Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har till teknik samt hur deras förhÄllningssÀtt pÄverkar teknik som innehÄll i förskolan. Studien Àr Àven fokuserad pÄ vad pedagoger ser som hinder respektive möjligheter för att barn ska fÄ uppleva teknik i förskolan.Metoden Àr kvalitativa intervjuer med 10 pedagoger frÄn 8 olika förskolor.Resultatet visar pÄ en nyfikenhet till Àmnet men samtidigt en stor osÀkerhet om vad teknik egentligen innebÀr eftersom teknik inte synliggörs tillrÀckligt konkret i Lpfö 98 (Skolverket 2006), enligt pedagogerna. Pedagogernas brist pÄ kunskap och intresse ses som det största hindret för att kunna erbjuda teknik i förskolan, men Àven vilket material som erbjuds och hur det anvÀnds Àr ett hinder.I diskussionen uppmÀrksammas vikten av pedagogens roll som medforskare samt miljöns betydelse för att barn ska kunna utforska sin omvÀrld..

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger?s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment?s knowledge of the individual?s impairment in relation to Asperger?s syndrome.

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgĂ€ngligheten i den fysiska miljön pĂ„ cafĂ©er upplevs av rullstolsburna cafĂ©besökare och cafĂ©Ă€gare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafĂ©besökare samt sex cafĂ©Ă€gare som delades upp i tvĂ„ grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrĂ©n och grupp 2 utan hinder vid entrĂ©n.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafĂ©besökarna tyckte oftast att cafĂ©miljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgĂ€ngliga cafĂ©er var dĂ„ligt. Samtliga cafĂ©Ă€gare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgĂ€ngligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafĂ©besökare var insatta i handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare", ingen av cafĂ©Ă€garna var insatta i den..

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket Àr en form av demenssjukdom dÀr de intellektuella förmÄgorna avtar med tiden till följd av pÄgÄende degenerering av cellerna i hjÀrnan. NÀr den sprÄkliga förmÄgan försÀmras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska vÀlbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer Àr finns mÄnga hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i mÄnga fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar pÄ att resultatet av kommunikationens utfall till stor del Àr relaterad till den kunskap och fÀrdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vÄrdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som frÀmst pÄverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

Bakgrund:Diabetes typ 2 Àr ett globalt, vÀxande folkhÀlsoproblem och i Sverige berÀknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer sÄsom matvanor, brist pÄ motion och stress Àr bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. LivsstilsförÀndringar Àr en av de viktigaste ÄtgÀrderna för att fÄ kontroll pÄ blodsockret och dÀrmed minska riskerna för kÀrlkomplikationer. Att förÀndra sin livsstil Àr komplicerat och sjuksköterskans roll Àr bland annat att stödja patienter till att förÀndra den. För att kunna förstÄ hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd Àr det viktigt att först fÄ en förstÄelse för patienternas upplevelser.Syfte: Syftet Àr att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförÀndringar hos patienter med diabetes typ 2.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare Àr trovÀrdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och nÀrvaro. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förutsÀttningar och hinder för att förtroende skapas mellan vÄrdare och patient med lÄngvarig smÀrta. Metod: Författarna har anvÀnt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien Àr baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar och tvÄ avhandlingar. Materialet har analyserats med hjÀlp av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet visar att patienter med lÄngvarig smÀrta kan ha svÄrt att kÀnna förtroende för sjuksköterskan. Slutsats: Ett förtroendefullt möte speglas av mÄnga olika samverkande delar..

Jag studerade förvĂ€ntningarna pĂ„ elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen Ă€r ett treĂ„rigt EU-projekt med representanter frĂ„n sex svenska och sju danska kommuner vars syfte Ă€r att frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling i kommunerna med fokus pĂ„ plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hĂ„llbar utveckling. Empiriskt material frĂ„n undersökningsenheten har inhĂ€mtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkĂ€t.Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsĂ€ttningar för att deltagarna aktivt anvĂ€nder kommunikationskanalen. UtifrĂ„n detta analyserar jag vilka förvĂ€ntningar deltagare frĂ„n undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgĂ„r jag ifrĂ„n undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnĂ€tverk samt intranĂ€t och börjar dĂ€rför genomgĂ„ngen med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förvĂ€ntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stĂ€mmer vĂ€l överens med vad tidigare studier har visat.

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som pĂ„verkar individens vilja till intern rörlighet, ett omrĂ„de som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssĂ€tt har vi med hjĂ€lp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhĂ„llanden och instĂ€llning pĂ„verkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtĂ€nkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhĂ„llning, och ett vi och dom-tĂ€nkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebĂ€r vissa hinder för rörligheten.

Studien syftar till att skapa förstÄelse gÀllande hur rekryterare ser pÄ betydelse av personlighet vid anstÀllning samt hur rekryterares intervjustruktur ser ut vid bedömning av personlighet. Syftet Àr Àven att undersöka hur rekryterare tÀnker kring hinder för objektiv bedömning av personlighet vid intervju. Studien baseras pÄ teori och tidigare forskning som visar pÄ att personlighet pÄ dagens arbetsmarknad Àr av allt större betydelse samt bedömning av personlighet kan pÄverkas av fenomen, i studien kallat hinder för objektiv bedömning. Detta beroende pÄ om rekryterare anvÀnder ostrukturerad eller strukturerad intervjuform. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta rekryterare verksamma vid bemanningsföretag.

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för en kunskapssyn dÀr praktisk och teoretisk kunskap integreras i undervisningen. I studien anvÀndes metoden intervju, dÀr nio lÀrare som arbetar i Är 1, Är 3 och Är 6 medverkade. I försök att nÄ syftet valde vi att utgÄ frÄn en tankekarta dÀr lÀrarna berÀttade om sina metoder, sin syn pÄ kunskap, förvÀntningar de kÀnner och vilka drömmar/visioner de har. Resultatet visar att det finns möjligheter i form av positiva lÀrare som vill utvecklas och hitta en vÀg till integration. Hindren som uppkommit kan delas in i tvÄ perspektiv.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

AnvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial i Sverige Àr inom vissa omrÄden relativt liten. Byggande av vÀgbroar och flervÄningshus och Àr omrÄden dÀr trÀ anvÀnds i förhÄllandevis liten utstrÀckning. Denna del domineras i hög grad av stÄl och betong, till viss del kan detta förklaras med att trÀindustrin i Sverige under lÄng tid varit uteslutna frÄn viktiga omrÄden inom bygg- och infrastruktursektorn. VÀgverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda pÄ varför det byggs sÄ fÄ trÀbroar för vÀgtrafik i Sverige. MÄlet med examensarbetet Àr att visa vilka hinder/osÀkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid anvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial samt att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som kan öka anvÀndningen av trÀ som konstruktionsmaterial vid brobyggande.