För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrån pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsättningar för arbetet med demokrati och värdefrågor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig på pedagogers utsagor. Syftet med arbetet är att åskådliggöra på vilket sätt pedagoger förhåller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma närmare ett svar på syftet ställs följande frågor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrån demokratisk grund skapa en verksamhet där de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som väsentliga för att en verksamhet på demokratisk grund ska kunna nås? Föreliggande studie är genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förståelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig på teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

SammanfattningBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk förträngning av luftrören, vilket medför att andnöd är det mest uttalade symtomet. Det är en progressiv och dödlig folksjukdom i Sverige, som ökar globalt och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Sjukdomen orsakas främst av rökning och den medicinska behandlingen är begränsad främst till symtomlindrande och profylaktiska åtgärder. Sjukdomen påverkar en persons fysiska, psykiska och sociala dimensioner av livet. Panik och rädsla är vanliga känslor som förknippas med andnöden.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv på att Stockholm stad har satt som mål att år 2030 förfoga över en skola i världsklass. Informanterna som deltog i studien går Individuella programmet i en gymnasiesärskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas åsikter om vaden bra skola är genom en bilduppgift. Målet med studien var att få kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina åsikter och vad som är av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats.I tolkningen av resultatet framkom att några informanter valde att gestalta den yttre miljön på skolbyggnaden.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lärande, med utgångspunkt från Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstärkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar på den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bättre kunna arbeta med barns utveckling och lärande. Syftet med studien är att synliggöra och förstå fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lärande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen består av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lärande bygger på individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att främja lärande i förskolan. Vi har uppmärksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svårt att skilja begreppen åt, då deras tolkningar av begreppen går i varandra.

Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark.

Syftet med studien är att undersöka hur några barn uppfattar och tolkar genus samt om och hur de i så fall identifierar sig med huvudrollsinnehavarna i Wieslanders bok Mamma Mu åker rutschkana. Dessutom är det av intresse att se om och på vilket sätt författaren till den valda boken skriver utifrån ett genusperspektiv. Boken i studien valdes subjektivt ut från en lista över de femtio mest utlånade barn- och ungdomsböcker på folkbiblioteken i Lunds kommun, 2010. Studien genomförs på en förskola i södra Sverige med tre flickor och tre pojkar i åldern fem år. Analysmetoden som används i studien är kvalitativ och bygger på en hermeneutisk analysmodell.

Malmö högskola Lärande och Samhälle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen på specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet. Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.

Uppsatsen handlar om hur religion kan användas samt komma till uttryck i hårdrockstexter. Undersökningen har skett genom analys av åtta olika låttexter, som belyser olika aspekter av religionen. Analysen tog fasta på texternas religiösa budskap, användandet av eventuella religiösa metaforer samt hur texterna kan ses som en del av en religiös mångfald. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk utgångspunkt. Som teori valdes Rodney Starks ?fortlevnadsteori? som utgår från den ?rational choice?-teoretiska modellen.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.