VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som innebÀr brott mot mÀnskliga och demokratiska rÀttigheter och som har sin utgÄngspunkt i genusordningen, det vill sÀga att kvinnor och mÀn lever under olika förutsÀttningar i samhÀllet. Kvinnor med funktionsnedsÀttning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för vÄld, dels för att de Àr kvinnor och dels pÄ grund av deras funktionsnedsÀttning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svÄr situation om de misstÀnker eller upptÀcker att deras kund Àr utsatt för vÄld. För att veta hur de ska agera i en sÄdan situation krÀvs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmÀla en förövare. För att fÄ en förstÄelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i frÄga om vÄld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Diabetes Mellitus typ 2 förutspÄs vara fördubblad fram till Är 2030 (WHO 2015). För att minska riskfaktorer och framtida diabetes relaterade komplikationer Àr det viktigt att egenvÄrdsbehandlingen Àr optimal för att förbÀttra individens livskvalité samt frÀmja dennes hÀlsa. Syfte: Att belysa och identifiera vad som hindrar patienter med diabetes mellitus typ 2 att följa de rÄd om egenvÄrd som sjuksköterskan ger. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som följt Polit och Beck (2010) flödesschema, nio steg. Databaser som anvÀndes var CINAHL samt PubMed dÀr Ätta artiklar valdes ut.

VÄr studie handlar om hur lÀs- och skrivsvÄrigheter kan förebyggas utifrÄn ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ fram sÄ mycket information som möjligt inom omrÄdet. UtifrÄn ett klassrumsperspektiv undersöks först och frÀmst elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur svÄrigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser Àr en vÀsentlig ÄtgÀrd för att förhindra att elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istÀllet för att fÄ erfara ?Jag- kan- upplevelser?.

HÀlso- och sjukvÄrdens organisation prÀglas i de flesta lÀnder av en hierarkisk organisationsstruktur dÀr klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivÄer för att legitimera och underlÀtta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vÄrdorganisationens effekter pÄ sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete inom sluten vÄrd. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning Äterstod 17 artiklar somutgjorde underlag för resultatet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rÀtt till information, delaktighet och inflytande i vÄrden har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient Àr viktigt för att en bra vÄrd ska kunna uppnÄs. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjÀlp av ett granskningsprotokoll.

Uppsatsen Ă€r en fallstudie med fokus pĂ„ myndigheterna i rĂ€ttskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten DomstolsvĂ€sendet samt KriminalvĂ„rden Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rĂ€ttskedjan och sĂ€rskilt utifrĂ„n fyra problem: mĂ„l- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begrĂ€nsningar samt krav pĂ„ förĂ€ndring. Vidare syftar studien till att utifrĂ„n de identifierade hindren föreslĂ„ en tĂ€nkbar framtida modell för samverkan i rĂ€ttskedjan. En kvalitativ metod har anvĂ€nts genom bl.a. intervjuer med representanter frĂ„n de fyra myndigheterna. Slutsatsen Ă€r att det finns bĂ„de horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rĂ€ttskedjan.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vad ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestÄ i och utifrÄn detta bana vÀg för ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt med elever pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan Àmnena, men framförallt att undersöka pÄ vilka omrÄden de tvÄ Àmnena nÀrmar sig varandra, dÀr nÀrhet skulle kunna skapa förutsÀttningar för integrering. HÀr vill jag betona att det Àr Àmnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhÀngt utbildningsnivÄ och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgÄngspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa omrÄden. En kvalitativ metod, dÀr samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat pÄ att ett möjligt hinder till Àmnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom Àmnena. Dessa bÀrs och befÀsts av lÀrarna, men Äterfinns ocksÄ i elevernas förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om Àmnena.

Personer med funktionsnedsÀttningar stöter ofta pÄ hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dÄlig skyltning eller belysning. Detta i sin tur pÄverkar individens förmÄga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhÀllet. En pilotversion av ett kartlÀggningsinstrument anvÀndes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skÄnsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes pÄtrÀffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta pÄ relativt fÄ miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgÀnglighet och dÀrmed Àven pÄverka aktivitet och delaktighet positivt.

I 5 kap 9 § SoL, som sÀrskilt reglerar socialtjÀnstens arbete med missbrukare, stÄr att nÀmnden i samförstÄnd med den enskilde klienten skall planera dennes hjÀlp och vÄrd. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att studera i vilken utstrÀckning socialsekreterare som handlÀgger missbruksÀrenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de gÄr tillvÀga för att Ästadkomma ett samförstÄnd med klienten. Syftet har ocksÄ varit att studera om dessa socialsekreterare upplever nÄgra hinder mot att planera i samförstÄnd med klienten och vad dessa hinder i sÄ fall kan bestÄ i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvÀgagÄngs-sÀtt för och hinder mot en samförstÄndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstÄnd av samförstÄnd. Studien har utgÄtt frÄn följande tre frÄgestÀllningar: 1.

VÄrt syfte var att undersöka lÀrares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lÀrande. VÄr undersökning strÀcker sig mellan Ärskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lÀrare i de olika Ärskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhuspedagogik. De sÄg naturen som ett hjÀlpmedel för lÀrande, och att det ger mÄnga möjligheter som Àr positiva för barns lÀrnade.

The essay examines how female politicians themselves experience their political pathin regards to opportunities and obstacles. The questions of the essay revolve aroundthis as well as if there are any differences in experience between politicians from thetwo Swedish parties Socialdemokraterna and Moderaterna. The two parties are chosento represent traditional left and right ideologies. Quantitative measures are used toexamine the female representation in VÀxjö kommun, which does not show a hugeuneven amount of either men or women. Qualitative measures are used to examine tenfemale politicians? personal experiences through personal interviews.

Det bakomliggande grundsyftet till den nya Förvaltningslagen (FL), som 1986 ersatte den Ă€ldre Förvaltningslagen (ÄFL), var frĂ€mst att förbĂ€ttra förvaltningens service och stĂ€rka rĂ€ttssĂ€kerheten. För att alla samhĂ€llsgrupper ska omfattas av ett sĂ„dant rĂ€ttsskydd krĂ€vs att kommunikationen inte Ă€r ett hinder vid kontakter med myndigheter. För att överbrygga detta hinder finns FL:s 8 § som uppmanar myndigheter att anlita tolk vid behov. Vissa anser dock att denna tolkregel idag inte Ă€r tillrĂ€ckligt tydlig, har en vag ordalydelse och ett syfte som kan uppfattas mer som en uppmaning Ă€n en skyldighet. Lagrummet ger utrymme för tolkning vilket lĂ€gger ett ansvar pĂ„ myndigheten att sjĂ€lv avgöra nĂ€r riktlinjerna bör följas.

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvÄrd, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvÄrd och (3) svÄrigheter med gruppbaserad patientutbildning. MÄnga vittnade om att förÀndringsprocessen startade redan vid diagnostillfÀllet, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhÀmtning och tillÀmpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra vÀrdefull kunskap och stÀrkte och gav stöd Ät varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvÄrade framsteg i egenvÄrd exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskaplig litteratur kring de problem sjuksköterskan har i omvÄrdnad om patienter frÄn etniska minoriteter, samt hur man kan förbÀttra sjuksköterskans möjligheter att ge omvÄrdnad anpassad till denna patientgrupp. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie. Elva artiklar som valdes ut genom litteratur-sökning i databaser pÄ internet med hjÀlp av för Àmnet relevanta sökord ingick. Resultatet visade att det fanns Ätskilliga problem för sjuksköterskan i omvÄrdnaden av patienter frÄn frÀmmande kulturer i form av problem med sprÄk och kommunikation, kulturella hinder, problem och hinder relaterade till sjuksköterskan sjÀlv och till sjukvÄrden och samhÀllet. Studien visade att ett tidigare framtaget frÄgeformulÀr kunde anvÀndas vid inskrivning av patienten samt prioriterade insatser krÀvdes för att minska problem med den sprÄkbarriÀr som Àr ett stort hinder.