Detta examensarbete innehÄller en introduktion till informationssystemutveckling och Requirements Engineering (RE). Vikten av att utföra RE pÄ ett effektivt sÀtt Àr stor. Hela informationssystemet blir lidande om denna del inte utförs pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. För att utföra RE finns en rad tekniker och verktyg. Detta arbete behandlar en teknik i RE, nÀmligen Use Case-modellering.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilken skönlitteratur svensklÀrare pÄ gymnasietföresprÄkar samt studera om lÀrarna har speciella vÀrderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklÀrare pÄ gymnasiet frÄn tre olika geografiskt placerade skolor inorra SkÄne. De frÄgor vi sökte svar pÄ Àr: Vilken skönlitteratur vÀljer en svensklÀrare pÄgymnasiet att anvÀnda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklÀrares valav skönlitteratur pÄ gymnasiet? Resultatet visar pÄ att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lÀrarna och vad de sjÀlva lÀste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebÀr klassisk litteratur.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan ocksÄ innebÀra att utöva ett ledarskap som Àr pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mÄl i lÀroplanen och det kan vara allt frÄn rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet Àr otydligt och svÄrtolkat.

De flesta som arbetar pÄ en förskola kommer nÄgon gÄng att möta ett barn i sorg. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att fÄ insyn i hur beredskapen kan se ut pÄ förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger pÄ barns sorg efter dödsfall av nÀrstÄende. FrÄgestÀllningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv pÄ sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika omrÄdena nÀmns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrÄn detta anvÀnds semistrukturerade intervjuer.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Allt fler företag kopplar upp sig mot Internet och anvÀnder sig av en s k brandvÀgg för att skydda sitt interna nÀtverk gentemot omvÀrlden. BrandvÀggens uppgift Àr, nÄgot förenklat, att endast slÀppa igenom tillÄten trafik.DÄ vissa företag utsÀtter sig för större risker genom att anvÀnda sig av osÀkra tjÀnster som t ex Telnet skulle det hjÀlpa dessa om man gjorde en undersökning av vad litteraturen rekommenderar rörande osÀkra tjÀnster samt hur företag hanterar problemet i dagslÀget. För att ta reda pÄ detta gjordes en litteraturstudie samt en enkÀtstudie.Vi konstaterar att det rÄder enighet i litteraturen om att Telnet bör sÀrbehandlas gentemot icke osÀkra tjÀnster och helt blockeras om den inte behövs samt sammanstÀllde ett flertal rekommendationer rörande Telnet.Resultatet visar att vissa brandvÀggsadminstratörer följer delar av litteraturstudiens rekommendationer, men att ett flertal inte gör nÄgonting för att fÄ Telnet sÀkrare. Undersökningen visar Àven hur brandvÀggsadministratörerna har löst problemet med Telnet..

Detta examensarbete Àr en studie om danslÀrares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förÀndras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslÀrare förÀndrar sitt sÀtt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas Älder samt hur danserfarna eleverna Àr. Uppsatsen behandlar danslÀrares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma danslÀrare. Litteraturen behandlar förklaringar av danslÀraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslÀrarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslÀrare.

Föreningsidrottandet i Sverige Àr en utprÀglad folkrörelse bland barn och ungdomar. En majoritet av bÄde flickor och pojkar i Sverige idrottar av nÄgot slag i en förening fram till tonÄren, dock vÀljer en del ungdomar att sluta föreningsidrotta nÀr de kommer upp i Äldrarna mellan 13-20 Är. Det största av hoppet sker i de tidiga tonÄren, frÀmst bland flickor. Syftet med uppsatsen var att studera och analysera nio flickors berÀttelser om varför de valt att sluta med föreningsidrotten. Litteraturen visar att nÄgra faktorer som bidragit till att flickor valt att sluta med föreningsidrottandet var att de tappade intresset, hade brist pÄ tid, fick andra intressen, att kamraterna slutade, trÀningstiderna inte passade eller flyttade till annan ort. Litteraturen belyser de risker som kan uppstÄ vid ett fysiskt inaktivt liv men Àven risker vid en onormalt hög grad av fysisk aktivitet.

Syftet med vÄr uppsats var att hitta svar pÄ hur lÀrare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden vÀcks. Vi har tagit del av mÄnga olika teorier som sÄvÀl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fÄtt ett brett underlag till vÄrt arbete. Litteraturen har varit inriktad pÄ Àmnet, nÀmligen hur samtalet bör gÄ till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lÀrare och kuratorer har vi fÄtt en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jÀmföra vÄrt resultat med den valda litteraturen.

Syfte: Avsikten med denna undersökning Àr att tillföra kunskaper om utmaningar och problem vid anvÀndandet av Balanced Scorecard. Detta genom att dels kategorisera utmaningar som stÄr omnÀmnda i litteraturen i ett antal problemomrÄden och dels genom att undersöka om Besam Production har stött pÄ dessa. Detta innebÀr att vi har för avsikt att testa teorin, vilket kommer att leda fram till att vi antingen bekrÀftar, förkastar eller utvecklar den. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. De personliga intervjuer som Àgde rum vid Besam Productions anlÀggning i Landskrona har varit semistrukturerade.

SammanfattningDen hÀr studien Àr en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrÄn den analyserade litteraturen. Studien redogör bÄde för syften med drama/teater som enskilt Àmne och integrerat med andra Àmnen.Studien visar att drama/teater Àr anvÀndbart bÄde som ett medel dÀr mÄlet Àr att lÀra sig andra Àmnen, och dÀr mÄlet Àr kunskaper i drama/teater. Den ger exempel pÄ att eleverna, med hjÀlp av drama/teater, kan fÄ stöd i att uppnÄ flera av mÄlen i gymnasieskolans senaste lÀroplan frÄn 2011. Exempel pÄ hur drama/teater kan vara till nytta i andra Àmnen Àr att det kan anvÀndas för att förbÀttra elevers lÀsning och textförstÄelse oavsett Àmne. Drama/teater har ocksÄ ett egenvÀrde som bland annat bestÄr i att eleverna lÀr sig att anvÀnda sina erfarenheter för att förstÄ omvÀrlden, att de lÀr sig att uttrycka sig pÄ sitt individuella sÀtt och att de trÀnar pÄ att vÄga ta stÀllning.

Syftet med detta arbete har varit att studera tre huvudfrÄgor, utveckling, bedömning och synen pÄ kreativitet, utifrÄn lÀrarens perspektiv. Resultatet har sedan jÀmförts med existerande litteratur kring Àmnet samt skolans styrdokument. FrÄgestÀllningarna har angripits med hjÀlp av efterforskningar, kvalitativa intervjuer och analys. VÄrt vetenskapliga förhÄllningssÀtt har inspirerats av den hermeneutiska forskningsprocessen. LÀrarna vi intervjuat Àr utbildade och arbetar i Àmnet svenska, musik respektive bild.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika former av kunskaper nÄgra lÀrare strÀvar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare som alla undervisar pÄ gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lÀrarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i tvÄ olika grupper. Den ena gruppen av lÀrare ser inte sina elever som potentiella kunskapskÀllor och Àr starka anhÀngare av antologilÀsning med tillhörande instuderingsfrÄgor. Dessa lÀrare ser epokkunskap och kunskap i form av allmÀnbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver Àr kronologisk och lÀrarstyrd.

FrÄgorna som jag stÀller i min uppsats utgÄr frÄn om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterÀra lÀsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem frÄn skolans sida att lÀsa mer. Problemet Àr det klassiska att det Àr svÄrt att fÄ elever i senare delen av grundskolan att lÀsa skönlitteratur, vilket ocksÄ mÄnga lÀrare inom skolvÀrlden uppmÀrksammat. Syftet med min studie Àr att undersöka om barndomens lÀsning varit av nÄgon större vikt för lÀsningen och hur man i skolan kan gÄ vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) anvÀnt om olika lÀsfaser har legat till grund för min ana-lys.

Författare: Edlira Sinani och Birsen MoutalibHandledare: Anders JerrelingTitel: Controllerrollen ? en jÀmförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktikBakgrund: BenÀmningen controller började anvÀndas i USA för cirka hundra Är sedan. Det Àr svÄrt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer frÄn engelskan. PÄ 1970-talet dök controllerrollenupp i alla slags organisationer i Sverige. DÄ bestod controllernsarbetsuppgifter av bland annat sammanstÀllning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling avkalkylsystem och budgetrapport.