Salt anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning pĂ„ vĂ„ra gator och vĂ€gar i syfte att bekĂ€mpa halka. Detta salt pĂ„verkar ofrĂ„nkomligen intilliggande lignoser och dĂ€rmed Ă€r det intressant att veta hur de pĂ„verkas och vilka som kan anses vara mer salttoleranta Ă€n andra. Detta för att underlĂ€tta vid utformningen av vĂ€gnĂ€tsmiljön och urbana miljöer. Olika forskarrapporter skriver om Ă€mnet. Detta kandidatarbete gör en sammanstĂ€llning av elva sĂ„dana rapporter för att kartlĂ€gga eventuella mönster. Tre frĂ„gor stĂ€lls: Finns det nĂ„got gemensamt bland de lignosarter som nĂ€mns i litteraturen som toleranta för saltpĂ„verkan? Vilka lignoser beskrivs i litteraturen avseende salttolerans respektive saltkĂ€nsliga? Hur Ă€r respektive forskning kring lignoser och saltpĂ„verkan utförd och hur presenteras den i litteraturen? Litteraturstudien visar att det inte finns nĂ„gra gemensamma faktorer utan de bestĂ„r av flera delfaktorer hos olika arter: - Skyddande knopphölje och knoppdvalans början och slut. - Möjligheten till bĂ€ttre ljusabsorbering vid ökad salthalt. - Effektiv vattenhantering. - Hantering av saltjoner i vĂ€xten. - Åldern hos lignosarterna. För att identifiera fler lignoser som salttoleranta kan det vara av intresse att undersöka dessa faktorer pĂ„ fler arter. Vidare har en uppdaterad sammanstĂ€llning utförts för arter som i facklitteratur och forskningsrapporter beskrivs som toleranta, mĂ„ttligt toleranta eller kĂ€nsliga för saltpĂ„verkan.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgÄr en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeogra-fin framgÄr att sÄvÀl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen Àr dock bristfÀl-lig. I syftet vÀcktes dÀrför frÄgor om vilka belÀgg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frÄgestÀllningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lÀrande i geografi i allmÀnhet? Vad skrivs i litteraturen om att anvÀnda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilÀrare ser pÄ samt i vilken omfattning de anvÀnder digitala kartmedier? För att besvara frÄgorna genomfördes en litteraturstudie samt en en-kÀtundersökning. Litteraturstudieresultatet visade frÀmst tvÄ saker.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgÄr en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeografin framgÄr att sÄvÀl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen Àr dock bristfÀllig. I syftet vÀcktes dÀrför frÄgor om vilka belÀgg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frÄgestÀllningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lÀrande i geografi i allmÀnhet? Vad skrivs i litteraturen om att anvÀnda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilÀrare ser pÄ samt i vilken omfattning de anvÀnder digitala kartmedier? För att besvara frÄgorna genomfördes en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning. Litteraturstudieresultatet visade frÀmst tvÄ saker.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Bakgrund: Efter att ha studerat diverse litteratur, artiklar och avhandlingar som berörprissÀttning av nya produkter, kan det konstateras att det finns en del forskning som handlarom prissÀttning. I och med detta vÀcktes intresse att studera hur olika företag gÄr tillvÀga föratt ta fram ett mÄlpris pÄ sina nya produkter. PrissÀttning av nya produkter har emellertid intefÄtt lika stort utrymme i litteraturen dÄ informationen som ges, snarare handlar omprissÀttning i allmÀnhet och ger mindre vÀgledning om hur priset ska sÀttas pÄ nya produkter.Vidare Àr prissÀttning vid produktlanseringar intressant att undersöka dÄ prissÀttning Àr enviktig del av lanseringen. Dessutom Àr omrÄdet engagerande, dÄ litteraturen pekar pÄ attprissÀttningen Àr behÀftad med mÄnga utmaningar och svÄrigheter samt att valet av pris kanpÄverkas av dess syfte.Syfte: KartlÀgga hur fyra företag inom verkstadsindustrin arbetar med prissÀttning vidlansering av nya produkter, det vill sÀga beskriva vilka aspekter de vÀljer att basera priset pÄoch varför.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr fyra företag har studerats, med mÄlet att tareda pÄ hur de gÄr tillvÀga vid prissÀttning av nya produkter. Enbart fyra företag valdes, dÄundersökningen hade för avsikt att göra en djupgÄende studie, för att fÄ en störrehelhetsförstÄelse med hÀnsyn till tid och resurser.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svÄrt. Detta utifrÄn vÄr egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svÄrt vilket vi ocksÄ fann stöd för i litteraturen. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ och fyra dÀr samma matematiska uppgifter gavs, bÄde muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekrÀftade vÄr uppfattning att elever tycker att subtraktion Àr svÄrt. Det visade ocksÄ tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa Àn de skriftliga. Baserat pÄ resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen pÄstÄr vi att för en framgÄngsrik subtraktionsinlÀrning bör undervisningen utgÄ frÄn elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gÄ hand i hand med additionsinlÀrning.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ djupare kunskaper inom omrÄdet stress eftersom det blir ett allt större problem i vÄrt samhÀlle. Jag vill undersöka elevernas och personalens uppfattning om stress. I arbetet för att motverka stress i skolan Àr avslappning en del. Jag vill ta ocksÄ reda pÄ om avslappningstrÀning ger en positiv effekt pÄ barn. Mina frÄgestÀllningar handlar om stress, hur den yttrar sig, vilka orsakerna Àr och hur man kan motverka stress hos barn.

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas frÄn olika hÄll, nÀmligen ilitteratur, elevers syn pÄ att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lÀrareupplever det.Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.Resultatet visar att i litteraturen finns mÄnga som föresprÄkar att undervisning ska bedrivasutomhus, bland annat stÀrker det elevernas koncentrationsförmÄga, eleverna fÄr en sinnligpÄverkan som Àr positiv och de fÄr arbeta praktiskt vilket befrÀmjar den teoretiskakunskapsuppbyggnaden. Dessutom stÀrker utomhusverksamheten hÀlsan, bÄde hos elever ochpersonal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lÀgre Ärskurserna, högstadiet ochgymnasiet berörs inte i sÄ stor utstrÀckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhetnÀr vÀdret var varm och skönt. De ansÄg att de lÀrde sig pÄ ett annat sÀtt Àn i klassrummet ochdetta sÀtt var ett bra sÀtt.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever uppfattar lÀrande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda pÄ faktorer utifrÄn litteratur som var relevanta för detta ÀmnesomrÄde med aspekt pÄ lÀrande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjÀlp av en kvalitativ och kvantitativ enkÀt, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansÄg att de tyckte att grupparbete var ett bra sÀtt att arbeta pÄ dÀr de lÀrde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade pÄ i hur stor del de ansÄg att de kunde vara delaktiga och lÀra sig av varandra. Dessa aspekter var Àven nÄgot som överensstÀmde med det jag fann i litteraturen.

Mitt arbete handlar om vad elever och lÀrare pÄ högstadiet anser Àr skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag ocksÄ vill veta Àr hur deras Äsikter stÀmmer överens med det som stÄr i styrdokument och litteratur. Med utgÄngspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning pÄ en högstadieskola i fem klasser, tre Ättondeklasser och tvÄ niondeklasser, dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. TvÄ lÀrare i svenska deltog ocksÄ genom att svara pÄ intervjufrÄgor.

Att ingÄ Àktenskap Àr nÄgot naturligt för oss mÀnniskor, men Àktenskap kan se olika ut beroende pÄ varifrÄn man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig Ät i regler och mening med Àktenskapet. Vad hÀnder nÀr personer frÄn skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie Àr att undersöka hur blandÀktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen sÀger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som anvÀnts för att fÄ svar Àr kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.Trots en begrÀnsning av resurser för att göra en sÄdan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstÀmmer.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad förskollĂ€rare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken anvĂ€nds i verksamheten och hur detta kan kopplas till lĂ€roplanen. Undersökningen bygger pĂ„ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestĂ„r av fem verksamma förskollĂ€rare, vars Ă„lder och arbetserfarenhet varierar.Resultatet visar att pedagogerna frĂ€mst anvĂ€nder barnlitteratur vid höglĂ€sningsstunder, dĂ„ barnen ska vila. LĂ€sstunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen anvĂ€nder litteraturen, dĂ„ de pĂ„ egen hand tittar och ?lĂ€ser? i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra.

Denna rapport presenterar resultatet av en enkÀtundersökning som gjorts i 18 förskolor samt intervjusamtal med fem verksamma pedagoger inom förskolan. Detta har sedan sammanstÀllts för att besvara pÄ forskningsfrÄgorna; vilka böcker vÀljer pedagogerna ut och hur vÀljs dessa ut, i vilken omfattning anvÀnds litteraturen i förskolan och slutligen vilket förhÄllningssÀtt har pedagogerna till hbt-litteratur för barn..