This is a study about engagements and motivation. Its purpose is, by looking at other motivational theories than Abraham Maslow?s hierarchy of needs, to find out why certain people choose to become engaged as student representatives. The question this study is working from is: why do certain people choose to engage themselves as student representatives?This study has a qualitative approach, which means that a number of interviews have been done and subsequently profoundly analyzed.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om ungdomar som valt ett liv inom föreningsidrotten pÄ grund av inre eller yttre motivation och faktorer. Finns det skillnader mellan könen?  Vi kom fram till att det vÀldigt ofta var den inre motivationen som lÄg bakom pÄbörjandet eller upprÀtthÄllandet av medlemskapet i en idrottsförening. Av de personer som svarat att de valt att inte vara aktiva utövare i en idrottsförening visar det sig att drygt hÀlften inte Àr det pÄ grund av yttre faktorer och mÄnga anser att aktiviteten Àr ?trÄkig?.

Syftet med vÄr undersökning var att fÄ en uppfattning om hur rektorer, lÀrare och elever vid tvÄ musikskolor ser pÄ motivationens betydelse i instrumentundervisning. Syftet var Àven att undersöka vad dessa tvÄ skolor gör för att rekrytera elever till trÀblÄsinstrumenten. Till trÀblÄsinstrumenten rÀknas tvÀrflöjt, oboe, klarinett, saxofon och fagott. Vi valde att göra intervjuer med rektorer och lÀrare frÄn de bÄda musikskolorna samt en enkÀtundersökning med elever som spelar i blÄsorkester. Undersökningen visade att det inte gjorts nÄgon sÀrskild satsning för att rekrytera elever till trÀblÄsinstrumenten.

Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som Àr en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Det Àr bevisat att regelbunden fysisk aktivitet har en mycket positiv verkan pÄ mÄnga av kroppens system. DÀrför Àr syftet med studien att undersöka samband mellan typ av motivation och fysisk aktivitet bland studenter. Fysisk aktivitet och motivation har dÀrför kopplats till teorier, framförallt self- determination theory (SDT). Resultaten framtogs genom en kvantitativ metod som bestod av en enkÀtundersökning.

Syftet med studien var att undersöka vad som fÄr mÀn som brukar vÄld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att fÄ professionell hjÀlp, samt att pÄbörja och fortsÀtta ett förÀndringsarbete. De frÄgestÀllningar som anvÀnts handlade om hur mÀnnen hittar motivation, vad som gör att de vill förÀndras, vad i den professionella relationen de tycker Àr positivt respektive negativt för förÀndring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller frÀmjar förÀndring. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre mÀn som gick i ett behandlingsprogram via frivÄrden efter att ha utövat vÄld i nÀra relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i mÀnnens berÀttelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjÀlp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp frÄn generell systemteori och socialpsykologi.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur baslÀrare resonerar kring undervisningen i basspel. Vad Àr viktigt att lÀra ut för att eleven ska kunna skapa sjÀlv? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Sex respondenter fick svara pÄ tio frÄgor. I resultatet visade det sig att lÀrarna hade en hel del likheter i sitt sÀtt att resonera kring motivation och teoretiska kunskaper men att det Àven fanns olika sÀtt att undervisa.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studiens syfte Ă€r att se om ett coachande förhĂ„llningssĂ€tt kan pĂ„verka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren Ă€r medveten om hur dennes val av beteende kan pĂ„verka nivĂ„n pĂ„ medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats dĂ€r empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap pĂ„verkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna Ă€r delvis medvetna om att val av beteende pĂ„verkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta vĂ€ljer ledarna att ta tillvara genom att lĂ„ta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gĂ€ller ledarskapssyn och mĂ€nniskosyn samt hur man vĂ€ljer att ta tillvara pĂ„ dem mĂ€nskliga resurserna. Det coachande förhĂ„llningssĂ€ttet som ledarskapsmetod Ă€r mer integrerat i det privata nĂ€ringslivet jĂ€mfört med den offentliga sektorn..

Multi-branch companies are facing many challenges in order to become successful. Competitive advantages can be gained through a unified strong brand, standardised products and economies of scale. This normally calls for centralisation. On the contrary is decentralisation, which is said to improve work motivation and local market orientation, which are also competitive advantages. The focus of this thesis is to study how local branch managers want their companies to be structured in accordance with this dilemma.

Studiens syfte Àr att undersöka arbetsmotivation och motivationsfaktorer hos anstÀllda med korttidskontrakt pÄ ett företag som arbetar med sÄdana praktiker. De formulerade frÄgestÀllningarna Àr: Hur anser anstÀllda med korttidskontrakt att deras arbetsmotivation pÄverkas av de osÀkra arbetsförhÄllandena? Vilka motivationsfaktorer Àr viktiga för dem? Vilka strategier har de för att motivera sig? Empirin bygger pÄ intervjuer genomförda med 6 respondenter pÄ ett företag som utgör typfallet för studien. Den teoretiska referensramen bestÄr av Deci och Ryans definition av inre och yttre motivation och Herzbergs tvÄfaktorsteori. Tidigare framforskade resultat med koppling till nÀmnda teorier har legat till grund för databearbetningen.Ur resultatet kan utlÀsas att anstÀllda med osÀkra arbetsvillkor motiveras av givande arbetsuppgifter, att genom sitt jobb ha möjlighet att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Self-Determination Theory Àr en teori som handlar om hur hur och vilken grad av motivation vi har för att göra saker. Vi applicerade denna teori pÄ Crossfitutövare dÄ vi tror att det Àr en motiverande trÀningsform. Syftet med studien Àr att undersöka upplevd kvalitet av motivation i samband med Crossfit-trÀning. En enkÀtundersökning genomfördes mot 94 Crossfit-utövare frÄn tvÄ Crossfit-anlÀggningar i vÀstra Sverige. EnkÀterna mÀtte tre olika variabler inom ramen för Self-Determination Theory: tillfredsstÀllelse av psykologiska behov, mÄlsÀttningar och motiv till trÀning.

En stor andel mÀnniskor i Sverige har en stillasittande fritid, ett stillasittande arbete eller Àr fysiskt inaktiva. FolkhÀlsoinstitutet (2010) rekommenderar minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag. Denna rekommendation kan vara enklare att nÄ upp till nÀr mÀnniskor hittar en trÀningsform som Àr rolig och motiverande. GrupptrÀningspass med instruktör har visat sig fungera motiverande (Olsson & Stalsky, 2010). DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur instruktörer upplever att motionÀrerna blir motiverade av deras metoder till att motivera dem.

The aim of this thesis is to explore from a cultural diversity perspective, students 'views on teachers' leadership styles in the classroom and what style of management students prefer. The study uses a qualitative methodology to interviewed focus groups of students consisting of a total of twelve students at a secondary school in Botkyrka municipality. The corpus was divided into three different groups. Overall, results showed that students seem to prefer an intercultural situational leadership style. This is based on the students expressed need of wanting to be understood on the basis of their cultural background.

Arbetstagarnas motivation har blivit allt viktigare för företagens produktivitet och effektivitet. MÄnga menar att en motiverad personal gör en bÀttre prestation vilket leder till att företagen fÄr en ökad produktivitet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur arbetsuppgiften pÄverkar de anstÀlldas motivation och prestation, och följande frÄgestÀllningar stÀlldes: Blir arbetsprestationen bÀttre nÀr arbetets motiverande potential Àr högre? Blir den inre arbetsmotivationen högre nÀr arbetets motiverande potential Àr högre? Blir arbetsprestationen bÀttre nÀr den inre arbetsmotivationen Àr högre? Vilket av fem karaktÀrsdrag Àr minst representerad? Vilka skillnader finns mellan de anstÀlldas motiverande potential?Hackman och Oldhams (1980) teori utgÄr frÄn vilka karaktÀrsdrag en arbetsuppgift innehÄller. KaraktÀrsdragen Àr variation av fÀrdigheter, uppgiftens identitet, uppgiftens betydelse, autonomi och feedback frÄn arbetet.

Bakgrund: Åler, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolestrol Ă€r de mest kĂ€nda och vanliga riskfaktorerna för hjĂ€rtinfarkt. De flesta riskfaktorer som orsakat hjĂ€rtinfarkt anses gĂ„ att förĂ€ndra genom att Ă€ndra pĂ„ personens levnadsvanor. Det Ă€r dock svĂ„rt för mĂ„nga personer att börja med, och behĂ„lla dessa förĂ€ndringar efter en hjĂ€rtinfarkt. En förutsĂ€ttning för omvĂ„rdnaden och motivationsarbetet till livsstilsförĂ€ndringar Ă€r en fungerande relation mellan patient och vĂ„rdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som har positiv respektive negativ inverkan pĂ„ förĂ€ndrad livsstil hos personer som drabbats av hjĂ€rtinfarkt.