BIM (Byggnadsinformationsmodellering) anvÀnds idag regelbundet inom byggsektorn. Det genererar bÀttre kostnadseffektivitet, samordningsprocessen blir effektivare och kvalitén ökar.BIM programmen som Àr bland de mest anvÀnda idag Àr Revit och Tekla, de Àr sÄ kallade byggnadsinformationsmodelleringsprogram.Syftet med arbetet Àr att skapa en bÀttre bild av vilket program som Àr bÀst utvecklat för just tillverkningsritningar.Den metoden som har anvÀnts under denna rapport Àr en fallstudie. Detta för att fÄ en bra bild av programmen och att jÀmförelsen av ritningsgenereringen har tillverkats frÄn samma grund.Jag har avgrÀnsat mig till att jÀmförelsen mellan framtagning av tillverkningsritningar. Vid framtagningen kommer jag bara att anvÀnda mig av grundutförandet av bÄda programmen.Den största skillnaden som framkommer Àr att Tekla Àr mycket lÀngre fram i tillverkningsritningsfunktionen Àn vad Revit Àr. Det krÀvs mindre manuella moment i Tekla Àn i Revit för att fÄ fram samma kvalitét pÄ ritningarna.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) Àr en modell för omvÄrdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell Àr att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvÄrd. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en lÀngd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgÄngen graviditet varar frÄn 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP pÄverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  pÄ grund av  energi-  och fettmÀngden  samt tillgÄngen till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: MÄlet med denna studie var att kartlÀgga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvÀrsnittsstudie med tio enkÀtfrÄgor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks genomfördes pÄ 74  gymnasieelever i Ärskurs tvÄ under tvÄ dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stÀllet att köpa sötsaker och lÀsk som konsumerades pÄ skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades pÄ fritiden var vanligast köpt i affÀrer. Det framgick ocksÄ signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsÀttningarna pÄ gymnasienivÄ förÀndrades. Eleverna ska nu vÀlja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i Ärskurs nio. De gemensamma kÀrnÀmnena har minskat, möjligheter att lÀsa in högskolebehörighet pÄ yrkesförberedande program har förÀndrats och det har tillkommit tvÄ nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste tvÄ seklerna förÀndrats, bÄde inom organisationen och gentemot samhÀllsförÀndringar. Skolan har under Ären haft mÄnga olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Syftet var att beskriva en grupp vÀrmlÀndska ungdomars tobaks- och munhÀlsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmÄga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 Är, n=631) som genomgÄtt ett tobakspreventivt program med information och vÀrderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor Àn bland pojkar (13% resp 8%), med omvÀnt förhÄllande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gÄnger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) Àn bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lÀgre self-efficacy.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan anvÀnda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken instÀllning de har till fysikÀmnet i skolan. Vi har ocksÄ tittat pÄ om instÀllningen till fysik varierar mellan elever i Är 9, elever vid gymnasieskolans samhÀllsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde anvÀnda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att fÄ en bild av deras instÀllning till Àmnet. En majoritet av eleverna pÄ det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv instÀllning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i Är 9 och pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet hade dÀremot en negativ instÀllning.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Navtech Àr en internationell leverantör av flygoperationella produkter. Det hÀr examensarbetet utfördes pÄ en av deras produktionsavdelning som kallas Aircraft Performance, i Stockholm. Arbetet bestÄr av framtagning av en manual till en mjukvaruprodukt. Produkten Àr ett program som berÀknar och presenterar flygprestandainformation för start och landning. Programmet tillhandahÄlls med tvÄ anvÀndarmanualer, Userguide och Prepages.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka hÀnsyn som mÄste tas nÀr underhÄllningsprogram, bl.a. de som Àr baserade pÄ utlÀndska format, produceras för att visas i Public Service-kanaler.I studien, som ....

I följande text kommer du att finna svar pÄ vad lyssnarna förvÀntar sig av sin programledare i radio. Du kommer ocksÄ att upptÀcka att det finns frÀmst tvÄ olika typer av lyssnargrupper som stÀller olika slags krav pÄ sina programledare. Dessa grupper valde jag att kalla för liberala och konservativa lyssnare. Varje lyssnare Àr dock liberal och/eller konservativ i olika hög grad. I slutÀndan blev det i alla fall bekrÀftat att programledarens roll i radion Àr av stor vikt för om en lyssnare ska vilja fortsÀtta lyssna pÄ ett program eller inte.

Denna uppsats tar sin utgĂ„ngspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhĂ€llet och hur detta identitetsarbete pĂ„verkas av massmedier med fokus pĂ„ reklambilder och tv program.Massmedier Ă€r framtrĂ€dande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam pĂ„ att framhĂ€va livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens vĂ€rden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhĂ€llet idag utnyttjar och pĂ„verkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sĂ€lja sina produkter. UtifrĂ„n denna ansats undersöker jag ocksĂ„ hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet Ă€r Ă„ ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och sjĂ€lvförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhĂ€llet. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tĂ€nkas leda till att ungdomar i det moderna samhĂ€llet fĂ„r allt svĂ„rare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r tagna ur diskussioner av frĂ€mst JĂŒrgen Habermas och Thomas Ziehe.

PÄ Bravikens pappersbruk tillÀmpas idag ej skiftgÄende underhÄll, istÀllet anvÀnds en underhÄllsjour som kallas ut vid problem. T.ex. om en motor havererat. I dagslÀget sker en del av denna registrering pÄ papper, vilket medför att hanteringen blir tidsödande och ineffektiv. I det hÀr examensarbetet har vi utvecklat ett program som ska underlÀtta för vakten att registrera dessa jourtillfÀllen.ProgramsprÄket Java valdes för att utveckla programmet eftersom det gÄr att skriva applikationer som Àr direkt körbara frÄn en webblÀsare ? sk.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Att det finns mÀn som slÄr och krÀnker sina kvinnor som de lever ihop med Àr ett faktum. Denna handling kÀnns frÀmmande för de allra flesta i vÄrt samhÀlle. Men det finns mÀn som inte vet hur de skall hantera sin ilska och frustration som de bÀr pÄ. I situationer dÀr de flesta av oss hade knutit handen i fickan och gÄtt dÀrifrÄn sÄ vÀljer istÀllet dessa mÀn att ta till vÄld. Men det finns hjÀlp att fÄ för dessa mÀn.

I dagens gymnasieskola finns det programmÄl som signalerar att det finns en sÀrskild tanke bakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för att eleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet sÄ ökar elevernas motivation och dÀrigenom deras kunskap. Samtliga elever lÀser ett program, men hur blir det för de elever som lÀser pÄ ett idrottsgymnasium? Genomsyras deras utbildning förutom av programmÄlen ocksÄ av idrott? Vi har undersökt detta genom att observera och intervjua historielÀrare som undervisar idrottselever.