Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.

Termen controller började anvÀndas i Sverige runt Är 1970 och Àr idag en vanligt förekommande syn i platsannonser. Enligt tidigare forskning pÄ omrÄdet har controllerrollen utvecklats frÄn att ansvara för planering, uppföljning och analysering, till att handla om att hjÀlpa företaget att nÄ sina strategiska mÄl genom avsiktlig pÄverkan och styrning. Vi har dock fÄtt indikationer pÄ att den traditionella controllerrollen fortfarande utgör en stor del av arbetsmarknaden och vi valde sÄledes att undersöka saken nÀrmare. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om en controller idag har samma arbetsuppgifter i verkligheten som i litteraturen samt att bidra med kunskap om företagens avsikter med anstÀllningen av en controller. Med ett hermeneutiskt synsÀtt har vi valt en kvalitativ forskningsmetod.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

Detta examensarbete undersöker nÀrmare lÀrares Äsikter om matematikundervisningen. Hur lÀrare undervisar och anpassar undervisningen till elever med matematiksvÄrigheter, och i vilken utstrÀckning lÀrare anser att samtal om matematiska begrepp har för betydelse för elever med matematiksvÄrigheter att utvecklas i Àmnet. Syftet har besvarats genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med tre lÀrare. Enligt den studerade litteraturen bör elever med matematiksvÄrigheter arbeta laborativt eftersom eleverna behöver fÄ anvÀnda flera sinnen för att kunna ta till sig undervisningen. Det laborativa materialet ska fungera som ett stöd för elevernas tankar.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frÄgan hur synen pÄ barnet inom Freinetpedagogiken ser ut nÀr det gÀller lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men Àven den litteratur vi fÄtt tillgÄ genom vÄr utbildning gÀllande svenskÀmnet. DÄ vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute pÄ Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkÀt. Underlaget i undersökningen blev tyvÀrr litet och undersökningen kan dÀrför inte rÀknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi fÄr Àr att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med lÀs- och skrivproblem.

Utbildningen TrÀdgÄrdsingenjör med designinriktning innefattar kurser som företagsekonomi och marknadsföring vilket kan uppmuntra studenter till att starta eget företag. Att bli egenföretagare kanske Àr rÀtt vÀg att gÄ men vi frÄgar oss om utbildningen ger tillrÀckligt med kompetens för att vÄga ta det steget. Följande kandidatuppsats ger en inblick i hur verkligheten ser ut för företagare inom trÀdgÄrdsdesign. Syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra specifika komponenter som behövs för att starta och driva ett företag inom trÀdgÄrdsdesign. Uppsatsen ska vidare försöka konstatera vilka av dessa komponenter som Àr viktigast.

De flesta svenska elitidrottsföreningar Àr ideella till sin karaktÀr. Den senaste tidens utvecklingvisar dock att idrotten blir alltmer kommersiell och professionell, vilket gör attidrottsföreningarnas organisation mer och mer liknar traditionella företag. Ett tydligt tecken pÄdetta Àr att den allsvenska fotbollsföreningen IF Elfsborg uppger i sin senasteverksamhetsberÀttelse att de sedan nÄgra Är tillbaka följer sin verksamhet med balanserat styrkort,ett koncept som vanligtvis förknippas med den traditionella företagsvÀrlden. Syftet meduppsatsen Àr att ta reda pÄ varför IF Elfsborg valt att anvÀnda sig utav ett koncept som i grundenÀr utformat för företag samt hur de har tolkat konceptet och hur man anvÀnder det i praktikenjÀmfört med vad som beskrivs i litteraturen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi valt attgenomföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua tre personer inom Elfsborg:klubbchefen, ekonomichefen samt en före detta styrelsemedlem som varit med och fört in, ocharbetet med, det balanserade styrkortet i verksamheten.Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanseratstyrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla förbalanserat styrkort dÄ det liknar Elfsborgs modell.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen pÄ förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen Àr vi likaledes intresserade av hur dessa framstÀlls. BÄde kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lÀmplig dÄ vi avser att göra innehÄllsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgÄngspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen anvÀnds samt vÀljs ut pÄ förskolorna. DÀrför kompletterar vi vÄra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten.

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar pÄ vilka olika metoder som finns för att förstÀrka uttrycket i en bild med hjÀlp av olika fÀrger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sÀtt att arbeta med fÀrg för att förstÀrka eller förÀndra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt anvÀnds inom omrÄdet fÀrg samt arbetat bÄde praktiskt och analytiskt med fÀrgsÀttningar av egna mönsterkompositioner.De frÄgestÀllningar som behandlats Àr: pÄ vilka olika sÀtt kan man förÀndra uttrycket i en komposition med hjÀlp av olika kombinationer av fÀrg? Hur benÀmner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i Àmnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom omrÄdena fÀrg, fÀrgsÀttning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med fÀrgsÀttning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa dÀr jag anvÀnt mig av de begrepp jag lÀrt mig under arbetets gÄng.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av omrÄdet fÀrg och dess begrepp samt ocksÄ en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid fÀrgsÀttning.

Befolkningen i dagens samhÀlle blir allt Àldre. MÄnga individer drabbas av nÄgon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, dÄ denna sjukdom Àr starkt knuten till hög Älder. En demenssjukdom för med sig mÄnga svÄrigheter, dÀribland drabbas minne, sprÄk samt kommunikation. I Sverige idag finns mÄnga yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sÀllan finns nÄgon som har djupgÄende kunskaper om de sprÄkliga och kommunikativa svÄrigheter som en individ, till följd av sjukdomen fÄr. I början av Alzheimers sjukdom Àr de sprÄkliga förÀndringarna knappt mÀrkbara men med tiden tilltar de sprÄkliga svÄrigheterna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka mÄl företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mÄl anses vara. Det undersöks Àven om det kan urskiljas nÄgra skillnader beroende pÄ företagets geografiska verksamhetsomrÄde. För att uppfylla syftet har en enkÀtundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mÄl, hÀmtade ur litteraturen, har vÀrderats av respondenterna. De har Àven givits tillfÀlle att framföra andra mÄl de anser vara viktiga.

För att vara konkurrenskraftig pÄ marknaden behöver företag hitta och anvÀnda möjliga resurser för förbÀttringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgÀngligt logistiksystem Àr transporter. Det Àr viktigt att ha fokus pÄ bÄde interna och externa transporter nÀr processer ska optimeras och via detta erhÄlla lÀgre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i mÄnga företag Àr transportkostnaden. Studien har utförts pÄ ett företag som Àr verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusomrÄde inom transporter, dÀr syftet Àr att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally.