Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området.

Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt ungdomar upplever att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkats av den drogförebyggande insats de varit föremål för. De frågeställningar som undersökningen tog avstamp i var följande: Hur ser ungdomarna på insatsen, är den något de kan begripa syftet med? I vilken bemärkelse kan ungdomarnas förmåga att hantera droger anses ha förändrats sedan de påbörjade kontakten med Ungdomsteamet? På vilket sätt har ungdomarnas känsla av meningsfullhet förändrats sedan tiden för insatsen? Detta undersöktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två kvinnor och två män. Studiens teoretiska utgångspunkt var Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM), med dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Materialet analyserades med hjälp av hermeneutisk tolkningsstrategi, för att finna vad dessa begrepp består, och påverkas av, i detta sammanhang.Resultatet i undersökningen visade att insatsen hade påverkat känslan av begriplighet då syftet med denna framstått som klart.

Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal. Det har rått konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist är den främsta barriären mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig främst bero på den externa personalens korta anställning. Även bland ordinarie personal är det främst tidsbrist som upplevs som den främsta barriären mot kunskapsdelning.

Syftet med denna studie är att beskriva några elevers uppfattning om lärande och utveckling genom läsning i ämnet svenska. Frågeställningarna mot detta syfte är: Har den litterära bakgrunden betydelse för läsupplevelsen och hur i så fall? Har värdering av och intresse för läsning betydelse för upplevelsen och hur i så fall? Hur beskriver informanterna läsupplevelser? Hur är elevernas upplevelser av lärande genom läsning kopplade till styrdokumentens syfte och mål? För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ intervjumetod, samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. I undersökningen deltog sex elever i grundskolans senare år (år 7,8 och9)samtliga från en skola belägen i en mellanstor kommun i norra Sverige.Resultatet av denna studie visade att de informanter som deltog upplever att läsning berikar deras lärande och personliga utveckling. Vidare visar resultatet att informanternas litterära historik har betydelse för deras läsupplevelse.

Syftet med denna studie är att belysa och diskutera värdegrundsarbete med skönlitteratur som grund inom svenskämnet. För att visa exempel på hur intressanta ämnen ur ett värdegrundsperspektiv kan lyftas fram till diskussion i klassrummet har vi valt en kvalitativ och innehållsanalytisk metod med hermeneutisk inriktning där vi studerar intriger och händelseförlopp ur J. K Rowlings Harry Potter och De vises sten (2010) samt John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2005). Därefter relateras de utvalda avsnitten ur dessa skönlitterära böcker till värdegrundsformuleringarna i Lpf 94, författare inom skoletik samt genremässiga konventioner inom litteraturfältet. Vi konkretiserar, preciserar och problematiserar också värdegrundsformuleringarna i vår forskningsbakgrund.

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

Att företag går över från en organisation med en chef till ett delat ledarskap med två chefer är en ny företeelse. Studier visar dock på att organisationsförändringar ofta misslyckas och att byte av ledarskap är en process som med stor sannolikhet stöter på problem. Denna studie har genom intervjuer med tre olika chefer undersökt problemställningen:Hur kan införandet av delat ledarskap se ut; vilka svårigheter kan ledarskapets chefer stöta på och vidtas det några förberedande åtgärder?Studien har genomförts med en hermeneutisk syn på kunskap och med ett deduktivt angreppssätt där det teoretiska ramverket legat till grund för empirinsamlingen från studiens respondenter.Resultatet av studien visar att det sätt som ledarskapet införs och formas på skiljer sig beroende på om cheferna själva tar initiativet till att införa ett delat ledarskap i organisationen, eller om initiativet kommer från den överordnande ledningen. De svårigheter som kan uppstå för cheferna grundar sig bland annat på den inbördes relationen, där trivseln dem emellan och tiden det tar att anpassa sig till varandras arbetssätt kan leda till svårigheter.

Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter.Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer.Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gällande organisationens grundvärderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring värderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska värderingars funktion och det värderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på olika organisatoriska nivåer inom en produktionsenhet på ett företag inom kemi och läkemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar på att cheferna upplever organisationens grundvärderingar som generella och allmänmänskliga, och de anser att det är främst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. Gällande frågan vilken funktion grundvärderingarna fyller i deras ledarskap är cheferna motstridiga i sina svar, både individuellt och om man jämför de intervjuade med varandra.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri.

Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet.

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosamlivsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senasteutvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckteämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott ochhälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för attinte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför tillsina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.