engagemang i sina barns skolgÄng utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Om lÀrare ska kunna lyckas i sin lÀrarroll krÀvs det ett bra förÀldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). LÀraren Àr den som har skyldighet att ha kontakt med vÄrdnadshavare. De Àr Àven de som har störst möjlighet att kunna pÄverka relationen till bÄde barnet och vÄrdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001). Syftet med studien Àr att undersöka om lÀrare i dagslÀget uppfattar nÄgra hinder för att engagera vÄrdnadshavare i barnens skolgÄng samt tydliggöra vad lÀrare vill att vÄrdnadshavare ska ha engagemang i gÀllande sina barns skolgÄng. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning.

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar frÄn en internationell vÀnskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och sprÄkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnÄ externa överbryggande vÀrden begrÀnsas av svÄrigheter att nÄ ut till nÀrsamhÀllet och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher?s role, to be fully developed in the classroom.

Syftet med följande arbete Àr att öka förstÄelsen för vad en likvÀrdig bedömning och betygssÀttning i gymnasieskolan innebÀr, samt studera förutsÀttningarna för att en sÄdan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem Àr tÀnkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som pÄ ett eller annat sÀtt behandlar frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring bedömning och betygssÀttning. I undersökningen har bÄde lÀrare som undervisar elever pÄ studieförberedande program och lÀrare som undervisar elever pÄ yrkesförberedande program kommit till tals.

Enligt LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, mÄste undervissningen anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lÀrarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda pÄ hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke pÄ gruppstorlek, förutsÀttningar och elevnivÄ.Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) Àr individanpassad undervisning ett relativt outforskat omrÄde eftersom lÀrarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhÄller att i de flesta klassrum i vÀrlden ges en undervisning som förutsÀtter att elever lÀr sig pÄ samma sÀtt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlÀrningsmodell som utgÄr frÄn hjÀrnans sÀtt att arbeta och den beskriver Àven hur vÄrt inlÀrningsbeteende fungerar.