Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur påverkar även arbetsgruppens och organisationens totala resultat. Utgångspunkten för studien är arbetslivets förändrade förutsättningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att även introduktionen antas ha fått en mer framträdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar på att fördjupa sig i hur detta har påverkat introduktionsprocessen av nyanställda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanställda, försöker påverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, värderingar och arbetssätt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information från organisationens hemsida, tillhandahållna dokument samt intervjuer som därefter tolkats och analyserats med hjälp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen är att Handelsbanken använder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanställda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstämmer med organisationens behov.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.

När en god tjänstekvalitet har uppnåtts kan detta leda till en viss tillfredsställelse hos kunden. Denna tillfredsställelse är en känsla som kunden får efter att tjänsten har levererats vilket visar till vilken grad kundens förväntningar är uppfyllda. För att besvara undersökningens syfte, vilka kriterier som påverkar kundtillfredsställelsen, utformades en enkät utifrån Grönroos (2002) sju kriterier för god tjänstekvalitet. Denna enkät delades ut till kunderna i Handelsbanken Västerås City under begränsad tid. Undersökningen visar att sambandet mellan ?Rykte och trovärdighet? och ?Kundtillfredsställelse? är starkt.

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.

SYFTE: Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt: Dels att undersökaoch beskriva rådande förutsättningar på den Österrikiskabankmarknaden och att utifrån dessa insikter peka utplatser för en eventuell expansion och öppnande av nyakontor för SHB Österrike.TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: I denna uppsats har en metodtriangulering använts föratt täcka och motverka de svagheter med att baraanvända sig av en metod. Vårt förhållningssätt har varitabduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppnaför ny information under processens gång och stundtalsgått tillbaka till teoriavsnittet för att förfina.SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utvecklingbåde på den österrikiska bankmarknaden och förlandsspecifika makrovariabler de senaste åren, vilkettillsammans ger positiva utsikter för framtiden. Islutsatserna av undersökningen pekar vi ut städerna Linzi regionen Oberösterreich och Graz i regionenSteiermark som potentiella platser för eventuellexpandering och utplacering av SHB:s nästkommandekontor i landet..

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkarmedarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vise hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett merverksamhetsinriktat styrsätt.

Lean Production har sedan länge enbart varit förknippad med tillverkningsindustrin och främst Toyota genom Toyota Production System(TPS). På senare år har Lean Production i allt högre grad introducerats och integrerats i tjänsteföretag under beteckningen Lean Service. Bankbranschen är en bransch där aktörer globalt anammat de bakomliggande filosofierna av Lean Production och Lean Service. I det här arbetet har en undersökning gjorts kring huruvida Lean Production existerar inom svenska banker och om så är fallet hur filosofierna inom Lean Production präglar bankerna. De tre bankerna som valts för undersökningen är de svenska storbanker Nordea, SEB och Handelsbanken.

Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Bakgrund och problembeskrivning: Sedan bankväsendets uppkomst har flera kriser uppståtti Sverige där flera banker fått avverka sina verksamheter och några andra fortsatt bedriva dessa.Krig och ekonomiska svårigheter har drivit dessa banker i olika riktningar. Avregleringarna på1980-talet och finanskrisen i början av 1990-talet ledde till att ett flertal banker bland annatfusionerades och genomförde förvärv av stödjande och kompletterande karaktär. En av de bankersom har klarats sig igenom dessa kriser är Handelsbanken. Handelsbanken är idag en av Sverigesstörsta banker och frågan som dyker upp är, hur har Handelsbanken trots de kriser som uppståttåstadkommit en positiv utveckling?Syfte: Syftet med denna studie är att på bästa sätt försöka beskriva och kartlägga Handelsbankensamt göra en djupare analys för perioden 1996-2004 med utgångspunkt från balansräkningen.Metod: Denna studie är baserad på primärdata och sekundärdata.

Vilka är orsakerna till att strategiförändringar är mer förekommande i vissa företag än i andra? Vilka är orsakerna till att Handelsbanken haft en större kontinuitet när det gäller strategi, medan SEB oftare genomfört förändringar på detta område?Vårt syftte är att undersöka vad som gör organisationer mer eller mindre förändringsbenägna, genom en undersökning av vilka faktorer som legat till grund för SEB:'s byten av strategi, respektive Handelsbanken's större strategiska kontinuitet under perioden. Som metod för vår uppsat's har vi valt att använda os's av en kvalitativ komparativ fallstudie. Detta för att kunna formulera hypoteser kring problemområdet, inom vilket vår frågeställning hör hemma. Vår empiri utgör's av primärkällor i form av kvalitativa intervjuer samt sekundärkällor i form av böcker, artiklar och årsredovisningar.En organisation's benägenhet att byta strategi påverka's enligt de framtagna hypoteserna av ett antal faktorer.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company?s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad.

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete.