Syftet med vår studie är att försöka förstå vad det kan bero på att medarbetarskap är svårimplementerat i en traditionell organisation, dessutom vill vi belysa på vilket vis medarbetarskap kan vara viktigt inför framtiden i denna typ av företag..

TitelVem är JanDirekt? ? en studie av en intranätbaserad funktion för kommunikation mellanmedarbetare och ledningFörfattareKristina Berg och Åse BergdahlUppdragsgivareInformationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU)KursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet.TerminVårterminen 2009HandledareJosefine SternvikSidantal44SyfteSyftet med studien är att analysera funktionen JanDirekts utformning och användbarhet,samt dess effekter ur ett organisationsperspektiv.MetodKvantitativ enkätstudie utförd digitalt genom mejlutskick.MaterialResultat av en enkätundersökning, riktad till ett utsnitt av alla SU:s medarbetare samt demedarbetare som ställt frågor i JanDirekt.HuvudresultatUtifrån enkätsvaren kan vi med en relativt stor säkerhet säga att JanDirekt har påverkat deninformella kommunikationen mellan medarbetarna, i form av att diskussioner uppkommitkring frågor och svar i funktionen.I undersökningen kan ingen skillnad på känslan för samhörigheten och identifieringen medSU som ett enda stort sjukhus urskiljas mellan de som använder JanDirekt och de som integör det.Det finns inget som tyder på att JanDirekt har synliggjort ledningen och minskat avståendetmellan ledningen och medarbetarna i organisationen. Men de flesta är positivt inställda tillfunktionen och tycker att den behövs, vilket kan tyda på att den har potential att förbättrakommunikationen mellan ledningen och medarbetarna..

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

Följande uppsats baseras på en fallstudie av Göteborgs Spårvägar, GS, som syftar till att utvärdera organisationens arbetsgivarvarumärke genom att jämföra ledningens uppfattning om organisationens attraktivitet som arbetsgivare med medarbetarnas upplevelse av sin ar-betssituation samt att identifiera områden för utveckling. För att uppfylla syftet har utgångs-punkt tagits i tre forskningsfrågor; Hur uppfattar ledningen GS som arbetsgivare? Hur upple-ver medarbetarna sin arbetssituation och hur ser de på GS som arbetsgivare? Och hur sam-stämmiga är ledningens och medarbetarnas uppfattningar om GS som arbetsgivare?Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier och tidigare forskning med anknytning till, det för uppsatsen, centrala begreppet employer branding vilket handlar om arbetsgivares förmåga att attrahera rätt medarbetare. Många faktorer inverkar på en organisations employer brand, arbetsgivarvarumärke, studien har dock avgränsats till följande: Rykte, Psykologiska kontrakt, Ledarskap, Mångfald, Kommunikation och Kompetensutveckling.Fallstudien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem personer i GS kon-cernledning samt en befintlig medarbetarenkät som genomförts inom organisationen år 2009. Intervjuguiden utarbetades med utgångspunkt i de frågeområden som medarbetarenkäten in-nehåller, i syfte att kunna göra jämförelser mellan ledningens och medarbetarnas uppfattning-ar om GS som organisation och arbetsgivare.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö är något som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar när det kommer till att välja arbetsplats. Det handlar inte längre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvärtom ställer sig många frågan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov måste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behålla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumärke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rätt kompetens.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet..

Svenskt arbetsliv står inför stora förändringar. Rekordgenerationen 40-talister, som besitter betydande kunskap och erfarenhet, är på väg ut ur arbetslivet och ska ersättas av mindre erafarna generationer. Problemet har lett till ett ökat intresse för möjligheter att tillvarata äldre medarbetares kunskap innan den lämnar organisationer. Det gäller att på bästa sätt överföra äldre medarbetares kunskaper till yngre medarbetare, för att undvika kunskapsgap inom organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur en kunskapsorganisation förhåller sig till den kunskap blivande pensionärer har utvecklat under sina arbetsliv, hur organisationen arbetar med pensionsavgångar samt hur blivande pensionärer upplever övergången till pension.Tidigare forskning visar att få organisationer använder kunskapsöverföring från äldre till yngre medarbetare vid pensionsavgångar.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Syfte: Syftet är begreppsutvecklande där vi vill öka kunskapen om hur enverksamhet som kännetecknas av hierarki och standardisering är kopplattill kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets ochkreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i enprofessionsbyråkrati.Metodik: Vi har använt oss av deduktiv ansats och en kvalitativundersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-struktureradeintervjuer med olika chefer på Länssjukhuset i Kalmar samt elva styckenintervjuer med medarbetare till dessa chefer.Resultat: Vi har upptäckt att andra termer tillgives samma innebörd somkreativitetsbegreppet på Länssjukhuset i Kalmar. Istället för kreativitetanvänds utveckling och förbättringsarbete, något som ständigt är i fokus.Ledarskapet försvåras av sin uppgift att skapa ett klimat där idéer frånmedarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna på Länssjukhuset iKalmar måste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för attkunna få medarbetarna att vara kreativa.

Utmaningar vid förändring. En fallstudie om arbetsmiljön på storsjukhuset. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i en fusion mellan två olika universitetssjukhus. Sammanslagningen är ett led i landstingets förnyelsearbete för att stärka regionen på lång sikt. Examensarbetet är utformad som en fallstudie och belyser en klinik där personal från de två sjukhus som slagits samman är verksamma.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö är något som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar när det kommer till att välja arbetsplats. Det handlar inte längre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvärtom ställer sig många frågan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov måste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behålla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumärke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rätt kompetens.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Sjukhusgruppen NU-sjukvården i Västragötalands regionen bedriver hälsofrämjande arbete mot sina medarbetare med hjälp av frivilliga hälsoinspiratörer. Dessa inspiratörer har till uppgift att vara ett stöd för medarbetarna, uppmuntra och stimulera dem till att göra hälsosamma val samt bidra till ökat välmående. Med tanke på ett försämrat hälsotillstånd hos hälso- och sjukvårdspersonal inom regionen samt med en önskan om utveckling av det hälsofrämjande arbetet från NU-sjukvården har följande studie till syfte att beskriva hur hälsoinspiratörerna upplever sina möjligheter att bedriva arbetet inom områdena fysisk aktivitet och kost. För att besvara studiens syfte utformades en webbaserad enkät som skickades ut till samtliga 115 hälsoinspiratörer inom NU-sjukvårdens fem sjukhus. Resultaten visar att större delen av de hälsoinspiratörer som ingår i undersökningen har en positiv inställning till det hälsofrämjande arbetet inom NU-sjukvården.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt.

Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frågeställningarna ingick också att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och män och dels mellan valda arbetsgivarsektorer.Studien genomfördes som en enkätundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag är nöjda med sina utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla någon större funktion för den egna utvecklingen. De ger både chefen och sig själva genomgående höga betyg. Dessutom är medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det också medarbetare som är starkt missnöjda med sina utvecklingssamtal, både ur ett kommunikations- och relationsperspektiv.När det gäller skillnader mellan kvinnor och män, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bättre på att berätta om egna önskemål och förmågor i arbetet.