Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier? Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en förståelse för coachning som ledarskapsfenomen, genom att komplettera dagens coachningslitteratur med att undersöka medarbetarnas åsikter. Studien antar ett hermeneutiskt synsätt, där en kvalitativ metod har använts. Vidare tillämpas en abduktiv ansats, då material från Nordea studerades innan intervjuerna genomfördes. Med hjälp av intervjuer och dokumentstudier har det empiriska materialet insamlats. De teoretiska perspektiven utgår ifrån teorier rörande ledarskap samt teser om coachning.

Det saknas studier kring hur processen kan se ut när en medarbetare vill lämna sin anställning och på så vis göra en exit från företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva och förstå hur exitprocesser på medarbetarens initiativ ser ut på ett kunskapsintensivt företag. Fokus ligger på hur öppen medarbetaren är gentemot sin arbetsgivare gällande sin vilja att lämna företaget. Vi gör en kvalitativ fallstudie bestående av fem djupintervjuer med tidigare medarbetare och deras närmsta chefer på vårt fallföretag. Uppsatsen är explorativ ansats, då tidigare studier inom området saknas.

Det huvudsakliga syftet med att motivera medarbetare är att åstadkomma hög prestation i enlighet med företagets mål. Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det råder överensstämmelse mellan företagsledningens syfte med ett belöningssystem och dess utfall. Frågan är då om det råder överensstämmelse? Ja, till viss del. På grund av att medarbetarna känner arbetsmotivation och är nöjda med det existerande belöningssystemet tyder detta på att det föreligger en viss överensstämmelse.

Ledarskapsteorin Leader-Member Exchange (LMX) menar att en hög kvalité i relationen mellan ledare och medarbetare är viktig för olika organisatoriska utfall. Då forskning inte fokuserat på vilka relationsaspekter som medarbetare värderar som viktiga inom specifika branscher, är denna studie ett avstamp till området. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka relationsaspekter som säljmedarbetare värderar som viktiga i relationen till sin närmsta chef, om värderingen av dessa relationsaspekter har ett samband med medarbetares upplevelse av den befintliga relationen till sin närmsta chef och om relationsaspekterna värderas olika beroende på den befintliga kvalitén i relationen. En enkätstudie genomfördes där LMX samt relationsaspekter behandlades. Deltagarna bestod av 70 säljmedarbetare på ett globalt företag i Mellansverige.

För att vara konkurrenskraftig inom dagens industri krävs utveckling och förbättring av verksamheten. Att genomföra förändringar är ofta en utmaning där motstånd från medarbetare kan uppstå. Produktionssystem med hög komplexitet och oförutsägbara händelser ställer höga krav på spårbarhet och en väl fungerande kommunikation. För att uppnå detta genomförs ofta förändringsarbeten i form av införande av identifieringsteknik. Åsikterna om hur ett förändringsarbete bör utformas är många varför organisationen kan ha svårigheter att planera och genomföra arbetet.Studiens syfte är att ta fram en modell för införande av identifieringsteknik i interna flöden hos producerande företag.

Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

Syftet med denna uppsats är att studera om och i så fall hur intern employer branding i form av personalförmåner inverkar på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och därmed deras benägenhet att stanna i företaget samt hur företaget kan nyttja personalförmåner för att behålla och attrahera medarbetare.I denna fallstudie, som genomförts i ett företag inom bank- och försäkringsbranschen, har datainsamlingen gjorts genom individuella intervjuer, fokusgruppsintervjuer, dokument, statistik samt ett skattningsformulär. Denna data bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.Slutsatsen är att intern employer branding i form av personalförmåner påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse positivt både indirekt och direkt. I och med det främjar förmånerna medarbetarnas benägenhet att stanna i företaget och vilja att tala gott om arbetsgivaren. Förmånerna skulle dock kunna ha större inverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse om de kommunicerades ut mer effektivt. Medarbetarnas benägenhet att stanna beror dock inte enbart på deras arbetstillfredsställelse utan även på hur de uppfattar sina alternativ, d.v.s.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan främja lärande. Mer precist är syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som påverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan påverka lärandet i organisationen. Studien är kvalitativ med en induktiv ingång och för att få empiri har intervjuer utförts på ett företag, med såväl chefer som medarbetare. Resultatet visar på att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

För att ett företag ska uppnå måluppfyllelse är det nödvändigt att ta hänsyn till individerna i företaget. Belöning kan motivera medarbetare att prestera effektivt och i och med detta ökas möjligheten för företagen att uppnå måluppfyllelse. För att en belöning ska ha förutsättningar att vara effektiv, är det av vikt att vara medveten om att olika individer motiveras av olika belöningar. Förutsättningen för företag att uppnå måluppfyllelse förändas i takt med omvärlden. Det är därför betydelsefullt att även belöningssystemen förändras för att följa med utvecklingen, såväl i företagens omvärld som i individers uppfattning angående belöningens värde.

AbstraktI Sverige skadas och förolyckas ett stort antal människor på sina arbetsplatser varje år. En säker arbetsmiljö där risker kommuniceras på arbetsplatsen är därför av stor vikt för att undgå oönskade händelser. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den interna riskkommunikationen ser ut inom ett el- och värmeproducerande företag. Ytterligare har syftet varit att identifiera faktorer som är av betydelse för en effektiv intern riskkommunikation. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer, där chefer och medarbetare har responderat.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Uppsatsen analyserar behovet av intern förändringskommunikation mellan ledning och medarbetare vid bildandet av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. Vidare studeras också uppkomsten av brister i den interna kommunikationen och hur detta kan ligga till grund för medarbetarnas negativa attityd till förändringsarbetet. Studiens empiriska material är insamlat genom intervjuer med ledning, medarbetare samt mellanchefer. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att organisationens hierarkiska struktur har en negativ påverkan på kommunikationen mellan medarbetare och ledning. Detta på grund av att information försvinner på vägen samt att medarbetarna, till följd av de många nivåerna organisationen är uppbyggd på, inte ges möjlighet till att ge feedback gällande de beslut som tas som vidare också påverkar deras arbetssituation.

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan tesig i praktiken inom kulturnäringarna.Metoder: Kvalitativ metod med material från litteraturstudier och ostruktureradesamtal med medarbetare på olika positioner och nivåer i åtta gävleorganisationer inomkulturnäringarna.Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda på plats stämmer relativt bra med befintliga tankar om välfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnäringarna överlever alla på något vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det på bästa sätt bör organisationen......vara organisk, det vill säga kunna anpassas efter de personligheter ochkompetenser som finns i den. Detta sätter å andra sidan höga krav pårekrytering och social kompetens....ha någon form av plattform (i uppsatsen också kallat idékatalysator) där medarbetare från organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter på varandras idéer. Detta kräver dock att man har ?högt i tak? samtidigt som man respekterar varandras expertområden....göra medarbetare delaktiga ? då ökar deras engagemang och viljan att vårda det de själva är med och bygger upp.