Introduktion: Inom vÄrd och omsorg för Àldre Àr ett av mÄlen att aktivera och socialisera de Àldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de Àldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att Àven ha teorier som inte fokuserar pÄ att aktivitet Àr en förutsÀttning för att kunna uppnÄ ett gott Äldrande i Ätanke dÄ vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnÄ ett gott Äldrande. FrÄgestÀllningarna var: Vilka effekter har aktivitet pÄ den Àldre mÀnniskans upplevelse av ett gott Äldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den Àldre mÀnniskan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

KranskĂ€rlssjukdom Ă€r en av vĂ„ra stora folksjukdomar och en tredjedel av de som drabbas Ă€r kvinnor. Övervikt, bristande fysisk aktivitet, rökning och stress ökar risken för att insjukna och livsstilsförĂ€ndringar spelar en mycket viktig roll för att minska risken att Ă„ter insjukna i kranskĂ€rlssjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att sammanstĂ€lla kunskap för att beskriva hinder och förutsĂ€ttningar till livsstilsförĂ€ndring samt vilket informations behov som finns beskrivet hos kvinnor som insjuknat i hjĂ€rtinfarkt och/eller genomgĂ„tt PCI behandling. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 17 vetenskapliga studier. I resultatet framkom att den korta vĂ„rdtiden pĂ„verkar kvinnors upplevelse av sjukdom.

IntroduktionAtt arbeta pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr utmanande med höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskansvÄrd. För att fÄ djupare förstÄelse och kunskap för sitt arbete och för patientens och den nÀrstÄendes situation krÀvs samordning kring patientens varande efter utskrivning frÄn intensivvÄrdsavdelningen.SyfteSyftet med studien var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskans behov av att följa upp utskrivna patienter frÄn intensivvÄrdsavdelningen med fokus pÄ varför behovet uppstÄr, hur uppföljningen ser ut,hur ofta den sker och om det finns hinder, och fördelar respektive nackdelar med uppföljning.MetodMed en enkÀt tillfrÄgades 154 intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ tre intensivvÄrdsavdelningar om sinauppfattningar kring behovet att följa upp utskrivna patienter. Av dessa besvarade 90 enkÀten.ResultatMajoriteten av intensivvÄrdssjuksköterskorna hade ett behov av att följa upp utskrivna patienter. De vanligaste orsakerna var empati för patienten, att rÀtt omvÄrdnads- och medicinska ÄtgÀrder utförts och för att öka kunskapen. Uppföljning skedde mer sÀllan Àn dÄ behovet uppstod.

Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslÀrare för Ärskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de sjÀlva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjÀlp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna anvÀndes för att se om det som lÀrarna ansÄg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda pÄ vad lÀrarna ansÄg att det kan finnas för möjligheter och hinder med anvÀndandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lÀrarna överlag Àr positiva till anvÀndandet av laborativt material.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. BÄde prÀster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har prÀster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utstrÀckning Àn diakoner. Denna uppsats undersöker prÀsters uppfattningar om samverkan med socialtjÀnsten samt hur tystnadsplikten pÄverkar samverkan. Telefonintervjuer har Àgt rum med sex prÀster i tjÀnst som antingen kyrkoherde eller komminister i HÀrnösands stift.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgÄtt olika reformer vilka har fÄtt betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kÀrnÀmnen pÄ samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krislÀge dÀr elever inte slutför sina studier eller ocksÄ tar studenten med icke godkÀnda betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att ÄtgÀrder bör genomföras. En av de ÄtgÀrder som lyfts fram Àr samverkan mellan kÀrnÀmneslÀrare och karaktÀrsÀmneslÀrare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar ocksÄ samverkan.Syftet med denna studie Àr att beskriva olika lÀrares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsÀttningar som lÀrarna ser för samverkan.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg som anvÀnds inom matematikundervisningen samt hur de anvÀnds. Vi ville Àven ta del av vad lÀrarna ansÄg om möjligheter och hinder med de olika digitala verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr att vi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen bestÄr av en enkÀtundersökning som 37 matematikundervisande lÀrare har besvarat och den kvalitativa metoden bestÄr av fyra intervjuer med verksamma lÀrare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder de digitala verktyg de har tillgÄng till men behöver mer kunskap för att kunna anvÀnda dessa pÄ ett effektivt sÀtt.

SamhĂ€llet har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmĂ€nna omrĂ„den sĂ„ att dessa ska kunna vara tillgĂ€ngliga för alla medborgare i kommunen. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga platser och lokaler dĂ€r hinder i miljön försvĂ„rar tillgĂ€ngligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter sĂ„ finns det stora problem i tillgĂ€ngligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angĂ„ende hur aktivitet hos barn frĂ€mjar god fysisk och psykisk hĂ€lsa gör det angelĂ€get att undersöka hur tillgĂ€ngligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna Ă€r fri frĂ„n hinder Ă€r en förutsĂ€ttning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i Ă€mnet "idrott och hĂ€lsa".

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.