Syftet med denna undersökning var att studera hur en lÀrare i en Ärskurs 4 anvÀnder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att dÀrefter kunna analysera i vilken utstrÀckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgÄende, kvalitativ intervju med lÀraren har anvÀndningen synliggjorts. Vidare har Àven en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna faststÀlla vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gÄng. Resultaten av sÄvÀl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan stÀllts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. MÄnga forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock pÄ att en sÄdan undervisning av sig sjÀlv inte leder till en djupare förstÄelse för matematiken hos eleverna.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har Àven varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms lÀn, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslÀrare arbetar utifrÄn styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanstÀlld specialpedagog, rektorn pÄ den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslÀrare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till Àr att begreppet ADHD Àr ett vÀldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svÄrt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument Àr diagnoser inte nödvÀndiga, men de kan ses som en stor hjÀlp för skolan och skolans lÀrare nÀr det kommer till deras förstÄelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förstÄelse för personer runt omkring eleven.

Denna uppsats behandlar införandet av elektronisk handel mellan kommun och leverantör, vilka hinder som finns vid införandet samt vad man kan göra Ät dem. Studien Àr gjord utifrÄn ett implementatörsperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ LuleÄ kommun och Àr utförd som en fallstudie. I min undersökning har jag kommit fram till ett antal framgÄngsfaktorer för införandet av e-handel samt att de saker som teorin sÀger Àr viktiga vid införandet stÀmmer överens med verkligheten, dock sÄ finns det vissa saker som Àr speciella eftersom det Àr en kommun det rör sig om..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrÄn det matematiska lÀrandet. Vi vill Àven ta reda pÄ om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av sÀkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer pÄ fyra förskoleavdelningar, fördelat pÄ tvÄ smÄbarnsavdelningar, ett till tre Är och tvÄ Àldrebarnsavdelningar, tre till sex Är. Vi anvÀnde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrÄn ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det frÄn pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. DÀremot tar pedagogerna tillvara pÄ de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att trÀna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vÄr studie kan vi kÀnna att det behövs mycket mer kunskaper, bÄde teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute pÄ förskolorna, dÄ vi hade svÄrt att hitta nÄgot om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) FörÀldraverksamhet pÄ mÄngkulturella fritidshem. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga hur förÀldrasamverkan fungerar och ser ut pÄ mÄngkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. VÄr studie har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar. - Vad vet förÀldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar förÀldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? DÄ det Àr vÀldigt knappt med tidigare forskning kring detta omrÄde har vi fÄtt förlita oss pÄ de fÄ böcker vi haft, samt böcker angÄende förÀldrasamverkan inom skolan i allmÀnhet. VÄr studie Àr baserad pÄ tvÄ olika skolors fritidshem som bÄda Àr mÄngkulturella, det vill sÀga att det finns mÄnga barn med olika etnisk bakgrund i skolan och pÄ fritidshemmet.

 Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur individer i en organisation uppfattar hÀlsa, hinder och motivation i relation till friskvÄrd, genom att undersöka hur de som anmÀlt sig men inte fullföljt en termins friskvÄrdsaktiviteter resonerar kring de fyra huvudomrÄden (vilka framgÄr av den kursivatexten).Hur upplevs friskvÄrd av dem som anmÀlt sig men inte fullföljt en termins friskvÄrdsaktiviteter pÄ Sida? (FriskvÄrd)Vad Àr deras uppfattning om sin egen hÀlsa? (HÀlsa)Vilka hinder upplever de i relation till friskvÄrdsaktiviteten? (Hinder)Vilka Àr motivationsfaktorerna? (Motivation)MetodStudien har en kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Med utgÄngspunkt frÄn de anmÀlningslistor som fanns frÄn höstterminen 2008 har det genomförts ett stegvis urval. Intervjuerna spelades in pÄ band för att dÀrefter transkriberas och analyseras utifrÄn frÄgestÀllningarna och vidare diskuteras med hjÀlp av teoretisk bakgrund och forskningslÀge.ResultatResultaten visar att deltagarna definierar friskvÄrd genom sina upplevelser av friskvÄrd och att det snarare handlar om effekten av friskvÄrden Àn om hur aktiviteten Àr utformad.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lÀrande. Arbetet visar Àven pÄ ett förÀndrat lÀraruppdrag, lÀroplanens mÄl och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar pÄ. Valet av metod föll pÄ en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

EnergiomrÄdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt omrÄde i dagens samhÀlle. En minskad energianvÀndning Àr gynnsam för miljö och klimat och Àr Àven attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.Industrisektorn har potential att effektivsera sin anvÀndning av energi men de ÄtgÀrder som finns att tillgÄ för att uppnÄ detta vidtas inte fullt ut. Detta beror pÄ att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar pÄ dessa hinder men Àven pÄ de drivkrafter som kan anvÀndas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.I studien framtrÀder ekonomi och inre samt yttre pÄverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering.

NÀr organisationer tvingas förÀndras för att klara av kraven i omvÀrlden, stÀlls det ofta krav pÄ att organisationsmedlemmarna ska förÀndra sitt arbetssÀtt eller tillÀgna sig nya kunskaper och förmÄgor. Det finns dock en risk för att hinder, av olika slag, hindrar medarbetarnas lÀrande frÄn att nÄ upp till de önskade utfallen. Fokus för denna studie Àr ett produktionsföretag inom livsmedelsbranschen dÀr mÄlstyrning ska införas som ett nytt arbetssÀtt i en produktionsavdelning. Processen börjar med att produktionschefen under ett antal möten förmedlar grundlÀggande information till samordnarna, för att skapa ett fundament för deras kommande arbetssÀtt. Samordnarna förvÀntas sedan föra vidare sina kunskaper till de övriga anstÀllda i produktionen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hÀnsyn till barns olika förutsÀttningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning Àr begrÀnsade.De begrÀnsade faktorerna har enligt pedagogerna frÀmst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta Àr ensamma i undervisningen. Det verkar ocksÄ som det saknas kunskap om barns olika inlÀrningsstilar..

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lÀrandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundlÀggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lÀrandemiljö. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in pÄ tvÄ fritidshem i tvÄ olika kommuner.

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen pÄ Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansÄgs mest lÀmpliga i Organisationens kommunikationsÀrenden. TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera dÀr fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsÀrenden diskuterades. Analysmetoden som anvÀndes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvÄrade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett Àmnesöverskridande arbete pÄ industriprogrammet med inriktning mot TrÀteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Àmnesöverskridande arbete. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som bestÄr av fyra lÀrare, pÄ ett industriprogram sÄg pÄ ett sÄdant arbete. Jag har Àven intervjuat platschefen för att fÄ skolledningens syn pÄ Àmnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att förutsÀttningarna finns för ett Àmnesöverskridande arbete. De jag intervjuade sÄg positivt pÄ möjligheterna för ett Àmnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna sÄg har med tid och samordning att göra.

Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder som uppkommer i undervisningen efter genomförda pedagogiska lÀs- och skrivsvÄrighetsutredningar och vad det Àr som pÄverkar att undervisningssituationen inte alltid förÀndras till det bÀttre efter en sÄdan utredning.Vidare ville jag undersöka vilka skillnader respektive likheter utredare, undervisande lÀrare och förÀlder upplever nÀr det gÀller möjligheter respektive hinder i samband med behov av förÀndring i undervisningssituationen.I litteraturdelen redogör jag för dokument som styr skolan nationellt och internationellt. Vidare redogör jag för hur olika forskare ser pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilka dess orsaker Àr samt vad som bör ingÄ i en utredning - kartlÀggning av lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom följer en redogörelse för olika typer av ÄtgÀrder i samband med lÀs- och skrivsvÄrigheter.Studien var kvalitativ med Ätta intervjuer, tre förÀldrar, tre klasslÀrare och tvÄ specialpedagoger. Resultatet visade att elevernas sinnestÀmning förÀndras positivt efter genomförd pedagogisk lÀs- och skrivsvÄrighetsutredning. Intervjupersonernas svar angÄende möjligheter att pÄverka pÄ undervisningssituationen skiljer sig Ät.