Skomakarens barn
En fallstudie av Landstinget i Värmlands interna kommunikation om dess företagshälsovård
InformationsflödeInternkommunikationKommunikationskanalerKommunikationsprocessenOrganisationsstruktur
Sammanfattning Denna uppsats handlar om informationens resa från ledning ner till anställda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byråkratisk organisation. Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessen där informationen går vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns några eventuella hinder längs vägen. Studien har genom tre frågeställningar lagt vikt på de eventuella hindren, vilka kanaler som är mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gång. Som exempel på en offentlig byråkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i Värmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshälsovård, Landstingshälsan, med motiveringen att det är information som vänder sig till alla verksamheter och anställda inom organisationen. Som metod har en triangulering valts med två professionsintervjuer en postenkät och en telefonenkät. På det viset har vi nått alla led i informationsflödet i form av Landstingshälsan, informationsstaben, chefer och anställda i de yttersta leden. Intervjuerna med informationschefen samt biträdande verksamhetschef vid Landstingshälsan var väldigt intressanta att jämföra. Det visade sig att kommunikationsflödet inom Landstinget fungerade relativt bra men med vissa hinder längs vägen. Ett hinder som upptäcktes var främst informationsstabens inställning till informationen från Landstingshälsan där av namnet på uppsatsen. Ordspråket Skomakarens barn går oftast barfota syftar på vår slutsats om att information om förebyggande vård inte prioriteras inom Landstinget i Värmland egna organisation. Kommunikationen var även påverkad av hur informationen var utformad. Informationsöverflöd var även det ett tydligt problem bland chefsleden och de anställda. Ansvarsfrågan i sig var även det ett hinder i kommunikationsflödet då det inte var helt klart var ansvaret ligger. Eftersom Landstingshälsan inte är kommunikativt utbildade kan det inte krävas att de ska ha ansvaret för att informationens utformning är duglig.Nyckelord: Informationsflöde, internkommunikation, kommunikationskanaler, kommunikationsprocessen, organisationsstruktur.