Patienter i behov av palliativ omvårdnad finns på många vårdenheter och målet med modern palliativ vård är att främja livskvalitet. I vården har personalens bemötande stor betydelse för patienters välmående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av det goda mötet i palliativ omvårdnad. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att få omsorg utan att behöva fråga, att bli sedd som människa inger hopp, att lita på personalens kunskaper.

The domain of this thesis is Personal Information Management (PIM) which is a sub-domain to human-computer interaction (HCI) that specifically concerns the interaction between human and information. The purpose of the study is to make an exploration of information management in a scientific research setting, to study which tools and strategies for information interaction that are used in the context and to suggest possible improvements of today's practices. Three in-depth interviews with scientific researchers have been conducted followed by a qualitative analysis of the results. The results show that there are great variations among the three respondents and that there can be distinguished as much as 15 different dimensions that when put together forms a unique PIM profile for each individual. The recommendation following this is that tools for PIM have to allow a high degree of individualisation.

A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer.

The aim of this work is to gain understanding of how predictions and images of future are created and maintained and how they are changed in society. An interdisciplinary approach to cultural and social aspects is used to examine how collective images about future are created. The distinction between collective images and private images is problematised. The subject matter is extracted from a previous explorative examination about Do It Yourself and OpenSource culture which are concepts of collective learning. That work is described in the foreword.The question ?How is a collective image about the future created?? is central for this paper.The interdisciplinary approach is a cross reference synthesis of philosophies, educational studies, film studies, strategicstudies and future studies.

Vi har valt att kalla vårt examensarbete för; Barn med "större uppmärksamhetsbehov" ? Hur bemöter förskolans pedagoger dessa individer. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och få en inblick i hur pedagogerna i verksamheten möter de barn som utmärker sig genom större uppmärksamhetsbehov. Vår frågeställning lyder som följande; Hur bemöter förskolans pedagoger barn med större uppmärksamhetsbehov? Vi, (Caroline & Jenny) har använt oss utav kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal vid en låsbar SiS-institution beskriver sin syn på hur en optimal behandlingsinstution behöver utformas för att uppnå de bästa behandlingsförutsättningarna. Undersökningen har skett på en av statens institutionsstyrelse´s (SiS) ungdomshem i Sverige för ungdomar 14-20 år. De tre frågeställningar som studien redogör för är:Hur beskriver personalen att institutioner behöver organiseras för att uppnå de bästa behandlingsförutsättningarna?Hur beskriver personalen att behandlingsarbetet behöver formas för att uppnå bestående beteendeförändring?Hur beskriver personalen att en optimal ungdomsgrupp behöver formas utifrån den unges behandlingstid och behandlingsinnehåll?Kunskapsläget innehåller såväl den forskning som finns på området men också den teori som utvecklats utifrån den forskning som producerats. I kunskapsläget finns tre centrala begrepp presenterade, organisation, bestående beteendeförändring och ungdomsgrupp, vilka är relevanta för såväl syftet som frågeställningarna.Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats för att förstå varje intervjupersons livsvärld och framställa mening sett från dennes perspektiv och erfarenheter.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

The purpose with this studie was to examine how individuals with experience of a long-term drugabuse describe their transformationprocess, and if this process has contributed to a change in their selfdescription. The studie was delimit to examine the transformationprocess, not in relation to what sort of abuse the informants had, or in relation to gender. The studie anwered questions concerning motivation to stop abusing, how the informants started the drugcareer, and how life as an abuser is described. In the studie qualitative method was used, five semi-structured interviewes were made with individuals who had a long-term addiction in the past. Symbolic Interactionism was the theoretical frame of referense that was used for analyse.

This paper describes Tempus Custode, a smartphone application with which the user may register working hours and travel time during the work day. The application communicates with a database via a server. The data stored in the database may be manipulated using an administrator tool, mainly for the composition of time reports. In this way, the user?s task of time reporting his day is greatly simplified.The application is able to automatically discriminate between work time and travel time, as it continuously fetches positioning data from the smartphone GPS receiver.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta på Ungdomsmottagningen och hur personal på Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell läggning och könsidentitet får i mötet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal på Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och känslor inför att besöka ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förståelsen för deras sexualitet och identitet i såväl mötet med personalen på ungdomsmottagningen som i miljön i ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell läggning och könsidentitet ha i mötet med ungdomsmottagningen och hur tänker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell läggning och könsidentitet och hur kan bemötandet påverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.

Titel Det mänskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom äldreomsorgen kommer inom den närmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgångar, få unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp äldre som ska få plats på landets olika äldreboenden står som bidragande orsaker. Hur ska äldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstår som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats är att se hur verksamhetschefer inom äldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat.

År 1994 fastställdes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förändrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar på boenden för personer med funktionsnedsättningar. Från att personalen haft en mer vårdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett så självständigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar också att ett större krav skulle ställas på personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rätt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar väsentlig kunskap ska få denna genom utbildning.Även om förändringar har genomförts inom dessa verksamheter, går det att idag se att utvecklingen inte skett så snabbt som den borde ha gjort.

Under de senaste åren har parkförvaltningarna runt om i landet drabbats av budgetnedskärningar. Detta medför att pengar måste sparas och ett sätt att uppnå detta kan vara att höja produktiviteten. Att höja den kommunala verksamhetens produktivitet kan även vara aktuellt eftersom stor del av arbetsdagen många gånger inte utnyttjas till effektiv arbetstid. Syftet med arbetet att ge förslag på vad man kan göra för att höja produktiviteten i en parkförvaltning med parkarbetarens insats som utgångspunkt. Frågeställningar: 1 Hur kan man öka personalens motivation till mer produktivt arbete? 2 Vad kan ledning respektive personal göra för att arbetet ska bli mer produktivt? Arbetet berör huvudsakligen ämnen som motivation och ledarskap.