För att ett barn ska utvecklas motoriskt, så är det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lära känna sin egen kropp och använda den genom att röra på sig i olika miljöer och sammanhang är angeläget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsätter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat så bra motorik som förväntas vid olika åldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och läroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det är pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv på verksamheten.

Syftet ? Syftet med denna uppsats är att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att använda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill säga om de tydligt arbetar med miljöfrågorna både externt och internt.Design/metodologi/tillvägagångssätt ? Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen så att den effektivt når ut till kunder. Vi studerar sedan två företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring.

Huvudsyftet med denna uppsats är att ge en helhetsbild av fenomenet virtuell word-of-mouth. För att åstadkomma detta har vi delat in huvudsyftet i två delsyften där det första undersöker vad virtuell word-of-mouth innebär. Det andra delsyftet analyserar de områden som har betydelse för fenomenet och dess spridning, nämligen budskapet, individer och grupper samt Internetmiljöer.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

den här upsatsen kommer att diskutera en helhetssyn som delas av mina informanter vilka arbetar som komplementärmedicinska terapeuter. Dessa terapeuter ser på kroppen ur tre tre olika vinklar. De upplever att människan har en fysisk, en emotionell och en själslig del som behöver ses över under en behandling och jag finner att denna syn på människan delar de med exempelvis shamaner. Jag kommer att jämnföra denna typ av helhetssyn med den västerländska medicinens helhetssyn för att se vad eller om det finns någon skillnad..

?Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. [?]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper.

Det här arbetet behandlar autismspektrumstörningar i ett Helhetsperspektiv. Syftet är att man som lärare ska kunna förstå handikappet, hur man kan hjälpa dessa barn, hur viktigt det är med ett samarbete, samt vart man kan vända sig för handledning. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver handikappet och skolans roll. Den kvalitativa intervjuundersökningen ska ge en mer levande verklighetsbild. Det har visat sig att teori och empiri överensstämmer väldigt bra.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Studiens syfte är att:Synliggöra två kommuners lärmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförändringen 2011 med fokus på elevernas förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar:o Vilka organisatoriska lärmiljöer har utarbetats för målgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till delaktighet, kommunikation och lärande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lärmiljöns utformning för studiens målgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstå, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstå utifrån sammanhanget (Aspers, 2013).I studie används två olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benämns triangulering. Metoder som använts är observation och intervju, vilka ger förutsättningar att få insyn i lärandemiljöns påverkan på elevers förutsättningar till delaktighet, kommunikation och lärande.

Stena Recycling AB använder sig i dagsläget av både externa lastbils- och interna tågtransporter i Norrland för att frakta material söderut. Företagets vision är att minska andelen lastbilar till förmån för tågen både av kostnads-, konkurrens- och miljöskäl. Studien har genomförts eftersom tågen nu utnyttjas till 90 procent och företaget vill använda dess maximala kapacitet. Det material som är tänkt att fraktas med det lediga tågutrymmet går i dagsläget med externa lastbilstransporter. Det är ur ett helhetsperspektiv vi vill undersöka lönsamheten samt kartlägga tänkbara problem som Stena Recycling AB står inför, när de vill överföra delar av sina vägtransporter till en intermodal lösning.

Det här är en undersökning av två läromedel i svenska för gymnasiet. Läromedlen riktar sig till de två olika typerna av gymnasieprogram, nämligen de teoretiska och de yrkesinriktade programmen. Den ovan nämnda uppdelningen av läromedlen är det relevanta i uppsatsen, som alltså jämför dessa två läromedel för att se vad som skiljer dem åt och vad som förenar dem. Ovanstående sker dels ur ett helhetsperspektiv, dels ur ett språkligt perspektiv vad gäller meningskomplexitet och författarröst. Helhetsperspektivet har undersökts utifrån typografi & layout, illustrationer, studieteknisk apparat och innehåll.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan faktorgrupperna kommunspecifika faktorer, kontraktsspecifika faktorer samt upphandlingsspecifika faktorer, och överprövning av offentlig upphandling. Teoretisk ansats: Utifrån denna studies teoretiska referensram innefattande Public Choice-teorin, NPM och kontraktsteorin, har vi definierat tre olika faktorgrupper som är kopplade till offentlig upphandling och som är av betydelse för överprövning. Utifrån denna teoretiska referensram har hypoteser formulerats för att testa sambandet mellan faktorgrupperna och överprövning. Metod: Studien består av två delstudier som är utförda enligt en kvantitativ metod. I delstudie 1 genomfördes en datainsamling för 30 olika kommuner gällande kommunens Helhetsperspektiv.