Vi har sett att den svenska tillverkningsindustrin i detta nu befinner sig i ett paradigmskifte. Det vi observerat Àr att tillverkningsindustrier idag försöker Ästadkomma en mer effektiv organisation som bÀttre tillgodoser marknadens krav pÄ snabbhet och kvalitet. Det rÄder samstÀmmighet i litteraturen vi studerat, om att det har varit nödvÀndigt för mÄnga organisationer inom tillverkningsindustrin att förÀndra sina verksamhetsstrategier. FörÀndringen handlar om Lean och flödeseffektivisering som den nya verksamhetsstrategin. Genom intervjuer med ledare inom den svenska tillverkningsindustrin har vi uppmÀrksammat att ledarskapet Àr av stor betydelse i denna nya verksamhetsstrategi.

NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE.

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lÀrande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till nÄgra kÀnda teorier om hur barn lÀr sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, sÄsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör ocksÄ hur elevers förstÄelse för ÀmnesinnehÄll, lÀrande samt harmonisk utveckling pÄverkas aktivt av sÄdana sammanhang.

Denna studie har som syfte  att  beskriva, tolka och förstÄ ungdomsjobbarnas upplevelser  av  sin introduktion som  nyanstÀlld inom sÀrskilt boende. FrÄgestÀllningar i studien Àr  ?Hur beskriver ungdomsjobbarna den formella introduktionen?? samt ?Beskriver ungdomsjobbarna nÄgon form av informell introduktion och i sÄ fall hur beskriver de den??. Metoden Àr kvalitativ och datainsamlingen har skett med hjÀlp av intervjuer. I studien deltog 6 ungdomsjobbare som anstÀlldes inom sÀrskilt boende Äret 2012 i UmeÄ kommuns projekt ?ungdomsjobbare?.

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta mÄste bakomliggande faktorer sÄ som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsÀttningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer Àven med hjÀlp av utkast frÄn bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fÄtt. Tystnadskoden Àr ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men ocksÄ rÀttsligt.

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det Àr möjligt att pÄverka elevernas skrivglÀdje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i PiteÄ. En klass lÀste Svenska A och tvÄ klasser lÀste Svenska B. VÄra mÀtmetoder bestod av tvÄ enkÀter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspÀnt arbetsklimat.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilket sprÄkligt lÀrande som blir möjligt iförskolans sÄngsamling för att dÀrigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för sprÄkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret pÄ frÄgan hur barn lÀr sig talsprÄket. Litteraturen visade bland annat att sprÄket Àr ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lÀttare förstÄs. De komponenter denna studie behandlar Àr sprÄkets: innehÄll, form och anvÀndning. Dessa tre komponenter innehÄller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och pragmatik som alla Àr viktiga för sprÄkutvecklingens helhet.

Enligt Skolverket (2008) har ungefÀr en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstasprÄk. FlersprÄkiga barn eller barn med smÄ eller inga svenskkunskaper Àr dÀrför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvÀrtom nÄgot som allt fler lÀrare i allt större utstrÀckning kan förvÀntas komma i kontakt med. Detta krÀver speciell kompetens av lÀrarna. Det övergripande syftet med detta arbete var dÀrför att nÀrmare studera hur arbetet med flersprÄkiga elever sker i skolan. I det hÀr examensarbetet gjordes en undersökning av hur lÀrare i praktiken arbetar med flersprÄkiga elever, detta genom en observation av tre lÀrare i deras undervisning av samma förstaklass med mÄnga (tre av fyra) flersprÄkiga elever.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur eleverna i RosengÄrd uppfattar den massmediala bilden av sitt omrÄde och hur denna bild pÄverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av enkÀter med 45 respondenter. UtifrÄn svaren pÄ dessa enkÀter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgÄtt frÄn litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Det finns en uppsjö av litteratur som pÄ olika sÀtt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av omrÄden med mÄnga utlandsfödda svenskar.

Litteraturen innehÄller tre olika omrÄden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre omrÄden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda pÄ vilket sÀtt de teoretisktfastslagna omrÄdena relaterar till anvÀndarnas upplevelse av omrÄdena. Syftet utreds genom enfallstudie dÀr Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrÄgestÀllning: Hur förhÄller sig Nordeas Facebooksidasaktiva anvÀndare till Nordeas medverkan pÄ Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som Àmnade svara pÄ frÄgestÀllningen.

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsÀttning portrÀtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som anvÀnts Àr innehÄllsanalys av kvalitativ art dÀr undersökningsmaterialet bestÄr av barnlitterÀra verk som innehÄller personer med funktionsnedsÀttning som publicerats i Sverige under Ären 2000 till 2012. De centrala frÄgestÀllningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsÀttning ser ut i dessa verk samt huruvida det gÄr att finna nÄgra stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med nÄgra fÄ undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsÀttning. Dessa undantag bestÄr oftast av ett mindre element i berÀttelsen och har inte en framtrÀdande roll i skildringen..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. UtgÄngspunkten Àr; hur verksamma lÀrare inom matematik ser pÄ det nuvarande betygssystemet och vilken pÄverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lÀrare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser pÄ betygssystemet och hur de bedömer och sÀtter betyg pÄ eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sÀtt de intervjuade bedömer och betygsÀtter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.

Att utveckla datalager innebÀr hantering av ett antal faktorer som kan avgöra sÄvÀl implementationens framgÄng som misslyckande. Hantering av dessa faktorer pÄ smÄ och medelstora företag Àr kritisk eftersom företag av denna storlek Àr sÀrskilt kÀnsliga för de ekonomiska förluster detta kan orsaka.Denna rapport redovisar resultat frÄn en undersökning pÄ smÄ och medelstora företag inom VÀstra Götaland avseende dessa företags uppfattning av utveckling av datalager. Företag instÀmmer i stort sett med litteraturens beskrivning av det som huvudsakligen bör beaktas vid datalagersprojekt. Men, till skillnad med litteraturen, lÀgger respondenterna mer vikt pÄ ledningens engagemang i datalagerprojekt Àn pÄ ekonomi och teknikNyckelord: Datalager, SmÄ och medelstora företag, erfarenhet med datalager, ledningens stöd..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterÀra sprÄk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ?NÀr hedningen kom till byn?.Undersökningen bestÄr av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrlÀndsk litteratur och skrÀcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik pÄ novellen.Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag anvÀnt eller inte anvÀnt mig av respektive genres olika sÀrdrag och markörer samt hur min text förhÄller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter.Mina slutsatser Àr att genrebestÀmningen av novellen Àr beroende av med vilken blick man vÀljer att lÀsa texten. Jag upptÀckte ocksÄ att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen sÀrprÀgel och ton samt sÀtt att framstÀlla en text..