The purpose of this study is to investigate two Handelsbanken offices and how they work in similar ways when dealing with internal communication. The goal is to answer if and in what way the managers` and the employes perceive their internal communication at the two bank officies. By a comparation between the two decentralisized officies the aim is also to study what differences and/or similarities that exists in internal communications?Are managers and employees satisfied with the communication that flows in the organization? I find it interesting to investigate in wheather there exist a similarity in the internal communication between the managers and the employees since it is a decentralized organization.I have made five semi-structured interviews with two managers at two different Handelsbanken offices. Additionally two interviews with two employes at one of the offices and also one interview at the other Handelsbanken office.By the study I have found that all respondents have a positive impression according the internal communication.

TITEL: Så påverkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen påverkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen påverkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg Søilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap KURS: Kandidatarbete i Företagsekonomi SYFTE: - få en djupare insikt och förståelse för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets påverkan på motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft på de anställda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering.

TITEL: Så påverkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen påverkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen påverkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg Søilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap KURS: Kandidatarbete i Företagsekonomi SYFTE: - få en djupare insikt och förståelse för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets påverkan på motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft på de anställda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser. Empirin har insamlats på Handelsbankens kontor i Ronneby med 12 anställda SLUTSATS: Vår slutsats är att vinstdelningssystemet Oktogonen har en positiv inverkan på motivationen på Handelsbankens kontor i Ronneby. Detta system är enskilt den största motivationsfaktorn men sammanslaget så finns det ett antal andra förmåner som placerar sig högre upp i rangordningen än Oktogonen.

Uppsatsen handlar om hur callcenter inom banksektorn skapades, hur de ser ut idag och hur framtiden ter sig. De företag vars callcenter studeras är: Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB. Metoden är för studien är induktiv och kvalitativ. För att inhämta empiri och vi använt oss utav en kombination av semistrukturerade/ostrukturerade intervjuer. De teoretiska källor vi har använt oss utav är till exempel Mintzberg och Morgan..

Metod:Vi har använt oss av både primära och sekundära källor för att skapa en grund till vår uppsats. Vi valde att använda oss av två former av primära källor: intervjuer och enkäter. Vi lämnade ut 46 enkäter och gjorde därefter 3 intervjuer för att få en djupare förståelse av våra problemställningar. Denna empiri kompletteras av utvald lämplig teori och mynnar därefter ut i en analys och slutligen ett resultat. Slutsatser:De slutsatser som framkommit i denna uppsats är att Oktogonens existens ses som väldigt positiv bland de anställda på Handelsbanken.

"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder.

FRÅGESTÄLLNINGAR: Att ha lojala kunder är särskilt viktigt på vissa marknader, men har företagen inom dessa branscher verkligen insett detta? Arbetar de överhuvudtaget med att öka lojaliteten bland sina kunder? Hur ser detta lojalitetsbyggande i så fall ut? Och hur överstämmer det med befintlig teori på området? Det är de frågor vi vill försöka reda ut i denna uppsats. TEORI: Den teoretiska basen om kundlojalitet har införskaffats från vetenskapliga artiklar och böcker. Utifrån litteraturen har vi identifierat faktorer som kundlojalitet består av. METOD: För att samla in material har det utförts personliga intervjuer på bankerna Nordea, Handelsbanken och SalusAnsvar.

För att nå uppställda mål har organisationer valt att använda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebära extra ersättningar utöver den fasta lönen som används som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anställde. Bonus räknas som en extra ersättning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. Utifrån resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank påverkas av belöningssystemet för att nå de uppställda målen.Syftet med vår uppsats är att beskriva hur belöningssystem påverkar medarbetarna att uppnå målkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vårt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod är mest lämplig. För att genomföra vår uppsats på ett utför-ligt sätt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att icke-monetära belöningar utgör en större motivationsfaktor än monetära belöningar i eftersträvandet av målkongruens.

InledningBanker bygger sin verksamhet på förtroende; från investerare som litar på att ledningen tar rätt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, från kunder som litar på att deras pengar är säkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bäst. Med anledning av dagens konjunkturläge ämnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stärka sina kundrelationer.MetodDetta är en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet där jämförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen är övervägande kvalitativ, baserad på information publicerad av bankerna själva, finanstidningar, finansanalytiker samt material från egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en låg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

  SammanfattningTitel: En jämförelse mellan Handelsbanken och Nordeas belöningssystemSeminariedatum: 2009-06-03Institution: Akademin för hållbar samhälls - och teknikutvecklingKurs: Magisteruppsats i ekonomistyrningFörfattare:  Camilla Nilsson, Mona ZamaniHandledare: Leif Carlssonproblemformulering: Vi har undersökt olika banker för att granska om de har byggt upp sitt belöningssystem på liknande sätt, eller om de skiljer sig åt. En annan viktig aspekt är hur de olika bankerna arbetar aktivt med belöningssystemet. Vad är orsaken till att bankerna har de belöningssystem som de har? Hur vet banken i vilken grad organisationen bör motivera sina anställda med tanke på att alla kan motiveras av olika saker?Syfte:  Syftet med undersökningen var att granska två olika banker och undersöka vad de har för belöningssystem samt hur de arbetar aktivt med det. Vi har valt att granska två av Sverige största banker, Handelsbanken och Nordea.

Uppsatsens titel: När förtroendet är starkaste valutan ? En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus på storbankerna Swedbank och Handelsbanken.Seminariedatum: 2009-01-12Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.Författare: Cecilia Brandt och Åsa LifbomHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergNyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumärke, finanskris, media, Swedbank, HandelsbankenSyfte: Syftet med vår studie är främst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig själva och försöker bibehålla förtroendet hos sina privatkunder, på såväl central som lokal nivå. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstärkning avvarumärket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur både bankernas eget perspek- tiv och enligt vår mening, med grund i teorin.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats.

Bakgrund:Det diskuteras ideligen kring de fyra storbankerna i media angående trender och framtidsutsikter. I Sverige är utbudet av banker stort, trots det skiljer de sig inte mycket åt gentemot kunder. Företag arbetar ständigt med att positionera varumärket gentemot kunder, dock skall inte den interna marknadsföringen bortses. Företagsledningen kommunicerar internt med att förmedla värderingar samt visioner vilket motiverar de anställda.Syfte:Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera Handelsbankens interna markandsföring samt integrationen av varumärket i organisationen för att sedan analysera effekterna utav det. Resultaten ur intervjuerna kommer att analyseras med hjälp av teorier. Metod:En kvalitativ fallstudie med abduktion som forskningsansats.

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre.