Detta är ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lärande samt om infärgning och ämnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlärning. Kvalitativa intervjuer med tredjeårselever ur tre olika program: samhälls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och är utgångspunkten för analysen utifrån följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, där teori varvas med praktik och för det andra behöver de förståelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv på undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfärgning och ämnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen känner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Sveriges hamnnäring står för 85 procent av all import och export till och från Sverige genom landets över 50 kommersiella hamnar. Det övervägande kommunala ägandet av hamnarna medför att en nationell strategi för hamnarna saknas, även om försök har gjorts att utse strategiska hamnar genom en SOU-utredning. Syftet med uppsatsen är att beskriva investeringar, investeringsbeslut och godsflöden i ett urval av Sveriges hamnar. Vi avser att sedan koppla gjorda investeringar till eventuellt ökad godsmängd. Detta har undersökts genom intervjuer med beslutsfattare samt med statistiska beräkningsmetoder.

Positiv psykologi, positiva känslor och dess konsekvenser tar mer och mer plats inom den psykologiska forskningen. En kvantitativ studie har utförts med syfte att pröva tre centrala frågeställningar inom den evolutionspsykologiska grunden för positiv psykologi, samband mellan positivitet och tänkesätt (helhetsperspektiv) samt återhämtning och skapande av sociala resurser. Hypoteserna testades genom enkäter som besvarats av 93 poliser i Stockholm. Resultatet visar att positiva känslor korrelerar med den helhetsbedömning poliserna i studien gör, och överblicken polisen anser sig ha, vid ett ingripande. Positiva känslor visar också ett samband med återhämtning.

Organisationsledningens betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö och arbetsmotivation har fått allt större betydelse i dagens allt mer föränderliga och flexibla organisationer. Medarbetarnas välbefinnande och hälsa påverkas såväl positivt som negativt av olika faktorer i deras arbetssituation. Uppsatsens syfte var att belysa vilken genomslagskraft HELA-projektet har haft på Luleå tekniska universitets administrativa personals arbetsmiljö. Vi eftersträvade ett helhetsperspektiv och valde därför ett kvantitativt angreppssätt i form av en enkätundersökning för att på bästa sätt försöka uppnå syftet. En av de slutsatser som framkom utifrån enkätundersökningens svar var att respondenternas relativt goda arbetsmiljö inte kan hänföras till de olika förändringar som HELA-projektet medförde..

Syftet med studien är att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.

Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs.

SyfteStudiens syfte är att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen är kvalitativ och bygger på observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara på mitt syfte har jag dels läst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med två förskollärare. Jag har även haft formella samtal med två förskollärare, en grundskollärare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till är att förskollärarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare på deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna är barncentrerade. Förskollärarna använder sig av den lärande leken och ett för barnen meningsfullt innehåll.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.

Syftet med denna uppsats att på företaget Roxtec undersöka vilka kunskaper återvändarnaerhåller och hur hanteringen av återvändarna påverkar överförandet av kunskap. Genom enundersökning av företaget Roxtec vill vi belysa vilka för företaget användbara kunskaperåtervändarna har och hur företaget tar hand om dessa kunskaper. Vi såg att återvändarnalärt sig kunskaper under sin utlandsstationering. Vidare undersöktes om formellahanteringssätt fanns innan, under och efter utlandsstationeringen. Det visade sig attföretaget endast hade enstaka formella hanteringssätt som för kunskaper vidare.

Vårt syfte var att undersöka hur gymnasielärare tänker kring sin lärarroll, kunskapsformuleringarna i läroplanen och hur de tänkte när de bedömde elevers kunskaper. Vår undersökning var av kvalitativ karaktär och vi har inspirerats av den fenomenografiska metoden. Fyra lärare intervjuades och resultatet visar en variation av uppfattningar utifrån de olika frågeställningarna som vi hade. Resultatet visade att det fanns olika sätta att tänka på sin lärarroll, de som fokuserade på att hjälpa eleverna att växa och de som beskrev sin roll mer generellt och som såg eleven ur ett Helhetsperspektiv. När det gäller relationen mellan kunskapsformuleringarna i läroplanen och vardagen i skolan, var det bara en lärare som inte såg några problem med att realisera dem, de övriga nämnde svårigheter.

Syftet med föreliggande studie var att ta del av upplevelser som långtidssjukskrivna individer med stressrelaterade symptom erfarit. Studien har en explorativ design och metoden som användes var den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och textanalys. Deltagarna utgjordes av anställda från två yrkeskategorier på en högskola, sju kvinnor och en man. Resultaten visade att bemötandet från omgivningen inverkar på hur individen upplever sin situation, men också att symptombilden påverkar möjligheten att ta till sig omgivningens stöd.

Introduktion: Endometrios är en vanlig förekommande, ofta dold, gynekologisk sjukdom som 5-15% av världens kvinnor lider av. Sjukdomen yttrar sig i form av symtom som smärta, infertilitet, trötthet, depression, mag- och tarmbesvär med mera. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa utifrån ett Helhetsperspektiv.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios.Metod: Utformas enlig Polit och Beck?s (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Två databaser genomsöktes i databassökningen och resultatet grundades på 12 artiklar som genomgått urval och kvalitetsgranskning.Resultat: 4 teman identifierades i resultatet: ?Inte bara vanlig mensvärk ? vardagen med endometrios?, ?Att inte bli tagen på allvar?, ?Känslan av otillräcklighet och oro? och ?Att ta kontrollen?.Slutsats: Kvinnorna som lider av endometrios upplever att sjukdomen har negativ inverkan på alla aspekter av deras liv och att de saknar stöd och hjälp med hantering av sjukdomen från vården, men också av familj och vänner..

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

Bemötandet är centralt i det psykologiska arbetet. Syftet för denna studie var att undersöka på vilket sätt som psykologer och patienter inom psykiatrisk öppenvård beskrev bemötande i samband med utredning och återkoppling av utredning och diagnos. Den teoretiska ramen utgick ifrån holistisk-interaktionistisk teori, komplexitetsteori och resiliensbegreppet. Studien var en kvalitativ intervjustudie där 21 djupintervjuer genomfördes, fördelade över två grupper bestående av psykologer respektive patienter. Urvalet var strategiskt och grupperna var icke-matchade.