Minskad klimatpĂ„verkan genom mindre anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen Ă€r centralt i miljöpolitiken. För JĂ€mtlands lĂ€n finns ett regionalt miljömĂ„l om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmĂ„let att biobrĂ€nsleproduktionen inom jordbruket ska öka frĂ„n 0 TWh Ă„r 2005 till minst 0,2 TWh Ă„r 2015. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmĂ„let. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har dĂ€refter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, dĂ€r implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handlÀggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de pÄ under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handlÀggare pÄ Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att fÄ mer förstÄelse för analysens resultat har vi anvÀnt oss av ett grÀsrotsbyrÄkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förstÄelse för handlÀggarnas situation.

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur elever och lÀrare uppfattar utomhusundervisningen, om informanterna ser för- och nackdelar med utomhusundervisning och om den kan vara motivationshöjande. Intervjuer har genomförts med sex elever, tvÄ verksamma lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter. Resultatet av studien visar att lÀrare och elever har överlag en likartad syn pÄ utomhusundervisningen. KÀnnetecknande positiva karaktÀrsdrag utgörs av att den Àr motivationshöjande, har verklighetskoppling och pÄverkar hÀlsan i positiv mening. Informanterna talade Àven om hinder som fick dem att avstÄ frÄn att vara utomhus.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska utifrÄn ett helhetsperspektiv och med god kommunikation som verktyg identifiera patientens behov. Vi upplever att behovet av omvÄrdnad i relation till sexuell hÀlsa exkluderas inom vÄrden vilket utgör ett hinder för holistisk omvÄrdnad. Attbortse frÄn patientens behov av samtal om sexualitet kan innebÀra att omvÄrdnadsbehoven baseras pÄ sjuksköterskans förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr attbelysa hinder och möjligheter för sjuksköterskan att initiera och genomföra samtal om sexualitet med patienten. Metod: Vald metod i denna uppsats Àr litteraturstudie med en induktiv ansats.

En förstudie om framgĂ„ngsfaktorer och hinder med avseende pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhetsarbete med fokus pĂ„ ledarskap och medarbetarskap. Vilka faktorer stödjer/hindrar en framgĂ„ngsrik implementering av jĂ€mstĂ€lldhetsarbete? Viken roll har ledarskap, medarbetarskap och kommunikation i denna implementeringsprocess? Kvalitativ studie baserad pĂ„ intervjuer. I en politisk styrd organisation skall jĂ€mstĂ€lldhetsmĂ„l lyftas upp och diskuteras, men i praktiken görs det sĂ€llan. Vi vill dĂ€rför belysa vilka faktorer kan frĂ€mja och hindra en framgĂ„ngsrik implementering av jĂ€mstĂ€lldhetsmĂ„len i enheten Äldre, Funktionshindrade, Rehab ? VĂ„rd och Omsorg i en stadsdel i Malmö.

SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i sÀrskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i sÀrskolan. Det jag kom fram till Àr att man inte anvÀnder sig av nÄgon speciell metod i sÀrskolan för att nÄ eleverna lÀttare. Genom individualisering utgÄr man ifrÄn elevens behov och kunskaper. Det som Àr den stora skillnaden Àr att de eleverna i sÀrskolan behöver ha lÀngre tid pÄ sig för att lÀra sig taluppfattning.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor pÄ förskolor. Vi har ocksÄ velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor skiljer sig Ät pÄ olika förskolor beroende pÄ var de Àr geografiskt placerade. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi gjort en kvalitativ undersökning pÄ kommunala förskolor belÀgna i storstad och pÄ landsbygd utan nÄgon uttalad miljöprofilering. UtifrÄn vÄr empiri som vi har analyserat i relation med vÄr teori har vi diskuterat och lyft fram vÄr frÄgestÀllning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsÀtt och arbetsmetoder dÄ de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frÄgan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svÄrigheter bÄde i storstad och pÄ landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avstÄndet till skogen utgör ett hinder.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dvs. det Àr intervjuer av lÀrare som resultatet grundar sig pÄ. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lÀrande.

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utstrÀckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag Àr dock inte en helt lÀtt process vilket innebÀr att företag ger sig ut pÄ en ofta okÀnd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende pÄ vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man Àr verksam inom. En förstÄelse för marknaden möjliggör en minskad osÀkerhet och en effektivare verksamhet för företag.UtifrÄn insamlad information utformades en förestÀllning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sÀttet företag hanterar dessa hinder Àr med hjÀlp av mutor.

TitelSkolsköterskans upplevelse av hinder för optimal hÀlsa hos skolbarn med födoÀmnesallergi -en intervjustudie. Författare Anna Lundberg ochUlrika Freund-ArvidssonSektion Institutionen för OmvÄrdnadUmeÄ Universitet 901 87 UmeÄSammanfattningBarn med födoÀmnesallergier Àr ett ökande problem i dagens samhÀlle. För att kunna sÀkerstÀlla att barn med födoÀmnesallergi har en sÀker skolmiljö krÀvs att skolsköterskan och personalen kring barnet har kÀnnedom om barnets specifika behov. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelse av hinder för optimal hÀlsa hos skolbarn med födoÀmnesallergi. Sju skolsköterskor intervjuades.

Sammanfattning I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lÀrare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhÄllande till lÀrarrollen. Vidare Àr studiens mÄl att skapa förstÄelse för konflikternas betydelse för lÀrarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lÀrare inom Ärskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun. Under lÀrarutbildningen har omrÄdet konflikter frÀmst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans vÀrld har dock studiens författare uppmÀrksammat att konflikter Àven Àr vanligt förekommande bland lÀrare, dÀr effekterna pÄ olika sÀtt pÄverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring omrÄdet, med utgÄngspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lÀrarrollen. Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks bÄde som en möjlighet, respektive ett hinder, för lÀrarrollen.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever pÄ gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever nÀr det gÀller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och Àr dÀrmed förstÄelseinriktad och vi har anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat pÄ grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ?behandla alla lika? bidrar inte till jÀmstÀlldhet.