Syftet med studien var att utreda vilka indikationer som finns för ortognatkirurgi och den utredningsprocess som patienterna genomgĂ„r innan behandlingen. Även de vanligaste preoperativa besvĂ€ren som upplevs av denna patientgrupp samt huruvida de kan avhjĂ€lpas med hjĂ€lp av ortognatkirurgi studerades. Studien Ă€r uppdelad i en litterĂ€r del och en retrospektiv studie dĂ€r 50 journaler över patienter som har behandlats pĂ„ SkĂ„nes universitetssjukhus i Malmö har genomgĂ„tts. Information angĂ„ende vilka preoperativa besvĂ€r patienterna upplevde samt eventuella förbĂ€ttringar eller försĂ€mringar postoperativt togs ut. Litteraturen betonar att bĂ„de funktion och estetik Ă€r viktigt att ta hĂ€nsyn till vid en ortognatkirurgisk behandling. Dock mĂ„ste den huvudsakliga indikationen vara att skapa eller upprĂ€tthĂ„lla ett funktionellt bett. Enbart estetik Ă€r inte en tillrĂ€cklig indikation för att behandlas med ortognatkirurgi.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter bland verksamma lÀrare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallÀrare som alla har arbetat som klasslÀrare och efter det minst fem Är som specialpedagog/speciallÀrare. Resultatet av intervjuerna Àr efter sammanstÀllning jÀmförda mot tidigare forkning inom omrÄdet. Jag har kommit fram till att lÀrares uppfattningar och forskning inom omrÄdet till viss del överensstÀmmer.

VÄr vilja har varit att förstÄ och beskriva vad terapeuter som arbetar enligt den jagstrukturerande psykoterapimetoden gör för att uppnÄ en god arbetsallians med sina patienter.  MÄlsÀttningen har varit att klargöra de begrepp som anvÀnds. Vi har velat granska vad terapeuter sagt och jÀmföra deras erfarenheter med det vi tagit del av i litteraturen..

SAMMANFATTNINGDenna litteraturgranskning har utgÄtt frÄn ett intresse av psykosvÄrd. I fem vetenskapliga artiklar, varav tvÄ frÄn Australien och tre frÄn United Kingdom, har jag granskat aspekter pÄ bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nÄtt mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig pÄ forskning pÄ omrÄdet och har rört sig med liknande utgÄngspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal anvÀnds inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. SvÄrigheter att starta nya arbetsmetoder och Àndra attityder i mötet med psykospatienter har mÄnga förklaringsgrunder.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska Äkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet Àr numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvÀr. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmÀrksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmÄgor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att fÄ belÀgg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie Äterfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrÄn en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmÀrksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare pÄvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmÄgor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Syftet med detta arbete Àr att med hushÄllsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses gÄr att skönja i hushÄllens konsumtion. Mer specifikt sÄ vill vi med OLS som estimationsteknik anvÀnda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det gÄr att belÀgga en signifikant pÄverkan pÄ olika konsumtionsvaror pÄ makronivÄ. Tanken Àr att bÄde titta pÄ typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, sÄsom bilar, och varor som faller utanför, sÄsom mat. Helt i enlighet med uppstÀlld förvÀntan Àr inte resultaten men om vi tÀnker att bilar Àr den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lÀgst statussignal Àr resultaten ÀndÄ i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen pÄverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnlitteratur i förskolan. En av frÄgestÀllningarna Àr: ?Hur arbetar ni med barnlitteraturen pÄ förskolan??. Denna var en av de viktigaste frÄgan som skulle besvaras i undersökningen. Sedan har jag tvÄ till som jag utgÄr frÄn ?Varför anvÀnder pedagogerna barnlitteratur?? och ?I vilken omfattning arbetar pedagogerna med barnlitteraturen??.

Denna examensrapport innehÄller resultatet av en litteraturstudie inriktad mot datorbaserade hjÀlpmedel för personer med funktionshinder och i huvudsak blinda anvÀndare. Litteraturen omfattas av böcker, artiklar och webbmaterial som diskuterar problem som kan uppstÄ i datorinteraktion för anvÀndare med funktionshinder och specifikt blinda anvÀndare.Under arbetet med denna examensrapport har Àven intervjuer genomförts med personer inom branschen för datorbaserade hjÀlpmedel för synskadade och denna rapport sammanfattar det material som samlades in under intervjuerna.Rapporten syftar till att belysa problematiken med att överföra visuellt representerad information till en form som blinda anvÀndare kan hantera. Detta inkluderar Àven diskussioner kring nÄgra av de anpassningar som vanligtvis anvÀnds för att lösa problematiken..

VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.

Private equity bolag som skapar vÀrde genom leveraged buyout har under de senaste Ären fÄtt ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktÀriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har dÀrmed blivit ett svÄrare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet. Studien utgÄr ifrÄn tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och Àr delaktiga i processen med att finna bolag.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som Àr relevanta för undersökningen. DÀrefter synliggörs vad LÀroplanen för förskolan beskriver om Àmnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus pÄ genus. Bakgrunden berör Àven nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhÄllande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig pÄ Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrÄn barnlitteratur.FrÄgestÀllningar? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att barnlitteratur kan anvÀndas vid arbete med genus?? Anser förskollÀrarna att framstÀllningen av pojkar respektive flickor i litteraturen pÄverkar barnens uppfattning av genus?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod med intervju som redskap.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen, samt arbetsterapeuters erfarenheter av betydelsen av sÄdana insatser. Litteraturen visar att det finns god evidens för att kognitivt stöd kan öka sjÀlvstÀndigheten hos personer med kognitiv nedsÀttning. NÀr det gÀller arbetsterapeuters resonemang finns mycket beskrivet, men inget specifikt för denna klientgrupp och intervention.Metod. En kvalitativ studie genomfördes, baserad pÄ semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter inom vuxen- och barnhabilitering.

NÀr man planerar för nya omrÄden idag Àr ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmÀssigt. Att med funktionsblandning, tÀt bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en attraktiv stadsmiljö Àr det som efterstrÀvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt rÄder det en stor skillnad i hur man anvÀnder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmÀssighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat pÄ BrunnshögomrÄdet i Lund? Vad innebÀr begreppet stadsmÀssighet i Brunnshög/Lund NeŽs planeringsunderlag i jÀmförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmÀssiga innehÄllet i begreppet stadsmÀssighet samt tillÀmpningen i fallet Brunnshög/Lund NE. Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt dÀr vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmÀssighet utreds.